I mÄnga stÀder sker idag en förtÀtning för att försöka skapa sÄ hÄllbara samhÀllen som möjligt. En förtÀtning av staden har dock inte endast positiva effekter dÄ det idag sker en tydlig minskning av stÀdernas andel vegetation. Vilka blir dÄ konsekvenskerna för denna minskning? Natur och grönska har alltid varit en viktig tillgÄng för mÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnande. Kan man ersÀtta stora kvantitativa grönomrÄdena med smÄ kvalitativa parker? Vilka rekreationsvÀrden försvinner med en minskad storlek? Syftet med arbetet Àr att undersöka och diskutera kring frÄgan: Kan smÄ kvalitativa parker ersÀtta stora kvantitativa grönomrÄden ur ett rekreationsperspektiv? Genom en litteraturstudie har jag undersökt vilka funktioner som rör mÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnande som finns i urbana parker.

Inledning: Fritidshem Àr en verksamhet som skall erbjuda barn meningsfull fritid och rekreation (Skollagen 2010:800) Vad detta kan vara och vem som definierar vad som Àr meningsfullt kan diskuteras. Pedagoger har stort inflytande över vad för pedagogisk verksamhet som skapas och fritidshemmets innehÄll kan antingen planeras för barn som med barn beroende pÄ hur man tolkar uppdraget i fritidshem och hur man ser pÄ barn, barndom och pedagogik. Syfte och frÄgestÀllningar: Studiens syfte Àr att fÄ kunskap om barns beskrivning av fritid och meningsfull fritid. Vidare vill jag undersöka hur fritidshemmens verksamhet styrs, organiseras, utformas för att möta barns önskemÄl betrÀffande innehÄll samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar verksamhetens meningserbjudanden. Mina frÄgestÀllningar Àr; Hur beskriver barn fritid och meningsfull fritid? Hur organiseras och utformas fritidshemmet? Vad erbjuds för innehÄll och meningsskapande i fritidsverksamheten? Vilka faktorer pÄverkar verksamhetens innehÄll, utformning och meningserbjudanden?Tidigare forskning: I denna del beskrivs barns fritid och fritidshemmets framvÀxt och dÀrefter fritidshemmets styrning och teoretiska grund.

Projektets syfte Àr att försöka utröna hur en visionÀr psykiatri skulle kunna se ut i framtiden. Jag frÄgade mig om man som arkitekt kan komma med en vision som Àr en lösning pÄ psykiatrins problem. Hur gör man för att maximera de lÀkande faktorerna sÄ att patienter ÄterhÀmtar sig sÄ fort och fullstÀndigt som möjligt? Projektet Àr ocksÄ ett försök att förmÀnskliga en av de stora insitutioner vi Àr beroende av i samhÀllet och har resulterat i en bok i Àmnet och ett designprojekt..

Syfte och frÄgestÀllningarStudiens syfte Àr att undersöka hur elever, i Àmnet idrott och hÀlsa, uppfattar Àmnets syfte och hur de tror att de blir bedömda. UtifrÄn detta har följande frÄgestÀllniningar varit utgÄngspunkt för studien: 1. Vilket syfte upfattar elever i Ärskurs 4-6  att Àmnet idrott och hÀlsa har? 2. Vilket lÀrande upplever elever i Ärskurs 4-6 att de fÄr i relation till styrdokumenten? 3.

De nyttor som mÀnniskan fÄr direkt och indirekt frÄn ekosystemen kallas ekosystemtjÀnster. MÀnsklighetens pÄverkan pÄ ekosystemen idag leder till degradering av tjÀnsterna och dÄ mÀnskligheten ytterst Àr beroende av vad de tillför, Àr bevarandet av dessa tjÀnster viktig. Livscykelanalys, LCA, Àr ett vÀletablerat verktyg som anvÀnds för att faststÀlla miljöpÄverkan frÄn olika produktprocesser men fÄ ekosystemtjÀnster beaktas i LCA. Det finns dÀrför ett behov av att vidare undersöka och utveckla möjligheterna att med livscykelbaserade metoder analysera pÄverkan pÄ ekosystemtjÀnster.Huvudsyftet med denna studie har varit att undersöka om det Àr möjligt att integrera ekosystemtjÀnstbegreppet i LCA-metodik. Detta har kartlagts med hjÀlp av en fallstudie pÄ pelletsproduktion, som bl.a.

