Sökresultat:
440 Uppsatser om Skinnhandske med trikćdetaljer - Sida 16 av 30
Distiktssköterskors erfarenheter och upplevelser av teamarbete i palliativ hemsjukvÄrd
Allt fler mÀnniskor med palliativ diagnos vÀljer att avsluta sitt liv hemma. För att kunna ge god palliativ vÄrd i hemmet med helhetsperspektiv krÀvs det teamarbete i ett mÄngprofessionellt arbetslag. Den palliativa hemsjukvÄrden skall vara centrerad runt patientens och familjens behov. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av teamarbete i palliativ hemsjukvÄrd. Data samlades in genom intervjuer med sju distriktssköterskor frÄn sju vÄrdcentraler i norra Sverige.
Linjeavvattning i ny skepnad : förslag till hur nya mönster pÄ linjeavvattningens galler kan bidra till upplevelsen av en plats
Detta examensarbete undersöker om det finns argument för att utforma nya mönster för linjeavvattningsgaller.
I uppsatsens första del redovisas observationer kring hur de ser ut idag. DÀrefter undersöks genom litteraturstudier, plats- och studiebesök om det finns teorier som stödjer hypotesen att mönstret pÄ linjeavvattningens galler kan bidra till upplevelsen av en plats. Slutsatsen dras att upplevelsen skulle kunna fördjupas genom ny utformning av linjeavvattningsgaller som ger platsen starkare karaktÀr och identitet.
TillgÀnglig litteratur stödjer min hypotes att i de fall linjeavvattning ingÄr i platsens utrustning skulle sÄdan utformning kunna bidra till den totala upplevelsen av en plats. Jag vill med detta arbete visa hur det kan ske. Under studiernas gÄng framtrÀdde samtidigt fler argument rörande det faktum att om strÄk Àr utformade med individuella sÀrdrag sÄ Àr det lÀttare att kÀnna sig hemma, orientera sig kring dem och att kunna referera till platsen.
WAP-lösning för köbokning i offentliga serviceinrÀttningar
Vi har utvecklat och utvÀrderat en prototyp som skulle kunna anvÀndas för att tilldela könummer i den offentliga servicesektorn. Prototypen Àr utvecklad i programsprÄket Visual basic och Àr konstruerad för att kunna simulera en vanlig köautomat. Rapporten innehÄller en hel del information och betraktelser inom omrÄdet WAP, allt lagt pÄ en förklarande nivÄ. En stor del av arbetet och denna rapport Àr ocksÄ tillÀgnat implementeringen av en Perl databas. Perl har ett mycket bra stöd för de flesta databaser.
Omkonstruktion av svetslÀgesstÀllare
Detta examensarbete har resulterat i nykonstruktionen av en svetslÀgesstÀllare för tyngre industriella tillÀmpningar. SvetslÀgesstÀllaren Àr av en 2-axlig typ som kan lyfta och rotera arbetsstycket. Den Àr ocksÄ anpassad för att möjliggöra pÄbyggnad av en tredje axel som kan rotera arbetsstycket kring en axel vinkelrÀt mot armens ovansida. Den nya konstruktionen klarar en arbetslast pÄ 3000 kg. Lasten bÀrs upp av en lyftarm som kan vara upp till 3500 mm lÄng.
Stödjande och hindrande faktorer i sjuksköterskans samtal med svÄrt sjuka och/eller döende patienter
Föreliggande studie Àr dels ett led i att kvalitetssÀkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbÀttrat mÄende. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den hÀr studien deltog Ätta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fÄtt EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvÄrd. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mÄende i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhÀmtades som komplement till intervjun.
