Jämförande studie av likheter och skillnader mellan amerikanska och europeiska (främst tyska) stumma skräckfilmer, med tyngdpunkt på perioden 1913 ? 1932 och med hänsyn till handling / manustyp, huvudperson / monstertyp, scenografi och teknik. Jämförande analys av kulturella, politiska och ekonomiska aspekter och dessas inverkan skräckfilmsproduktionen..

Syfte med uppsatsen är att ge insikt i vad en västeuropeisk modebutikskedja bör beakta vid utformning av kommunikation i Mellanöstern. Det för att i möjligaste mån undkomma komplikationer i form av kulturkrockar. Det är viktigt att understryka det faktum att vi inte avsett att bidra med ett generellt tillvägagångssätt, som är lämpligt för alla västeuropeiska modebutikskedjor i Mellanöstern. Vi har snarare i enighet med vårt syfte, försökt utveckla en förståelse för kulturen i Mellanöstern. Med det i åtanke, ska vår slutsats ses som ett förslag på hur en västeuropeisk modebutikskedja kan välja att beakta kulturella skillnader som kan tänkas uppstå.

Syftet med följande arbete är att undersöka sär- respektive samundervisning utifrån ett lä­rarperspektiv. Vi vill undersöka för och emot argument med respektive arbetsform och un­dersöka vilket arbetssätt som bidrar att förstärka jämställdhet enligt verksamma lärare. Vi valde en kvalitativ metod i form av samtalsintervjuer med sex verksamma pedagoger för att uppnå vårt syfte. Enligt vårt resultat var alla sex intervjuade lärare överens om att de svaga och lågpresterande flickorna gynnas vid särundervisning, och att vid samundervisning gynnas gruppen som helhet där det sociala samspelet tränas och förstärks. Vidare hade lärarna fö­reställningar om att samundervisning bidrar till jämställdhet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka affärskulturen på den norska marknaden, för att se om det föreligger några skillnader med den svenska affärskulturen och om några av dessa skillnader kan ge konsekvenser för ett litet svenskt företags etablering i Norge. Denna uppsats är skriven på uppdrag av ett företag och forskningen som genomförs är utforskande.För att undersöka skillnader mellan den svenska och norska affärskulturen har vi använt oss av flera olika källor. Dels har vi inom området affärskultur sökt efter svenska och norska särdrag i litteratur, dels har vi genomfört kvalitativa intervjuer. Vi har även sökt i böcker och på Internet efter affärsrättsliga skillnader mellan länderna.I analysen har vi sedan med hjälp av litteraturen och resultaten från intervjuerna undersökt om det finns några skillnader och om dessa kan leda till konsekvenser för ett litet svenskt företag. Vi kom fram till att trots att länderna, precis som många tror, är lika finns det också en hel del som skiljer dem åt.

Svensk damhockey har de senaste åren genomgått stora förändringar och omorganiseringar vilket resulterade i en elitserie för damer ? Riksserien. Trots de senaste årens förändringar råder det alltjämt stora skillnader mellan de åtta främsta damlagen och säsongen 09/10 skiljde 68 mellan serievinnaren och serieförloraren.Rapporten ämnar beskriva och analysera vilka skillnader som kan urskiljas i de åtta Riksserielagens organisationer, styrning och föreningsstöd och om detta kan förklara de skillnader som finns i resultattabellen 09/10.I studien har flera skillnader mellan lagens kunnat skönjas inom de tre huvudområdena. Den främsta slutsatsen som dras är att det finns en stark koppling mellan det upplevda föreningsstödet och lagens resultat. Vidare kan vi bland annat konstatera att det råder skillnader i antalet personer lagen har att tillgå i sina verksamheter samt att hälften av lagen inte anser sig ha tillräckligt med personer för att kunna bedriva en elitsatsning i dagläget.

Författare: Git-Marie Nilsson och Annika Lindholm Titel: God morgon genus! Hur vi möter barnen ur ett genusperspektiv Uppsatsen är skriven utifrån ett genusperspektiv. Intresset för genusperspektivet väcktes i en kurs på Malmö högskola genom läsning av ?Lilla genushäftet? som är skrivet av Maria Hedlin. Undersökningen i uppsatsen genomfördes på en förskola genom att titta på mötet på morgonen, mellan pedagog och barn, ur ett genusperspektiv. Syftet med undersökningen var att studera om och hur genus skapas i förskolan.

