Sökresultat:
9933 Uppsatser om Skillnader i bedömningar - Sida 30 av 663
En jÀmförelse mellan fastighetsförvaltningsföretag, sett ur ett organisationsteoretiskt perspektiv
Syfte: Syftet med arbetet Àr att beskriva och analysera hur företag organiserar den tekniska förvaltningen dÄ de arbetar med outsourcing och egen regi, för att sedan se om det finns nÄgra likheter/skillnader.Metod: Metodvalet för denna uppsats Àr kvalitativ. Fem intervjuer frÄn tre olika fastighetsförvaltningsföretag ligger till grund för empirin. Litteratur och artiklar inom Àmnet fastighetsförvaltning har anvÀnts för att nÀrmare kunna titta pÄ den tekniska organisationen.Teori: Teorin tar först upp en helhetsbild av fastighetsförvaltning och gÄr sedan in pÄ regiformerna, organisationen i förvaltningsföretag och till sist olika system företagen kan anvÀnda sig av.Empiri: Empirin innefattar tre delar och tar upp företagens regiformer, dess strategier samt organisation.Analys: En jÀmförelse mellan teorier och den empiriska undersökningen för analysen har gjorts. Detta för att kunna se och jÀmföra vilka likheter och skillnader företagen har mellan regiformerna.Slutsats: Vi har kommit fram till att det finns vissa likheter och skillnader mellan regiformerna, men Àven att storleken pÄ företaget pÄverkar en del aspekter..
KlÀdbranschens retoriska strategier ? Att skapa trovÀrdighet i hÄllbarhetsrapporter
Syftet med studien a?r att med utga?ngspunkt i tre svenska konfektionsfo?retags ha?llbarhetsrapporter underso?ka pa? vilket sa?tt retorik anva?nds fo?r att framsta?lla trova?rdighet. Uppsatsen har ocksa? fo?r avsikt att i detta avseende ja?mfo?ra de olika fo?retagens rapporter och identifiera om och i sa? fall vilka skillnader och likheter som ryms i deras retorik. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ fallstudie da?r det tilla?mpas en retorikanalys av ha?llbarhetsrapporter.
Skillnader i skattning av arbetsrelaterad stress mellan fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva sjuksköterskor- En pilotstudie
Bakgrund: Stress pÄverkar hÀlsan negativt. PÄfrestningar i arbetslivet leder till arbetsrelaterad stress. Sjuksköterskor har mÄnga faktorer i sitt arbete som leder till arbetsrelaterad stress. Detta leder inte endast till negativa konsekvenser för sjuksköterskan utan kan Àven pÄverka patienten negativt. Fysisk aktivitet har i tidigare studier visat sig kunna leda till minskad stress i det dagliga livet.
FörvÀntningar pÄ en psykoterapeutisk relation : likheter och skillnader mellan mÀn och kvinnor
Hur kommer det sig att patienter i psykoterapi till övervÀgande del Àr kvinnor? Syftet med studien har, utifrÄn antagandet att psykisk ohÀlsa drabbar kvinnor och mÀn ungefÀr lika, varit att undersöka om mÀns och kvinnors eventuellt skilda förvÀntningar pÄ en psykoterapeutisk relation kan utgöra ett möjligt delsvar. Studien har haft en explorativ utgÄngspunkt i syfte att ge uppslag snarare Àn generaliserbara svar.Respondenter var medarbetare pÄ olika arbetsplatser, till största delen inom kyrklig sektor (n=68, 41% mÀn, 59% kvinnor). Datainsamling skedde genom anonym enkÀt vars utgÄngspunkt hÀmtats i tidigare forskning kring skillnader mellan mÀns och kvinnors förvÀntningar.Som alternativ till kön har studien Àven prövat sjÀlvskattningar av traditionellt maskulina och/eller feminina personlighetsdrag (BSRISE) samt grundlÀggande förhÄllningssÀtt i betydelsefulla relationer.Svaren har analyserats i form av korstabeller. Resultatet gav att respondentgruppen var förhÄllandevis överens om terapeutens första prioritet ? att hÄlla fokus pÄ patientens problem och mÄl med terapin.
Betydelsen av feedback i arbetet: Fallstudier av Nordea och FörsÀkringskassan
Inom ekonomistyrning Àr prestationsmÀtning vanligt förekommande för mÀtning av anstÀlldas prestationer. Detta för att ge en ökad mÄlöverensstÀmmelse mellan arbetsledare och anstÀllda och dÀrmed bidra till ökad effektivitet inom verksamheten. Feedback kommer dÀrmed in som ett alltmer vanligt förekommande verktyg i dagliga arbetet och Àr anvÀndbart i flera avseenden. Feedback kan beskrivas som Ätergivande av information rörande annans beteende, i det svenska sprÄket Àr Äterkoppling ett vanligt förekommande synonym. FrÀmst kan feedback anvÀndas vid utvÀrdering av mÄl, men Àr anvÀndbart Àven vid vÀgledning i arbetet.