Socialt Kapital - att mötas
FrÄgestÀllning:Hur arbetar CreActive för att frÀmja det sociala kapitalet? Hur kan CreActive frÀmja det sociala kapitalet i en kreativ miljö? Hur underlÀttas mötet mellan mÀnniskor pÄ CreActive? Finns det förbÀttringsmöjligheter för att ytterligare frÀmja det sociala kapitalet pÄ CreActive?Syfte:Syftet med studien Àr att beskriva hur CreActive skapar nytta för sin omgivning. Det kommer Àven att undersökas kring hur mötet uppstÄr mellan mÀnniskor pÄ CreActive som ska frÀmja det sociala kapitalet.Metod:Studien genomfördes med den kvalitativa metoden, eftersom den fÄngar upp detaljer och information av intervjupersonernas tolkning av verkligheten, det vill sÀga deras uppfattning, tankar och kÀnslor. Det medför en inblick kring hur CreActive arbetar med mötet mellan mÀnniskor, för att frÀmja det sociala kapitalet. Empirin bestÄr av intervjuer med studenter och anstÀllda.Slutsats:Det framgÄr att studenter inte kÀnner till CreActive i den utstrÀckning som CreActive vill.
HÄllbarhetsperspektiv inom kommunal parkverksamhet : en fallstudie av Stationsparken i Marks kommun
I denna uppsats undersöks hur ett hÄllbarhetsperspektiv skulle kunna appliceras vid förnyelsen av en stadspark med fokus pÄ parkens funktion. UtgÄngspunkten Àr hur arbetet
för en hÄllbar utveckling skulle kunna bedrivas inom kommunal parkverksamhet och uppsatsen tar avstamp i de miljöförÀndringar vi stÄr inför samt olika ÄtgÀrder mot dessa.
Arbetet med dessa ÄtgÀrder bedrivs pÄ flera olika nivÄer i samhÀllet, sÄsom global, nationell och kommunal. OmstÀllningsrörelsen, ett globalt nÀtverk som bestÄr av individer som pÄ lokal nivÄ vill verka för ett fossilfritt samhÀlle, tas upp som exempel pÄ hur frÄgan
engagerar individer.
Arbetet inleds med en litteraturstudie dÀr bland annat olika metoder för grönyteskötsel undersöks, sÄsom permakultur och stadsodling. Sedan avslutas det med en fallstudie med förslag pÄ hur en befintlig park i en mindre, svensk kommun skulle kunna göras om för att
anpassas till ett hÄllbarhetsperspektiv. Förslaget Àr skissartat och gÄr inte in pÄ detaljer.
Det som föreslÄs Àr till exempel en minskad andel kortgrÀstyta till fördel för Àngsytor, planteringar och odlingar för att pÄ sÄ sÀtt utöka parkens funktioner och möjligheter till upplevelser och aktiviteter samt skapa förutsÀttningar för ökad biodiversitet.
FrÄn serier till framgÄng - Fungerar storyboards för att förmedla krav till systemutvecklaren, i ett utvecklingsprojekt?
IT-system spelar en stor roll inom mÄnga verksamheter idag.
Utvecklingsprojekt kan vara ett kostsamt risktagande dÄ stora summor
pengar ofta Àr inblandade. MÄnga IT-projekt tenderar att ?misslyckas? vilket
ofta bottnar i uppfattningen och sÀkerstÀllningen av kraven och önskemÄlen.
LikasÄ finns det en problematik med att fÄ alla intressenterna i ett IT-projekt
att förstÄ systemets koncept. Detta berör Àven systemutvecklarna vars
uppgift Àr att realisera de krav och önskemÄl som identifierats.
Storyboarding Àr en teknik som genom illustrationer kommunicerar
information till betraktaren. I denna kontext tillÀmpas storyboards med sina
illustrationer och grafiska hjÀlpmedel som ett sÀtt att förmedla en idé, ett
koncept och krav.