Japan är en av Sveriges viktigaste exportmarknader och en av de största ekonomierna i världen. Det finns en lång historia av handel mellan länderna och de flesta stora svenska företag finns representerade i Japan. När svenska företag som tidigare inte varit inblandade på den japanska marknaden ska etablera sig i Japan möts de av kulturella skillnader som kan komma att påverka de beslut som fattas, på grund av bristande kommunikation och förståelse. Kultur är ett samlingsnamn för de mönster av tankar, känslor och sätt att agera som människan lever efter, och även om företag skulle välja att etablera sig i ett grannland, så skulle det ändå mötas av kulturella skillnader. I dessa sammanhang talar vi om den så kallade psykiska distansen, som kom att uppstå ur Uppsala-modellen, som Johanson & Vahlne (1977) presenterade. Den psykiska distansen förklarar att det är inte bara den fysiska distansen som påverkar utlandsetableringar, utan även den upplevda, i form av kulturella skillnader, språk och liknande. Ur ett internationaliseringsperspektiv och med hjälp av Geert Hofstedes (2011) kulturdimensionsteori fastställer denna uppsats de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Japan, med fokus på de skillnaderna i affärskultur. Utifrån de kulturella skillnaderna presenteras och diskuteras hur svenska företag ska etablera sig i Japan genom ett antal olika etableringsstrategier, som Kogut & Singh (1988) och andra forskare visat påverkas av kulturella skillnader. De slutsatser som detta arbete kunnat fastställa är att det finns stora kulturella skillnader mellan Sverige och Japan i alla de fyra dimensioner av kultur som Geert Hofstede (2011) utvecklade.

Budgetprocessen i den kommunala organisationen är en komplex inrättning där förvaltningarna ska följa den ram som kommunstyrelsen och kommunfullmäktige har tagit fram. Förvaltningarna har sedan möjligheten att fördela den ramen hur de vill internt i sina verksamheter och kan själva bestämma över sin interna budgetprocess. Om det inte finns tydliga regler kring budgetprocessens genomförande i förvaltningarna, borde detta kunna skapa skillnader mellan förvaltningarna, eftersom beslutsorganen internt i förvaltningarna kan ha olika syn på budget och budgetprocessen. Utifrån detta resonemang har forskningsfrågorna; hur kan budgetprocessen i en kommun se ut och vilka likheter och skillnader kan finnas mellan olika förvaltningars budgetprocess i en kommun tagits fram. Syftet med denna studie har varit att kartlägga hur budgetprocessen i en kommunal förvaltning kan se ut och genom det även kartlägga hur budgetprocessen i en kommun kan se ut.

Synen på förvaltningen har ändrats ganska kraftigt under 1900-talet och med uppkomsten av externa förvaltningsbolag började vi fundera kring vad det kunde ha för betydelse för förvaltningsprocessen. Därför blev vår problemformulering; Finns det några organisatoriska och strategiska skillnader mellan förvaltning i egen regi kontra outsourcing som kan få effekter för förvaltningen? Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur fastighetsförvaltningen påverkas av de organisatoriska och strategiska skillnader som finns mellan olika typer av fastighetsförvaltningsbolag. Vi har arbetat med ett uppdragsförvaltande bolag, ett bolag med fastighetsförvaltning i egen regi samt ett företag som står för hela processen från mark och byggande till förvaltning. Information har samlats in från relevant teori och via intervjuer med berörda företag.

Syftet med studien är att undersöka de praktiska möjligheter och svårigheter som gymnasielärare i ämnet svenska har med att anpassa sin undervisning efter sina elevers olikheter, för att skapa optimala förutsättningar för deras lärande. Möjligheterna och svårigheterna att individualisera diskuteras och undersöks framförallt mot bakgrund av de problem som forskningen har uppmärksammat, då individualisering praktiseras som individuellt arbete med få gemensamma samtal och genomgångar. Undersökningen gjordes genom att djupintervjua tre erfarna gymnasielärare i ämnet svenska. Frågorna handlade framförallt om möjligheter och svårigheter för lärare att skapa förutsättningar för elevers lärande inom olika arbetsformer. Resultaten visar på likheter i de intervjuade lärarnas syn på möjligheten att skapa förutsättningar för elevers lärande med hjälp av kollektiva genomgångar i helklass.

