Studien undersöker om elastiska trikÄdetaljer pÄ en skinnhandske kan motverka att plastisk deformation av skinnet uppstÄr. Syftet Àr att utveckla en skinnhandske med trikÄdetaljer i herrmodell Ät företaget Billy Nord Creative. Företaget stÀllde krav pÄ att skinnhandsken skulle vara tillverkad i kromgarvad lammnappa. Krav stÀlldes Àven pÄ den trikÄvara som skulle utvecklas, skinnhandskens konstruktion samt livslÀngd. För att fÄ reda pÄ vilka töjningar som sker pÄ en skinnhandske togs antropometriska data pÄ herrhÀnder i platt och knutet tillstÄnd.

Detta examensarbete gÄr ut pÄ att jÀmföra tvÄ verktyg som ljuddesigners kan anvÀnda sig av för att placera ljud i önskade akustiska miljöer. Verktygen i frÄga Àr bÄda tvÄ metoder för att applicera reverb pÄ ljudfiler. Angreppsvinkel för jÀmförandet Àr frÀmst frekvensanalys, men utöver rent tekniska detaljer finns Àven en rad andra inspelningsproblematiska detaljer att ta i beaktning..

Denna uppsatts behandlar tre platser i Uppsala, Torbjörns torg, Kvarntorget ochDragarbrunnstorg. Platserna beskrivs utifrÄn ett landskapsarkitekturperspektiv medfokus pÄ platsernas hÄrdgjorda och byggda delar. UndersökningsomrÄdet Àrdetaljernas betydelse för helhetsuppfattningen av en offentligplats. Uppsatsenbehandlar Àven vilka förÀndringar som skett betrÀffande utförande och anvÀndningav detaljer frÄn 1940-talet till 2000-talet. De undersökta platserna representerar treÄrtionden 1940-talet, 1960-talet och 2000-talet..

Studiens syfte var att undersöka om en veckas retentionsintervall pÄverkar vittnens minnesbild. Vidare undersöks om man kan inkorporera missvisande information i ett vittnesminnesbild och om vittnen minns centrala detaljer i större utstrÀckning Àn perifera detaljer.Totalt deltog 17 mÀn och 31 kvinnor i studien. Försökspersonerna fick se en filmsekvens pÄ 1.35 minuter. Vidare fick de fylla i ett frÄgeformulÀr med 10 frÄgor. Efter en veckas retentionsintervall fick försökspersonerna fylla i samma frÄgeformulÀr men hÀlften hade fÄtt en sammanfattning med vilseledande information.

Forskning visar att mÀnniskor huvudsakligen Äterger starkt emotionellt laddade hÀndelser vÀl. Information och detaljer runt omkring hÀndelsen har dock visat sig vara betydligt svÄrare att rapportera, jÀmfört med centrala detaljer som Àr kritiska för den kÀnslomÀssiga upplevelsen. Syftet med föreliggande studie var att undersöka effekter av emotionell arousal betrÀffande minne för central respektive perifer detaljinformation. Hypotesen var att negativt kÀnsloladdad information pÄverkar minnet positivt betrÀffande centrala detaljer, men negativt för perifera detaljer. TvÄ experiment utfördes, dÀr kontrollgruppen i bÄda experimenten förevisades 15 neutrala fÀrgbilder förestÀllande vardagliga situationer.

Syftet med detta examensarbete var att kontrollera det reella utbytet med teoretiskt berÀknade utbytet i smedjan inför uppgradering av de gamla utbytestabellerna.Projektet begrÀnsades till tvÄ sorters detaljer, verktygsstÄlplattor och stÄng som har ett frekvent flöde genom anlÀggningen.Resultatet av examensarbetet visar att uppgradering av utbyteslistorna inte Àr nÄgot problem dÄ man redan idag pÄ dom flesta detaljer har samma utbytesgrad som dom nya listorna..

Arbetet utfördes pÄ Sura Magnets, ett företag i Söderköping som bl.a. tillverkar formsprutade plastbaserade magneter. En av deras produkter kallad ?10 mm:aren? tillverkas genom formsprutning. Varje skott ger 6 detaljer.

Detta examensarbete gÄr ut pÄ att jÀmföra tvÄ verktyg som ljuddesigners kan anvÀnda sig av för att placera ljud i önskade akustiska miljöer. Verktygen i frÄga Àr bÄda tvÄ metoder för att applicera reverb pÄ ljudfiler. Angreppsvinkel för jÀmförandet Àr frÀmst frekvensanalys, men utöver rent tekniska detaljer finns Àven en rad andra inspelningsproblematiska detaljer att ta i beaktning..