Simulering av inomhusklimat i lÄgenergihus
VĂ€rmeförbrukningen för smĂ„hus minskar varje Ă„r genom att hus med allt tĂ€tare och bĂ€ttre klimatskal byggs. Vid en lĂ€gre vĂ€rmeförbrukning Ă€r frĂ„gan om de traditionella metoderna för vĂ€rme och ventilation Ă€r ett bra alternativ för att upprĂ€tthĂ„lla ett bra inomhusklimat eller kan nya effektivare metoder erhĂ„lla ett liknande inomhusklimat med mindre investeringskostnader.Detta examensarbete Ă€r en förstudie dĂ€r inomhus klimatet studerats genom datorbaserade flödessimuleringar. I studien har en modell för att pĂ„ ett enkelt sĂ€tt anvĂ€nda CFD simuleringar (datorstödda flödessimuleringar) för att studera inomhusklimatet genom att en modell har byggs upp i tre steg för att erhĂ„lla stabila resultat av ett lĂ„genergihus framtaget av Glommershus med avseende pĂ„ konvergens krav och turbulensmodell.Studier pĂ„ olika lösningar för distribution av vĂ€rme har undersökts genom att resultat frĂ„n modeller med radiatorer, golvvĂ€rme samt en luftvĂ€rmepump för tre olika fall pĂ„ utomhus temperatur. Resultatet betraktas med hĂ€nsyn till boverkets regler för nybyggnationer av smĂ„hus.I resultatet framkom att bygga upp modellen i tresteg Ă€r att föredra vid CFD-simuleringar för ett lĂ„genergihus genom att en rad tidsbesparande detaljer görs. Ăven att CFD som simulerings verktyg kan anvĂ€ndas för att utvĂ€rdera olika lösningar för vĂ€rme och ventilation pĂ„ ett smidigt sĂ€tt.Vid radiatorer och golvvĂ€rme visar resultatet pĂ„ att temperatur gradienterna horisontellt varierar mycket lite.
Ensam Àr stark?: En studie i elgitarrspel i powertrio
Under mina Ätta Är som elgitarrist har jag alltid i ensemblesammanhang spelat tillsammans med ytterligare minst ett ackordinstrument. Det har resulterat i att jag alltid anpassat mitt spel till vad de övriga ackordinstrumenten har spelat, för att skapa ett luftigt och bra arrangemang. Att spela i en mindre ensemble bestÄende av trummor, bas och elgitarr innebÀr en ny utmaning för mig som elgitarrist. Genom att vÀlja ut fyra lÄtar och arbeta med dem utifrÄn tre specifika frÄgestÀllningar har jag i detta arbete undersökt mitt elgitarrspelande i denna mindre sÀttning. PÄ grund av omstÀndigheter som uppstod under arbetets gÄng, tillkom Àven en femte lÄt.
Genus i svensk sportjournalistik : En studie om hur kvinnor och mÀn gestaltas pÄ bild och text i svensk sportjournalistik Ären 1928, 1956 och 1984
Det hÀr Àr en studie i hur mÀn och kvinnor avbildas och  beskrivs i bilder pÄ sportsidorna under tre olympiska spel, OS i Amsterdam 1928, OS i Melbourne 1956 och OS i Los Angeles 1984, mot bakgrund av Anja Hirdmans uppsats Male Norms and Female Forms. Hon har i sin studie endast studerat nyhetsplats och inte idrottssidor och den hÀr uppsatsen Àr ett försök att problematisera hennes resultat. I uppsatsen har vi valt att studera de bÄda svenska tidningarna Dagens nyheter och Idrottsbladet genom att anvÀnda semiotisk analys och textanalys. Vi kan visa att det rÄder en dikotomi i beskrivningen och avbildningen av mÀn och kvinnor men att resultaten skiljer sig i detaljer mot Hirdmans studie eftersom sportsidor har en annan nyhetslogik Àn övriga sidor. PÄ mÄnga sÀtt avbildas mÀn och kvinnor pÄ sportsidorna över tid mer jÀmlikt Àn pÄ övrig nyhetsplats. MÀn och kvinnor fÄr ungefÀr lika stor bevakning i förhÄllande till antalet deltagare, beskrivs ofta efter sina resultat och avbildas som ungefÀr lika aktiva och ungefÀr lika ofta som individer. Men pÄ andra sÀtt Àr det tvÀrtom; kvinnor omnÀmns oftare med sitt kön, de ler oftare mot kameran, avbildas oftare som poserande och det saknas helt kvinnliga ledare under vÄr undersökningsperiod. MÀn avbildas oftare i helkropp, oftare som narcissistiska och begrundande pÄ ett sÀtt som förefaller ikoniskt, i det att bilden av en allvarlig man som funderar Àr en viktig del av vÄr bildkultur och ofta Äterkommer som manligt ideal. .
