Det finns ett begrÀnsat utbud med forskning kopplat till hur fotbollstrÀnare tÀnker kring ochgÄr tillvÀga under trÀningar inte bara i Sverige utan Àven internationellt. Studierna vi har tittat pÄ Àr inte samtliga i Àmnet men pÄpekar bristen av intresse att undersöka coachers didaktiska tillvÀgagÄngssÀtt kopplat till teoretiska kunskaper. Uppsatsen har skrivits inom ramen av ett större projekt. Studien Àr av kvalitativ ansats med utgÄngspunkt ur Peitersens modell?Metodiska former?.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med att hantera konflikter mellan barn, samt att jÀmföra tvÄ olika förskolor för att se vilka likheter och skillnader som finns. Studien bygger pÄ ett frÄgeformulÀr med sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor samt en litteraturstudie som jÀmförs med pedagogernas svar i frÄgeformulÀren. I bakgrunden beskrivs bland annat ett teoretiskt perspektiv samt olika författares syn pÄ konflikter och hantering av konflikter. Resultatet visar pÄ en viss skillnad i arbetet med konflikthantering. Detta genom att olika tankar kring barns kÀnslor har visats samt att pedagogerna pÄ ena förskolan gÀrna hÄller sig mer i nÀrheten av de barn som ofta hamnar i konflikter till skillnad frÄn de pedagogerna pÄ den andra för skolan.

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? hur identitet tillskrivs svenskar i olika la?nder i va?rlden, beroende pa? vilken situation de befinner sig i. Uppsatsens problemomra?de bero?r identitetsskapande processer da?r ma?nniskor av olika nationaliteter mo?ts och agerar med varandra. Jag utga?r fra?n Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori som beskriver fo?rha?llandet mellan differens och ekvivalens kopplat till hur identitet tas i anspra?k.

Syftet med mitt arbete var att undersöka om det fanns skillnader pÄ flickors och pojkars motoriska fÀrdigheter i Är 5. Dessutom om denna eventuella skillnad har pÄverkat deras val av slöjdart i Är 7-9. Kunskap om motoriska fÀrdigheter och olikheter inhÀmtades dels genom litteratur i Àmnet och dels genom information pÄ Internet. Elevernas instÀllning om sina motoriska fÀrdigheter undersöktes bÄde genom enkÀt och med observationer och foto. De elever som ingick i undersökningen tillhörde skolÄr 5 och undervisades i textilslöjd.

I denna utredning har vi undersökt hur beroendeproblematiken pÄverkat regler och professionalism inom revisorsyrket pÄ de större revisionsbyrÄerna. Vi har genom teori och intervjuer sökt klargöra yrkesattribut, samband, risker och förebyggande ÄtgÀrder mot den enskilde revisorn, samt dennes revisionsbyrÄs beroende gentemot klient. Vi har frÄn respondenterna stött pÄ överensstÀmmande uppgifter gÀllande hot sÄsom ekonomiskt beroende, alltför informella kundrelationer, tilltagande konkurrens och tung arbetsbörda, vilken riskerar att gÄ ut över revisionsarbetets oberoende. De förebyggande ÄtgÀrderna som revisionsbyrÄerna anvÀnder sig av för att stÀvja beroendehot Àr lagarbete, utbildning, avgrÀnsade arbetsuppgifter, kontrollfunktioner. Vi har kommit fram till att den analytiska förmÄgan hos revisorn Àr viktig i sammanhanget och kan komma att fÄ utökad betydelse i förlÀngningen.