Additiv tillverkning, eller ?additive manufacturing? (AM) Àr den ISO-standardiserade termen pÄ tillverkningsmetoder som bygger detaljer genom att lagervis addera material. Det Àr en teknik som frÀmst har anvÀnts till prototyptillverkning och fortfarande gör men som mer och mer börjar fÄ fÀste som tillverkningsmetod för slutanvÀndningsprodukter. Syftet med denna rapport Àr att undersöka under vilka förutsÀttningar AM lÀmpar sig som tillverkningsmetod för detaljer av plast. FörutsÀttningarna delas in i ett ekonomiskt, tekniskt och kunskapsmÀssigt perspektiv.

Studiens syfte var att undersöka om ordningsvakter Àr bÀttre vittnen Àn andra grupper av individer. Vidare undersöktes vilka detaljer de mindes bÀst, centrala eller perifera.En annan frÄga som studerades var huruvida ordningsvakter minns bÀttre en miljö de kÀnner sig vana vid, samt om man minns detaljer bÀttre med erfarenhet och trÀning. Totalt deltog 28 personer i studien,14 i vardera grupp. Samtliga personer var mÀn. Deltagarna fick se tvÄ filmer, vardera cirka 1 minut.

Studiens syfte var att undersöka om ordningsvakter Àr bÀttre vittnen Àn andra grupper av individer. Vidare undersöktes vilka detaljer de mindes bÀst, centrala eller perifera.En annan frÄga som studerades var huruvida ordningsvakter minns bÀttre en miljö de kÀnner sig vana vid, samt om man minns detaljer bÀttre med erfarenhet och trÀning. Totalt deltog 28 personer i studien,14 i vardera grupp. Samtliga personer var mÀn. Deltagarna fick se tvÄ filmer, vardera cirka 1 minut.

Syftet med denna rapport har varit att undersöka om det föreligger nÄgra skillnader mellan 5-Äriga och 8-Äriga barns sÀtt att minnas detaljer, antingen med hjÀlp av mentala bilder eller rent verbalt. Som metod anvÀndes kognitiv intervjuteknik (KI) och ostrukturerad intervjuteknik (OI). Barnen fick tillsammans se tvÄ korta sketcher frÄn en film med Herr Gunnar Papphammar. Femton minuter senare intervjuades barnen antingen med den kognitiva intervjutekniken eller med den ostrukturerade. Resultatet visade endast en signifikant skillnad nÀr det gÀller barnens Älder och hÄgkomna detaljer.

Detta Àr ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med min undersökning var att ta reda pÄ hur ett kvarter i Eskilstuna kan formges till virtual reality (VR)-mediet, sÄ att det gÄr att fÄ en upplevelse av hur en stadsplanering skulle kunna se ut om den genomfördes i verkligheten.  Resultatet frÄn min studie Àr grundat pÄ, prototyping, intervjuer, och en enkÀt. Min undersökning visade att för att det ska gÄ att fÄ en upplevelse av ett stadsrums utseende efter en nybyggnation, bör representationen formges efter tÀnkt mÄlgrupp och budskap. Felaktiga eller för mÄnga informationsgivande detaljer kan leda till att fokus hamnar pÄ information som inte Àr nödvÀndig, eller till och med felaktig, för att förstÄ hur kvarteret kan komma att se ut efter en nybyggnation.  För lite information om olika detaljer eller för lÄg detaljrikedom kan leda till att representationen blir svÄrtolkad. Min undersökning visade ocksÄ att visuella detaljer som Àr svÄra att formge, bör kompletteras med t.ex.

Arkitektfirman Kolman X Boye Architects har fĂ„tt uppdraget att upprĂ€tta bygglovshandlingar för ett Ă€ldreboende. Det Ă€r Ă€nnu ej bestĂ€mt i detalj hur byggnaden skall uppföras men bestĂ€llaren önskar att byggnaden uppförs i trĂ€byggnadsteknik. Äldreboendet projekteras för 54 stycken lĂ€genheter fördelat pĂ„ sex stycken vĂ„ningsplan och en total bruttoarea pĂ„ strax under 6000m2. Ingen lika hög trĂ€byggnad med denna verksamhetsklass avseende brand har tidigare uppförts i Sverige.VĂ„r uppgift och utmaning i detta arbete har varit att reda ut problematiken kring projekteringen av exteriöra detaljer för höga hus i trĂ€. UtifrĂ„n kĂ€nda problem avseende brand, akustik och fukt har sedan ett antal detaljer som pĂ„verkar det estetiska uttrycket projekterats.

Mitt examensarbete bestÄr av en mönsterkollektion för modetextilier. Kollektionen bestÄr av sex mönster dÀr jag har anvÀnt digitaltryck och laserskÀrning pÄ olika typer av siden. Jag har hÀmtat inspiration till kollektionen frÄn mina intryck av London dÀr jag vistades i fyra mÄnader under hösten 2011. Med London som utgÄngspunkt har jag samlat bilder för att hitta en stÀmning att arbeta med. UtifrÄn bilderna valde jag tre ledord att basera min skissprocess pÄ, dvs.