Biologisk mÄngfald i urban miljö har visats sig ha stor betydelse för mÀnniskansrekreation och fysiska och psykiska hÀlsa. Samtidigt förbÀttras stadens hÀlsa genom debullerdÀmpande, luftrenande och klimatförbÀttrande egenskaper som vegetationen har.Syftet med denna undersökning Àr att utföra en temporal och rumslig analysmed avseende pÄ antal och utbredning av rödlistade kÀrlvÀxter i Göteborgs innerstad under1900-talet. UtgÄngsmaterialet Àr Göteborgs artdataarkiv, ADA, en databas framtagen avGöteborgs miljöförvaltning som innehÄller observationer av rödlistade och andra skyddsvÀrdavÀxt- och djurarter. DÄ databasen Àr en sammanstÀllning av olika inventeringar över lÄng tidÀr skillnaderna frÄn ett material baserat pÄ en systematisk inventering stora. Vagalokalangivelser och okÀnd observationsfrekvensen i ett omrÄde Àr faktorer som pÄverkarsÀkerheten i materialet men det kompenseras genom ett stort antal observationer undermycket lÄng tid.Den temporala analysen av antalet rödlistade kÀrlvÀxter i Göteborgs innerstadvisar pÄ en tydlig nedgÄng i rapporterade arter.

Ridsporten Àr Sveriges nÀst största ungdomssport endast fotbollen Àr större. En miljon svenskar kommer i kontakt med hÀstar pÄ ett eller annat sÀtt och cirka 500 000 rider regelbundet för motion, rekreation eller tÀvling. 200 000 Àr medlem i nÄgon av Svenska ridsportsförbundets 980 klubbar. Svenska ridsports förbundet har sett att det blir allt populÀrare att skaffa egen hÀst antingen Àr den uppstallade hemma eller sÄ hyrs en box i ett stall. I ett stall vistas flera individer pÄ en begrÀnsad yta som de ska samsas om.

?Till sÄngens gud?Karl Nygren-Kloster och hans röstskola i Alvesta?To the god of song?Karl Nygren-Kloster and his voice-institute in AlvestaKarl Nygren-Kloster föddes 1876 i dÄvarande AringsÄs socken, sedermera Alvesta kommun, Kronobergs lÀn. Som 19-Äring reste han till Stockholm för att pÄbörja sina studier i orgelklassen vid Musikkonservatoriet. Efter sin fullbordade musikdirektörsexamen nÄgra Är senare utbildade han sig pÄ egen hand till röstpedagog. MÀnniskorösten och dens anvÀndning i tal och sÄng var hans stora intresse och 1903 öppnade han sitt eget sÄnginstitut i Stockholm.

Detta Àr en undersökning kring sÀtt att arbeta involverande med barn. Inom en del av designfÀltet hÄller ett nytt förhÄllningssÀtt pÄ att vÀxa fram. Det Àr en designpraktik som utgÄr frÄn brukarens position och som involverar brukaren som en fullvÀrdig deltagare i designprocessen redan frÄn början. OmrÄdet tillhör en engelsksprÄkig diskurs och benÀmns Àn sÄ lÀnge med sitt engelska namn:participatory design.Undersökningen utgÄr frÄn frÄgestÀllningenHur kan man, med utgÄngspunkt i teorier om participatory design, forma arbetssÀtt för att involvera barn i designprojekt som rör deras nÀrmiljö? Och vidare, genom den frÄgestÀllningen kommer undersökningen Àven att nÀrma sig frÄgan: Hur beskriver barnen pÄ Jordbro parklek sin nÀrmiljö ur ett designperspektiv?Informanterna i undersökningen Àr barn som alla Àr bosatta i Jordbro som Àr en förort till Stockholm.

Ridsporten Àr Sveriges nÀst största ungdomssport endast fotbollen Àr större. En miljon svenskar kommer i kontakt med hÀstar pÄ ett eller annat sÀtt och cirka 500 000 rider regelbundet för motion, rekreation eller tÀvling. 200 000 Àr medlem i nÄgon av Svenska ridsportsförbundets 980 klubbar. Svenska ridsports förbundet har sett att det blir allt populÀrare att skaffa egen hÀst antingen Àr den uppstallade hemma eller sÄ hyrs en box i ett stall. I ett stall vistas flera individer pÄ en begrÀnsad yta som de ska samsas om.