Bakgrund: Personer som lider av substansberoende Äterfinns inom hela hÀlso- och sjukvÄrdssektorn. Förutom att orsaka ett ansenligt lidande för den enskilda individen riskerar dessutom substansberoende att orsaka omfattande problem för nÀrstÄende sÄvÀl som samhÀllet i stort. AnvÀndning av alkohol och andra droger Àr generellt förknippat med dömande och moraliserande Äsikter. En sjuksköterskas kÀnslor av samhörighet och förstÄelse till en person med beroende kan ofta försvÄras av sjuksköterskans auktoritet, införlivande av samhÀllets moraliska stÄndpunkt samt behovet av att utöva tillsyn över en individ som upplevs ha tappat kontrollen.  Syfte: Syftet var att belysa vÄrdpersonalens attityder i mötet med patienter drabbade av substansberoende och missbruksproblem inom allmÀn hÀlso- och sjukvÄrd. Metod: Författarna till föreliggande arbete valde att genomföra en litteraturstudie för att tydliggöra forskningslÀget och eventuellt behov av vidare studier. Författarna utförde sökningar i databaserna Pubmed och CINAHL. Elva artiklar frÄn dessa sökningar inkluderades i studien. Via manuella sökningar inkluderades ytterligare fyra artiklar. BÄda författarna lÀste artiklarna flera gÄnger, och data frÄn artiklarna analyserades och syntetiserades med hjÀlp av en matris.  Resultat: Flera resultat indikerade att vÄrdpersonal gav uttryck för stigmatisering, moralisering eller fördomsfulla attityder gentemot personer som lider av missbruk eller beroende.

I dagens byggbransch kan det göras stora effektivitetsvinster. Undersökningar visar att 30?35% av produktionskostnaden gÄr till spillo. En stor del av detta hÀrrör till dÄligt utnyttjande av arbetstiden hos yrkesarbetarna: problem som vÀntan, omarbete, onödigt arbete och arbete i fel ordning Àr vanliga. Det finns troligen ett antal faktorer som har stor betydelse för effektiviteten i ett byggprojekt.

Jag har valt ut 12 st. av de bostadsprojekt som jag arbetat med under de senaste tjugo Ären. För dessa projekt gÀller att jag som arkitekt har haft ett huvudansvar för hela projektet eller delar av det. Jag inleder min text med reflektioner kring nÄgra aspekter som styrt mitt arbete och som gÀller för alla de 12 projekten. Jag avslutar med en kort beskrivning av de valda projekten, ett för ett.

Bakgrund Det Àr viktigt att införa goda matvanor i tidig Älder dÄ dessa lÀgger grunden för en god hÀlsa i framtiden. En balanserad och hÀlsosam kost Àr dessutom associerad med bÀttre inlÀrningsförmÄga hos barn. Tidigare forskning visar att det finns skillnader i energi- samt nÀringsintag hos pojkar och flickor.  Syfte Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i intagen skollunch mellan pojkar och flickor samt att jÀmföra dem med Nordiska nÀringsrekommendationer (NNR) med fokus pÄ energi- samt nÀringsinnehÄll. Metod Studien genomfördes via ett samarbete med forskningsprojektet ProMeal. Datainsamling pÄgick under fem dagar genom vÀgd och fotograferad kostregistrering av skollunch hos 29 barn i Ärskurs 5.

Efter genomförd forskning har författarna till denna uppsats konstaterat att det finns problem pÄ den svenska marknaden. Allt större kedjor etablerar sig och smÄbutiker fÄr allt svÄrare att överleva. Dock finns det möjlighet för smÄbutikers överlevnad och det Àr bland annat förstÀrkt lojalitet, vilket Àr huvudbegreppet för denna uppsats.  Den sammanfattade teoretiska modell som lyfts fram genom teoretisk referensram indikerar pÄ att det finns tvÄ led av lojalitet, beteendemÀssig och attitydmÀssig lojalitet. Den beteendemÀssiga lojaliteten har en inverkan pÄ butikens lönsamhet och den attitydmÀssiga lojaliteten ligger till grund för Äterkommande kunder. Författarna av denna uppsats kan genom utförd forskning faststÀlla att en kombination mellan attitydmÀssig och beteendemÀssig lojalitet bÄde skapar och förstÀrker kundlojalitet.

Syfte: Syftet med denna studie var att ja?mfo?ra den initiala komforten mellan sfa?riska och asfa?riska stabila linser da? uppfattningen har varit att asfa?riska linser (med sin mer fo?ljsamma passform) borde vara bekva?mare.Metoder: Studien omfattade 30 deltagare med en medela?lder pa? 26 a?r. Med hja?lp av topografens (Topcon CA-100) kontaktlinstillpassningsprogramvara valdes en sfa?risk A- design lins (fra?n Nordiska Lins) och en asfa?risk A90 lins (fra?n Expert Optik, Sverige) ut med passande parametrar. Linserna sattes i vardera o?ga utan att fo?rso?kspersonen visste vilken lins som var vilken.

