Validering - Ett sätt att synliggöra informell kunskap
HumanioraThe humanities - pedagogyThe humanities - sociologySamhällsvetenskapSocial sciences - sociologyBemötandeFörhållningssättKunskapValidering
Studien visar på hur informell kunskap blir synliggjord genom användandet av
validering i skolmiljö. Inom ramen för dagens snabba samhällsutveckling ställs
det höga krav på moderna, flexibla metoder för det livslånga, livsvida
lärandet. Detta kräver att utbildningsanordnare är uppdaterade och
förändringsbenägna i sitt ledarskap. Det är också viktigt att lyfta blicken och
informera sig om vad som händer och sker i världen. För att kunna uppfylla
dessa krav har det krävt förändringar i nationella styrdokument. Revideringar
av mål och uppnående mål har gjorts för att tillgodose elevens krav, behov samt
önskemål, allt det här utifrån demokrati och värdegrunder. Alla de tidigare mål
som fanns för olika program har blivit utformade på ett helt annat sätt, de ger
förklaring samt beskrivning på huruvida programmets karaktär och uppbyggnad
skall se ut och det i en lång och sammanhängande text. Den politik som är
styrande i samhället har en viss inverkan på vilka områdesförändringar skolan
gör. Skolan har omarbetat målen för olika program, alla kurser har blivit
tydligare. Yrkeslivet ställer helt nya krav på oss som individer, vi skall vara
flexibla och uppdateras med nya kompetenser, genom att gränser mellan olika
yrken suddas ut och nya verksamhetsområden skapas och uppstår. Människor av
idag rör sig mycket mer över gränserna och det i sin tur leder till att
internationell- och nationell handel ökar.Det är utifrån alla dessa
förändringar som sker, som det ställs allt högre krav på språkfärdigheter plus
kunnande om andra människors livsvillkor, politik, kultur och religion. För att
tillgodose behovet av ny kompetens har ett nytt kunskapstänkande varit
nödvändigt.
Alla vuxna ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens
i syfte att främja personlig utveckling, demokrati, jämställdhet, ekonomisk
tillväxt och sysselsättning samt en rättvis fördelning.
Behovet av validering ökar i takt med den allt starkare fokuseringen på kunskap
och kompetens som främsta resurs för tillväxt och konkurrenskraft. Vare sig det
gäller individ, företag, kommun eller region så anses förmågan att ta tillvara
på, och utveckla kunskap och kompetens vara avgörande för framgång (Andersson,
Sjösten, Ahn, 2003).
Validering som betyder göra giltig används för att göra informell kunskap till
att bli formell kunskap. Genom att ha lång yrkeserfarenhet kan man genom
validering ta tillvara på de kunskaper man har. I en valideringsprocess lyfts
den informella kunskapen fram och blir synliggjord. I Marks kommun har det
framarbetats en valideringsmodell som heter Willman. Den är framarbetad på
uppdrag från socialchefen i Marks kommun och den riktas mot
omvårdnadsprogrammet. Det som var viktigt i skapandet av Willmanmodellen var
att skilja på studier och validering därför har man valt bort att ha skolmiljö
vid validering. Validering syftar till att synliggöra okonventionell kunskap i
sin egenskap av erfarenhetsbaserad färdighets och förtrogenhetskunskap. Genom
Willmanmodellen har man funnit ett sätt att verbalisera den informella
kunskapen. Med hjälp av artefakterna, det vill säga valideringskortet och dess
olika begrepp blir den personliga kunskapen synlig då den validerade ser
kopplingen till begrepp och sin kunskap. Den validerade får en a-ha
upplevelse.