Syftet med denna studie är att utifrån Karaseks och Theorells krav- kontroll och stödmodell undersöka vilken form av psykosocialt arbete som kontaktmannaskapet i särskilda boenden utgör för omvårdnadspersonalen. Ytterligare ett syfte är att undersöka om handledning har någon inverkan på hur omvårdnadspersonalen skattat krav, kontroll och socialt stöd i samband med kontaktmannaskapet. Undersökningen har genomförts med kvantitativ metod i form av enkätfrågor, ställda till omvårdnadspersonal som arbetar som kontaktmän i särskilda boenden.Totalt har 61 kontaktmän från tre särskilda boenden i Stockholmsområdet deltagit i undersökningen, och av dem har 54 kontaktmän svarat på enkätens samtliga 30 frågor. Studien visar att den psykosociala arbetsformen för kontaktmannaskapet i undersökningsenheterna skattades vara ett lågstressarbete, vilket innebär att kraven ansågs vara låga och kontrollen hög. Handledningen har inte visats ha någon större inverkan på hur omvårdnadspersonalen skattade krav, kontroll och socialt stöd i samband med kontaktmannaskapet.

Organisationer i dagens samhälle kan genom motiverade medarbetare effektivisera sin verksamhet utan att öka kostnaderna. Studiens syfte var att undersöka huruvida det finns köns- ålders- och utbildningsnivårelaterade skillnader med utgångspunkt från Herzbergs tvåfaktorsteori. Vi utförde en kvantitativ enkätundersökning (n=93) på två organisationer med hjälp av bekvämlighetsurval. Reliabilitetstestet Cronbachs alfa utfördes på enkätverktyget och visade till viss del på låg reliabilitet. Vi använde oss av One Way ANOVA och Bonferroni Post Hoc test för att analysera resultatet, vilket visade att det finns signifikanta könsrelaterade och åldersrelaterade skillnader med utgångspunkt från Herzbergs tvåfaktorsteori, men ingen signifikant utbildningsrelaterad skillnad..

Syftet med studien var att med hjälp av UngDOK:s inskrivningsformulär beskriva och analysera om det föreligger någon skillnad mellan flickor, som påbörjar behandling för missbruksproblem, beroende på om de blivit utsatta för sexuella övergrepp eller inte. Vår frågeställning var: Vilka skillnader råder mellan de flickor som varit utsatta för sexuella övergrepp gentemot de som ej utsatts, avseende missbruk, psykisk ohälsa samt sysselsättning, och som påbörjar behandling för missbruksproblem? Tvärsnittsstudien baserades på sekundärdata från UngDOK:s inskrivningsformulär. Resultatet visade att de flesta signifikanta skillnader mellan grupperna föreligger gällande dess psykiska ohälsa. Mindre skillnader förekommer beträffande ett flertal faktorer, bland annat förmågan att kontrollera våldsamt beteende, högsta fullföljda utbildningsnivå samt primärdrog.

Att underskatta betydelsefulla skillnader mellan närliggande länder kan påverka företags utländska verksamhet negativt. Genom intervjuer med chefer inom Forex verksamhet i Norden har vi undersökt de språkliga och kulturella skillnaderna mellan de nordiska länderna och hur dessa påverkar samarbetet mellan Forex i Sverige och deras nordiska filialer. Enligt studiens resultat finns det betydelsefulla skillnader i språk och kultur mellan de nordiska länderna. Skillnader avseende kultur har påvisats vilka påverkar samarbetet mellan det svenska huvudkontoret och de nordiska filialerna främst inom beslutsfattande. Språk har visat sig utgöra en stor utmaning för Forex och påverkar samarbetet i Norden.

Detta examensarbete handlar om faktorer hos skolbarn i årskurs tre som ger hög status/popularitet i den egna klassen. Syftet är att skapa en bild av hur elever ser på popularitet och status samt belysa vad som gör att vissa elever anses ha högre status bland klasskamraterna än andra. I syftet ingår också att ta reda på om det finns skillnader mellan pojkars och flickors syn på hög status. Vi har utgått från följande frågeställningar: Vad eller vilka faktorer ger elever hög status/popularitet i skolklassen? Finns det skillnader mellan vad som ger pojkar respektive flickor hög status/popularitet och i så fall vilka är då dessa skillnader? Undersökningen är genomförd i två klasser i årskurs tre.