En utmaning för interkommunal och multifunktionell landskapsplanering: Ett vattendrag i det SkÄnska landskapet En landskapsplanerare mÄste ta hÀnsyn till allt fler aspekter i sin planering. Planeringen ska bland annat baseras pÄ delaktighet av de inblandade, ta hÀnsyn till miljö, framtidens klimat och det allt större behovet av tÀtortsnÀra rekreationsomrÄden. Syftet med detta arbete Àr att, genom att titta pÄ SegeÄ se om ett vattendrag kan anvÀndas som rekreationsomrÄde som höjer de sociala vÀrdena för tÀtorterna. Allt fler flyttar till stÀderna vilket skapar behov av att bygga fler bostÀder samtidigt som de nationella miljömÄlen stÀller krav pÄ myllrande vÄtmarker, levande sjöar och vattendrag, god bebyggd miljö, ett rikt odlingslandskap och mycket mer. StÀderna förtÀtas medan behovet av rekreationsytor blir allt mera pÄtagligt.

Grönstrukturen Àr en av de övergripande strukturerna i vÄrt samhÀlle tillsammans med bebyggelsestruktur och infrastruktur. Alla olika funktioner som grönstrukturen har kan i sin tur delas in i tre övergripande grupper med: sociala, ekologiska och kulturella funktionsvÀrden. Det Àr ofta sÄ att de sociala och kulturella vÀrdena inte fÄr lika stor tyngd vid beslutsfattande. DÄ Àr de frÀmst de ekologiska funktionerna som gÄr före eftersom den befintliga naturen har t.ex. skyddsvÀrda arter.

Detta examensarbete tar upp viss problematik kring externhandel. Det belyser Àven hur ett externt handelsomrÄde kan bli ett fungerande komplement till stadskÀrnan nÀr den inte har möjligheter till att vÀxa sig till det som dagens invÄnare krÀver och förvÀntar sig att den ska innehÄlla. Handeln har i alla tider varit en av stadens viktgaste funktioner som gett staden liv och gjort den attraktiv. Under 1960-talet började stormarknader etableras i perifera lÀgen utanför staden.Konkurrensmedlet som anvÀndes var stor sÀljyta och voym. Butikerna sÄlde inte lÀngre enbart livsmedel - stormarknaden var hÀr.

Det finns ett stadsbyggnadsideal kring den hÄllbara staden som har vuxit sig allt starkare, dÀr förtÀtning Àr en strategi för att uppnÄ hÄllbarhet. Men vid förtÀtning uppstÄr det en konflikt mellan grönstruktur och bebyggelse, dÄ det finns motsÀttningar mellan vilka ytor som ska exploateras och vilka som ska behÄllas eller utvecklas för rekreation och grönska, och denna motsÀttning ?tÀtt? kontra ?grönt? Àr en frÄga som har karaktÀriserat dagens stadsplanering. Men med en framtid som enligt statistik tydligt gÄr mot en förtÀtning mÄste grönskans vÀrden tas tillvara i denna utveckling, och grönskan mÄste fÄ ta plats i nya sammanhang. En strategi för att integrera grönska i tÀta stadsmiljöer Àr att anlÀgga fickparker, smÄ parker med fokus pÄ kvalitet istÀllet för kvantitet.

FriÄret var ett fenomen som under en begrÀnsad period fanns i Sverige. Det infördes Är 2005 i alla Sveriges kommuner och avskaffades frÄn och med 1 januari, 2007. FriÄret som företeelse Àr intressant ur den aspekten att för första gÄngen fick mÀnniskor en möjlighet att vara lediga frÄn arbetet mot ersÀttning utan nÄgon form av motprestation. Samtidigt som de fick chansen att göra nÄgot helt annat Àn sitt ordinarie arbete hade de ÀndÄ tryggheten att ÄtervÀnda dit efter ledighetens slut. NÀr man befinner sig i femtioÄrsÄldern har man fortfarande relativt mÄnga Är kvar av yrkeslivet, men nÀrmar sig ÀndÄ pensionen.