Förskolebarns tolkningar av en ambivalent bilderbok : I konflikt mellan ord och bild
Undersökningen Ă€r en kvalitativ studie dĂ€r sex förskolebarn intervjuas enskilt vid tre olika tillfĂ€llen. Under intervjun lĂ€ser vi en ambivalent bilderbok varpĂ„ jag som intervjuare stĂ€ller frĂ„gor. Studiens syfte Ă€r att undersöka hur barn tolkar ambivalenta bilderböcker och huruvida de vĂ€ljer bilden eller textens historia och varför. FrĂ„gestĂ€llningarna utgörs av;I vilken utstrĂ€ckning vĂ€ljer barnen texten eller bildens historia?Varför tolkar barnen historien som de gör?Ăkar barnens talförhet under intervjutillfĂ€llena? I boken om Uma Ă€r bilderna inte entydiga utan innehar en mĂ€ngd information som direkt motsĂ€ger texten.
Varav hjÀrtat Àr fullt skapar handen : En studie av tvÄ textilhantverkare i Anundsjö socken under 1800-talets senare del ur ett sociokulturellt perspektiv
Denna studie behandlar tvĂ„ textilhantverkare, Brita-Kajsa Karlsdotter med sitt broderi och MĂ€rta-Stina Abrahamsdotter med sin sĂ€regna stickning, bĂ„da frĂ„n Anundsjö socken i Ă
ngermanland, och verksamma under slutet av 1800- och början av 1900 talet. Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka om den sociokulturella miljö som dessa bÄda levt och verkat i har pÄverkat och inspirerat och dÀrmed bidragit till deras hantverksutövande vad gÀller sÀrart i sÄvÀl teknik som mönsterkonstruktion. Arbetet beskriver dels den sociokulturella miljö/kontext i vilken dessa bÄda kvinnor levt i, och dels en beskrivning av deras textila alster med avseende pÄ material, teknik, mönster/fÀrgsÀttning samt anvÀndningsomrÄden. Studiens teoretiska referensram utgÄr frÄn teorier om den sociokulturella miljöns betydelse för inspiration och lÀrande. Studien bygger pÄ föremÄlsstudier, samt litteratur i form av vetenskapliga publikationer, artiklar och rapporter liksom levnadsbeskrivningar av de bÄda undersökta personerna.
UtomstÄende styrelseledamöters roller i familjeföretag
Bakgrund och problemdiskussion: Det finns mycket forskning om utomstÄende styrelseledamöter i familjeföretag och vad de bidrar med i styrelsearbetet. Det Àr intressant att studera utomstÄende styrelseledamöters roller i familjeföretagens styrelser eftersom det Àr styrelsen som har det yttersta ansvaret i ett företag och dÀrigenom en viktig roll i företaget. Genom att studera de utomstÄende ledamöternas roller enligt Goffmans sociologiska teori sÄ vill vi skapa förstÄelse för utomstÄende ledamöters roller i familjeföretag.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att skapa differentierad förstÄelse för utomstÄende styrelseledamöters roller i olika familjeföretag.Metod: Uppsatsen har en abduktiv forskningsansats och en kvalitativ undersökningsdesign. Den teoretiska forskningen som anvÀnts Àr tidigare forskning om familjeföretag, styrelser, utomstÄende ledamöter och bolagsstyrningsteorier för att skapa förstÄelse om styrelsearbetet i familjeföretag. Vi har Àven anvÀnt oss av Goffmans sociologiska teorier för att tolka rollen som de utomstÄende ledamöterna fÄr i familjeföretagens styrelser.
Personlig men inte privat : KriminalvÄrdares individuella uppfattningar om professionalitet i yrkesutövandet
Yrket som kriminalvÄrdare innebÀr mÄnga arbetsuppgifter som bör grundas i ett professionellt förhÄllningssÀtt. KriminalvÄrdaren skall förhÄlla sig personligt men inte privat gentemot intagna samt skilja pÄ person och gÀrning i bemötandet. Ett professionellt förhÄllningssÀtt prÀglas av verksamhetens riktlinjer och normer sÄ vÀl som individuella vÀrderingar och intressen. Syftet var att beskriva kriminalvÄrdares individuella uppfattningar om att utöva professionalitet samt skilja pÄ att vara personlig och privat i sitt yrkesutövande. Teoretiska utgÄngspunkter har tagits i den symboliska interaktionismen och teorin om spegeljag.