Sökresultat:
1091 Uppsatser om Skogmiljöpolitik - Sida 39 av 73
VÀxelkursprognoser för 2000-talet
Titel: VĂ€xelkursprognoser för 2000-talet Ămne/kurs: NEKK01, Examensarbete C, 15 högskolepoĂ€ng Författare: Kenth Hedberg Handledare: Thomas Elger och Fredrik NG Andersson Nyckelord: Sverige, nominella vĂ€xelkurser, prognoser, UIP Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att fylla tomrummet av att det bara finns ettfĂ„tal svenska studier för 2000-talet. Uppsatsen kommer att belysa hurden nominella vĂ€xelkursen ska prognostiseras för att matcha defaktiska vĂ€rdena pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt. Metod: TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet för denna uppsats Ă€r att skapa prognoser utifrĂ„ntre olika prognosmetoder som sedan jĂ€mförs med de faktiska vĂ€rdenaav den nominella vĂ€xelkursen. Det bestĂ€ms sedan utifrĂ„n treutvĂ€rderingskriterierna vilken metod som dĂ€refter ger det bĂ€stautfallet. Slutsats: Visar att AR(1) och AR(1) med rĂ€nta prognostiserar bĂ€ttre Ă€n randomwalk med en kortsiktig prognoshorisont.
Arbetsrelaterad Stress : En kvalitativ intervjustudie om kvinnliga förskollÀrares upplevelser av arbetsrelaterad stress
Bakgrund: Det Àr viktigt att det finns kunskap om palliativ vÄrd inom alla verksamheter dÄ patienter i palliativ vÄrd finns överallt inom vÄrden. Finns inte kunskapen kan patientens behov lÀtt missas. Författarna till den hÀr studien ville fÄ en förstÄelse för vilka omvÄrdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet.Syfte: Syftet var att undersöka vilka omvÄrdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet och hur dessa behov kan tillgodoses.Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes pÄ ett sjukhus. Sju sjuksköterskor intervjuades och intervjumaterialet analyserades med manifest innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att patienten i palliativ vÄrd har tvÄ övergripande omvÄrdnadsbehov. Dessa Àr psykosociala behov och omvÄrdnadsbehov.
KvÀllspressen, ledaren och könet : En studie om mediebevakningen av Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt
Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt har under valet 2010 varit bevakade av medier som statsministerkandidater. Uppsatsen analyserar vilka likheter och skillnader det finns rapporteringen av dem pÄ kvÀllspressens framsidor, hur genus framstÀlls och vad kvÀllspressen fokuserar pÄ i rapporteringen av dem. Med hjÀlp av tabloidformats- och genusteorier av text och bild samt en kritisk diskursanalys och semiotisk analys som metod har slutsatser framkommit.Rapporteringen av dem har inte varit positiv eller negativ i dess motpolsliknande definitioner, men bakom dramaturgiska effekter och en medierad politik döljer sig en struktur som finns i alla sju framsidor. Sahlin passiviseras i sin ledarroll och fÄr inte uttryck för olika delar av sin personlighet medan Reinfeldt Àr aktiv som ledare och portrÀtteras bÄde som en alldaglig man och statsman genom bild och text. Han blir genom detta ett subjekt medan hon portrÀtteras som ett objekt.
NÄgtra aspekter av systemet för kommunal utjÀmning ur political economy- och tillvÀxtperspektiv
Uppsatsen granskar systemet för utjÀmning mellan kommunerna ur political economy- och tillvÀxtperspektiv. Political economy-analysen undersöker i vilken utstrÀckning systemets utformning möjliggör politiskt motiverad taktisk omfördelning. Av denna analys framgÄr att det rÄdande statsbidrags- och utjÀmningssystemet ger ett mycket begrÀnsat utrymme för diskretionÀra bidrag. Den övergripande slutsatsen av political economy-analysen Àr att det finns en pÄtaglig kontrast mellan ansatserna i de akademiska studierna och de offentliga utredningarna. Analysen ur tillvÀxtperspektiv granskar vilka effekter lÄngtgÄende kommunutjÀmning kan tÀnkas ha pÄ arbetskraftsrörligheten, samt vilka konsekvenser detta kan tÀnkas ha för den lÄngsiktiga ekonomiska tillvÀxten.
Reglera Mera
Uppsatsen undersöker alkoholens pris- och inkomstelasticiteter i Sverige, för att pÄ sÄ vis undersöka om det svenska alkoholmonopolet genom Systembolaget ger den eftersökta effekt pÄ alkoholkonsumtionen i landet, dvs konsumtionsminskning genom prisreglering. För att renodla elasticiteterna sÄ mycket som möjligt studeras i första hand JÀmtlands, VÀsterbottens och VÀsternorrlands lÀn, detta dÄ Systembolagets stÀllning pÄ marknaden Àr som starkast dÀr dÄ inga andra förskaffningsmöjligheter som t ex egenimport eller köp av smuggelsprit existerar i nÄgon större utstrÀckning i de lÀnen. De resultaten kompareras sedan med en nationell skattning för att se hur det ter sig pÄ nationell nivÄ. Resultaten visade att det föreligger en negativ priselasticitet pÄ alkohol pÄ den regionala analysnivÄn sÄvÀl som pÄ den nationella. Elasticiteterna pÄ nationell nivÄ Àr dock avsevÀrt starkare.