"Bild Àr chill" : En undersökning om synen pÄ bildÀmnet bland elever i Ärskurs 9
Detta Àr en undersökning om hur tolv elever i Ärskurs 9 ser pÄ bildÀmnet. Uppsatsen tar upp deras tankar och Äsikter kring Àmnet, vilka tekniker och metoder de Àr vana vid att arbeta med samt eventuella skillnader mellan killar och tjejer nÀr det kommer till deras syn pÄ Àmnet. Genom intervjuer kommer undersökningen fram till att eleverna ser bild som ett roligt och avslappnande Àmne som inte Àr sÀrskilt svÄrt. De fÄr arbeta med varierande tekniker vilket de tycker Àr roligt och det finns inte tydliga skillnader mellan killar och tjejers syn pÄ Àmnet..
Den miljöstyrande avfallstaxan - sant eller falskt? : En studie om prisets inverkan pÄ hushÄllens avfallsvanor
Fler och fler kommuner övergĂ„r till en mer miljöstyrande avfallstaxa. DĂ€rför Ă€r det av intresse att utreda avfallstaxans (dvs. priset pĂ„ avfallshanteringstjĂ€nsten) förmĂ„ga att Ă€ndra hushĂ„llens avfallsvanor och dĂ€rigenom Ă€ven vilken miljöstyrande verkan taxan har. Hur priskĂ€nsliga Ă€r hushĂ„llen för avfallstaxan och dess utformning? EnfamiljshushĂ„llens priskĂ€nslighet för brĂ€nnbar kĂ€rl- och sĂ€ckinsamling skattas i tre kommuner (Storuman, Sjöbo, Sundbyberg) och en kommungrupp (GĂ€vle, Ockelbo, Sandviken, Hofors och Ălvkarleby) genom grova elasticitetsmĂ„tt.
Visuell kommunikation mot 50+-marknaden
Syfte med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för hur man kommunicerar visuellt för att attrahera segmentet 50+. Metod : Undersökningen har gjorts ur ett hermeneutiskt synsÀtt med intentionen att undersöka och beskriva vilka visuella attribut i reklam som tilltalar en 50+-marknad. För att fÄ en djupare förstÄelse för problemet har vi valt att göra djupintervjuer med tre fokusgrupper dÀr respondenterna alla tillhör 50+-marknaden. Som referensgrupp har vi valt ungdomar i Äldern 20-30 Är. Djup-intervjuerna kompletterades med enkÀter för att fÄ en bÀttre bild av de enskilda respondenterna och deras intressen och mediavanor.
Elevinflytande i skolan
Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av vilka eventuella skillnader det finns i lÀrares och elevers uppfattning av begreppet elevinflytande samt hur detta elevinflytande gestaltar sig i praktiken.
Arbetet ger en översikt över vad som stÄr om elevinflytande i skolans olika styrdokument samt i aktuella delbetÀnkanden frÄn Skolkommitén. Med hjÀlp av intervjuer har jag undersökt vilken uppfattning elever och lÀrare, i en klass pÄ en mindre skola pÄ landet, har om elevinflytande.
Sammanfattningsvis pekar mina resultat pÄ att det finns brister i hur elevinflytandet hanteras i den aktuella klassen och att det finns vissa skillnader i hur elever och lÀrare uppfattar elevinflytande. LÀrarna poÀngterar det informella inflytandet, hur eleverna arbetar och vad de arbetar med, medan eleverna fokuserar pÄ det de fÄr bestÀmma, d.v.s. de konkreta resultaten av deras önskemÄl..
Genetiska skillnader mellan benigna och maligna tumörer
I denna litteraturöversikt görs en utvÀrdering av skillnader mellan benigna och maligna tumörer med avseende pÄ genförÀndringar och ifall dessa skillnader skulle kunna anvÀndas diagnostiskt. FÄ jÀmförande studier har gjorts mellan benigna och maligna tumörer pÄ gennivÄ men de som gjorts visar pÄ att det kan finnas vissa gener som skulle kunna skilja dem Ät. Tumör-suppressorgenen p53 verkar vara förÀndrad i flertalet maligna tumörer men inte i motsvarande benigna former. I vissa tumörformer verkar förÀndringar pÄ p53-genen dock inte vara nödvÀndigt för att en malign tumör ska utvecklas. FHIT-genen Àr en misstÀnkt tumör- suppressorgen som verkar förÀndras tidigt i tumörutvecklingen och dÀrmed lÀmpar sig dÄligt för att skilja benigna tumörer frÄn maligna.
Kommunerna i Uppsala lÀns arbete med klimatanpassning -  implementering, risker och osÀkerheter
Problem: Det finns skillnader kring hÄllbarhetsredovisning mellan lÀnder nÀr det gÀller reglering, tillÀmpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att pÄverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstÄtt pÄ grund av mÄnga orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.  Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förklara i vilken utstrÀckning kulturen har en inverkan pÄ hur de olika nordiska lÀnderna vÀljer att lagstifta kring hÄllbarhetsredovisning och hur företagen tillÀmpar GRI:s riktlinjer. Men Àven om intressenternas makt att pÄverka företagen att göra en hÄllbarhetsredovisning har nÄgon förklaring i kulturen.Metod: Den insamlade datan Àr huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt.