Studiens syfte Àr beskriva lÀrares olika tillÀmpning av kommunikationsmönster i klassrummet. Detta görs med avseende pÄ kommunikativa resurser och pÄ sÄ sÀtt sammankoppla pedagogiska fÀlt som ledarskap och pedagogik till multimodalitet. Modala utgÄngspunkter för analysen i avseende pÄ kommunikativa förmÄgor Àr; ögonkontakt, hÄllning, placering, avstÄnd, gester och ansiktsuttryck. Dessa förmÄgor studeras genom att analysera lÀrarens anvÀndande av dessa i sin interaktion med eleverna samt hur lÀrarens anvÀndande skiljer sig beroende pÄ dennes tillÀmpning av ledarstrategi. Datamaterialet bestÄr av ett antal videosekvenser filmade i ett klassrum med en lÀrare och en elevklass. Analysen av datamaterialet har genomförts genom en multimodalt interaktionsanalys, vilket har givit stort utrymme till kontextens inverkan pÄ hur de sociala aktörerna anvÀnder kommunikativa förmÄgor.

Denna studie pÄvisar en signifikant skillnad i hur kvinnor och mÀn uppger att de gÄr och rör sig genom tvÄ studerade grönomrÄden. Ett utfall som Àr förvÀntat utifrÄn tidigare forskning som menar att kvinnors rörelsemönster begrÀnsas av ett upplevt, sÄvÀl som reellt, hot om vÄld. Teorin om brist pÄ trygghet och dess inverkan pÄ rörelsefriheten benÀmns rÀdslans geografi, men det Àr dock tveksamt om teorin rÀdslans geografi rÀcker för att förklara hela den skillnad mellan kvinnor och mÀn som uppmÀtts. Att identifiera eventuella andra faktorer kopplade till könstillhörighet som pÄverkar rörelsemönstren blir en uppgift för framtida forskning. Studien Àr utförd genom att analysera enkÀtsvaren för grönomrÄdena Kungsparken och Guldheden i Göteborg framtagna för projektet ?VÀrdering av ekosystemtjÀnster av urban grönska?. Analyserna Àr gjorda i ett geografiskt informationssystem genom att skapa ett index över tÀtheten av rörelser.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka omgivningens pÄverkan gÀllande den totala upplevelsen vid gÄng och löpning. Detta besvaras genom frÄgorna; finns det nÄgon skillnad i puls, anstrÀngningsgrad och positiva kÀnslor vid samma hastighet gÀllande gÄng och löpning utomhus jÀmfört med inomhus? Samt, upplever testpersonerna nÄgon skillnad fysiskt och psykiskt efter gÄng och löpning utomhus jÀmfört med inomhus? MetodDetta Àr en experimentell studie med kvantitativ metod. Tre olika tester har genomförts i studien. Det första testet var ett kontrolltest som avsÄg att fÄ fram den hastighet som motsvarade testpersonens Borg RPE20 pÄ nivÄ 11, 13 och 15.

 Det statistiska kvalitetsverktyget Statistisk Processtyrning, SPS, introducerades pÄ BT Products AB i Mjölby utifrÄn en specifik implementeringsprocess. Introduktionen utfördes i en mÄlningsprocess och genom detta arbete kunde aktuell process utvÀrderas och orsaker bakom eventuell urskiljbar variation eftersökas. I gÀllande process mÄlas gods till eldrivna truckar svarta genom elektrostatisk pulvermÄlning, dÀr efterstrÀvad fÀrgskikttjocklek Àr 70 ”m. MÄlningen utförs automatiserat av fyra robotar och för att erhÄlla kunskap om processens uppförande studerades och analyserades utfallet statistiskt utifrÄn en bestÀmd kvalitetsindikator, fÀrgskikttjockleken. Data samlades in utifrÄn denna indikator genom kontinuerlig mÀtning pÄ utvalt objekt och med hjÀlp av en mÀtmall för att erhÄlla jÀmförbara observationer.