Nyheter pÄ skÀmt : en jÀmförande studie av The Daily Shows programinnehÄll före och efter presidentvalet i USA 2008
The Daily Show Àr ett halvtimmeslÄngt amerikanskt humorprogram som sÀnds pÄ kabelkanalen Comedy Central. Programmet tar upp nyheter, frÀmst om politik, pÄ ett humoristiskt sÀtt med hjÀlp av klipp frÄn etablerade nyhetskanaler.VÄr undersökning syftar till att ta reda pÄ hur The Daily Show förÀndrats efter valet 2008 dÄ Barack Obama valdes till president. Vi har jÀmfört inslagen i 32 The Daily Show-avsnitt frÄn hösten 2005 med lika mÄnga frÄn samma period 2009. Extra fokus har lagts pÄ hur programmet behandlar nyhetsmedier. Dessutom har vi undersökt programmets gÀstlistor frÄn hela dessa Är, samt tagit hjÀlp av en tidigare studie frÄn 2007 för att se vilken sorts gÀster som fÄr framtrÀda och om det skett nÄgon förÀndring.VÄr studie visar att The Daily Show gÄtt mot att kritisera och rikta satir mot nyhetsmedier som CNN och Fox News i större utstrÀckning Àn tidigare.
NÀtverket kring kvinnliga medborgarskolan pÄ Fogelstad. En analys av kvinnors deltagande i politik och samhÀllsliv.
1922 startades en kvinnlig medborgarskola pÄ Fogelstad i Södermanland. Initiativet togs av en grupp namnkunniga kvinnor som ansÄg att kvinnorna med sin nyvunna röstrÀtt behövde trÀnas i medborgarskap. Samtidigt fanns Àven andra sammanhang och med syfte att frÀmja kvinnors deltagande i politiken och samhÀllslivet. Vissa av dessa, nÀmligen tidningen Tidevarvet, Frisinnade kvinnor, Socialdemokratiska kvinnoförbundet samt sakfrÄgorna jordfrÄgan, fredsfrÄgan och befolkningsfrÄgan hade kopplingar till Fogelstad. Dessutom satt ett antal kvinnor med anknytning till Fogelstad i riksdagen.
KronogÄrdsprodessen : En undersökning av ett riktat integrationsprojekt
 Den svenska integrationspolitikens generella omfördelning av resurser har bytt skepnad och vi ser idag en allt mer selektiv och riktad politik. Statliga insatser för att frÀmja integration blir allt mer geografiskt riktade och detta kan fÄ effekten att olika former av problematik förknippas med de omrÄden som insatserna riktas mot istÀllet för att ses som ett separat fenomen. Forskning inom omrÄdet har visat att samhÀllet genom olika maktmedel definierar ?svenska? vÀrderingar och förhÄllningssÀtt som norm och att integration har blivit en frÄga om att anpassa ?de andra? till denna norm. Ytterligare forskning behövs inom omrÄdet och  det behövs en större klarhet i vilken typ av problem som integrationspolitiken vill finna en lösning pÄ.
Validering - Ett sÀtt att synliggöra informell kunskap
Studien visar pÄ hur informell kunskap blir synliggjord genom anvÀndandet av
validering i skolmiljö. Inom ramen för dagens snabba samhÀllsutveckling stÀlls
det höga krav pÄ moderna, flexibla metoder för det livslÄnga, livsvida
lÀrandet. Detta krÀver att utbildningsanordnare Àr uppdaterade och
förÀndringsbenÀgna i sitt ledarskap. Det Àr ocksÄ viktigt att lyfta blicken och
informera sig om vad som hÀnder och sker i vÀrlden. För att kunna uppfylla
dessa krav har det krÀvt förÀndringar i nationella styrdokument.
Alternativa index - En studie av mean-variance-effektiviteten hos index baserade pÄ fundamentalvÀrde kontra börsvÀrde
Finansiella index Àr viktade genomsnitt av olika tillgÄngars avkastning frÄn en bestÀmd tidpunkt. Traditionella index Àr börsvÀrdeviktade. Problemet med denna typ av index Àr att börsvÀrdet tidvis kraftigt kan överdrivas pÄ grund av spekulation. Alternativa index bygger pÄ företags fundamentalvÀrden. De viktas dÀrmed efter företags faktiska redovisade siffror i balans- och resultatrÀkningar.
Det vÀxer sÄ att det knakar - 150 Är av ekonomisk och befolkningsmÀssig tillvÀxt i Sverige
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka sambandet mellan befolkningsrelaterade variabler och ekonomins utveckling i Sverige mellan Är 1850 och Är 2000. PÄverkas den ekonomiska tillvÀxten av en Àndring i befolkningens storlek och har den aggregerade ekono-min i sin tur inverkan pÄ nativiteten? Med bakgrund av tre vÀl accepterade ekonomiska teorier kommer fyra egna modeller att stÀllas upp och skattas för att ekonometriskt faststÀlla hur signifikanta de inkluderade variablerna Àr. De tre eko-nomiska teorierna har tillÀmpats pÄ svensk data för att ge ytterligare bakgrund och tyngd Ät de eget uppstÀllda modellerna. Stor vikt har lagts vid att korrigera de tidsserier som anvÀnds för autokorrelation och ickestationÀritet.
Personalutbildning pÄ den svenska arbetsmarknaden - En studie om incidens och omfattning för olika grupper
Den hÀr uppsatsen undersöker hur deltagandet i personalutbildning Àr fördelat över olika grupper av sysselsatta pÄ den svenska arbetsmarknaden. OcksÄ mÀngden utbildningstid för olika arbetstagare undersöks. Syftet Àr att testa i vilken utstrÀckning humankapitalteorins prediktioner om vilka som i första hand fÄr personalutbildning stÀmmer överens med den faktiska situationen pÄ svenska arbetsplatser. Som komplement till humankapitalteorin anvÀnds en teori med ofullstÀndig konkurrens samt tidigare studier om personalutbildning. För att testa humankapitalteorins antaganden om personalutbildning anvÀnds aggregerad data frÄn Statistiska CentralbyrÄn för olika Är.
Attityders betydelser : Attityduttryck och deras retoriska effekter i en tv-debatt mellan Gudrun Schyman och Maria Arnholm
Attityders betydelser Àr en undersökning som syftar till att skapa en förstÄelse av hur attitydgestalter fungerar i en debattsituation genom att analysera hur ickeverbal retorik sÄsom kroppssprÄk, blickar och gester samspelar med det som uttryckligen sÀgs. Forskningsobjektet utgjordes av en tv-debatt i SVT Agenda mellan Gudrun Schyman (Fi) och jÀmstÀlldhetsminister Maria Arnholm (Fp) kring den sÄkallade ?lönefrÄgan?, om hur politikerna ska verka för att lönerna i Sverige ska bli mer jÀmstÀllda mellan kvinnor och mÀn.Analysen visade att Schyman uttrycker mÄnga starka negativa attityduttryck som skapar en konflikt i debattens diskursdynamik. Dessa attityduttryck i kombination med vad Schyman sÀger till Arnholm gör att de bÄda debattörernas ethos och maktpositioner förÀndras, dÀr Schyman fÄr ett övertag i debatten som hon kan utnyttja för att till slut vinna den.FrÄgor som kan vara intressanta för vidare forskning Àr om Schymans konfliktskapande attityduttryck kan generaliseras till andra retoriker och med vilket syfte det i sÄ fall verkar ske. SÄdan forskning skulle kunna nyansera den retorik som framförs i politiska debatter och indirekt bidra till att granska dessa ideologikritiskt..
Hur anvÀndbar Àr den implicita riskneutrala sannolikhetsfördelningen i turbulenta perioder? En studie av svenska val och folkomröstningar.
Denna kandidatuppsats fokuserar pÄ den unika information som finns gömd i optionspriser. Med hjÀlp av marknads- och teoretiska priser pÄ dessa kan den implicita riskneutrala sannolikhetsfördelningen gerÀknas, vilken antas vara den sannolikhetsfördelning som aktiepriser följer. KÀnnedom om denna fördelning torde alltsÄ vara av stort intresse för marknadsaktörer. Uppsatsen Àmnar utvÀrder hur pass anvÀndbar nÀmnda fördelning Àr i perioder som anses politiskt och ekonomiskt turbulenta, och frÀmst syftas till att bedöma hur pass vÀl osÀkerheten föregÄende vissa utvalda regeringval och folkomröstningar avspeglas io fördelningen. Den implicita riskneutrala sannolikhetsfördelningen karakteriseras förutom av varians Àven av de högre momenten skevhet och kurtosis.
Genusaspekter eller partipolitik? : Hur partiledarna framstÀlldes i valrörelsen innan riksdagsvalet 2014
Syftet med den hÀ?r uppsatsen À?r att undersö?ka huruvida det finns skillnader vad gÀller utrymme och framstÀ?llningen av partiledarna i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under en mÄnad före det svenska riksdagsvalet 2014. Vi har ocksÄ undersökt om skillnaderna beror pÄ könstillhörighet eller partitillhörighet. Som grund för undersökningen ligger en kvantitativ innehÄllsanalys. Materialet bestÄr av 540 artiklar och 565 tillhörande bilder.