Revisorns oberoende och analysmodellen - skillnader mellan globala och regionala revisionsbyrÄer
Bakgrund:PÄ senare Är har revisionsbyrÄernas och revisorernas arbete blivit alltmer uppmÀrksammat, frÀmst pÄ grund de senaste Ärens redovisningsskandaler. I samband med det började oberoendelagstiftningen att ifrÄgasÀttas och 1/1 Är 2002 infördes en ny revisorslag i Sverige. Syfte:UtifrÄn intervjuer med revisorer pÄ regionala och globala revisionsbyrÄer vill vi undersöka hur revisorns oberoende tolkas, vilken instÀllning byrÄerna har till rÄdgivning och kombiuppdrag, vilka hot byrÄerna upplever samt hur analysmodellen anvÀnds och uppfattas. Avsikten Àr att utreda om det finns skillnader och om dessa skillnader beror pÄ om byrÄerna Àr globala eller regionala. Problemformulering:Skillnader mellan globala och regionala revisionsbyrÄers uppfattning avseende: ? Hur tolkas begreppet oberoende?? Hur ser byrÄerna pÄ förÀndringsarbetet och anvÀndningen av analysmodellen i samband med dess införande?? Vilken instÀllning har byrÄerna till revisionsnÀra och fristÄende rÄdgivning samt kombiuppdrag?? Vilka hot mot oberoendet, relaterade till analysmodellen, upplever byrÄerna? Slutsats: De globala byrÄerna anser att en gemensam tolkning av begreppet oberoende bör finnas, vilket de regionala inte sÀger nÄgot om.
InteraktionssamhÀllet nu och dÄ : En kvalitativ studie med utgÄngspunkt i mobiltelefonianvÀndning
I det traditionella samhÀllet dÀr man umgicks med sina vÀnner genom att ha stÀmt trÀff nÀr man stötte pÄ varandra, och planerade nÀsta tillstÀllning vid hemfÀrden frÄn den förra, var interaktionsmedier, kommunikationsteknik och multimedier etc inte nÄgra introducerade begrepp i samhÀllet. Man befann sig i sin vardag och fÀrdades i egen hög person om man skulle nÄgonstans. I det moderna samhÀllet och i och med mobiltelefonens existens, har samhÀllet förÀndrats och det Àr numera inte nÄgon sjÀlvklarhet att man behöver fÀrdas till andra sidan jordklotet för att fÄ kontakt med nÄgon som befinner sig dÀr. Genom mobiltelefonens olika tjÀnster har man idag möjlighet att befinna sig samtidigt pÄ flera olika platser i samhÀllet, om inte kroppsligen sÄ visuellt. InteraktionssamhÀllet nu och dÄ: En kvalitativ studie med utgÄngspunkt i mobiltelefonianvÀndning, har framstÀllts utifrÄn det faktum att det existerar stora skillnader i interaktionsmönster i jÀmförelse mellan det traditionella samhÀllet dÄ mobiltelefoner inte existerade och det moderna samhÀllet dÀr mobiltelefonianvÀndning utgör det största mediet för interaktion.
Syskonpositionens betydelse för den empatiska förmÄgan
Individuella skillnader i empati, att kunna sÀtta sig in i nÄgon annans situation och förstÄ vad en annan person kÀnner, har studerats i tidigare forskning. En aspekt som visat skillnader angÄende personlighet men bristande belysts i samband med empati Àr syskonposition; om man Àr endabarnet, yngsta, mellan eller Àldstabarnet. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida syskonpositionen har betydelse för den empatiska förmÄgan.  Deltagarna var nittiosex studenter och tjÀnstemÀn som lÀste en historia och dÀrefter fyllde i en empatiskala om vilka kÀnslor de kÀnde för personen i historien. Resultatet visade att endabarn hade signifikant högre vÀrden pÄ empati Àn Àldsta barn.
En torr Chablis till stekt strömming : En studie i arkitekturkritik av Bo01 och BoStad02
Problem: Det finns skillnader kring hÄllbarhetsredovisning mellan lÀnder nÀr det gÀller reglering, tillÀmpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att pÄverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstÄtt pÄ grund av mÄnga orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.  Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förklara i vilken utstrÀckning kulturen har en inverkan pÄ hur de olika nordiska lÀnderna vÀljer att lagstifta kring hÄllbarhetsredovisning och hur företagen tillÀmpar GRI:s riktlinjer. Men Àven om intressenternas makt att pÄverka företagen att göra en hÄllbarhetsredovisning har nÄgon förklaring i kulturen.Metod: Den insamlade datan Àr huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt.