Uppsatsens syfte är att granska sexton recensioner publicerade i svensk respektive amerikansk press gällande filmen Den Gröna Cykeln (Haifaa Al-Mansour, 2012). Undersökningen grundar i kritikernas syn på genus och jämställdhet samt kulturell och nationell identitet som filmen berör. Recensionerna analyseras och jämförs för att hitta skillnader och likheter i den svenska respektive amerikanska receptionen. Analysen visar att skillnaden mellan de två nationernas reception är uppdelade mellan de två fokusområdena, där de amerikanska kritikerna fokuserar på kulturell och nationell identitet och jämför filmens Skildring av det saudiarabiska samhället med den amerikanska kulturen. De svenska kritikerna tycks generellt ha större fokus på filmens Skildring av genus och jämställdhet till skillnad från amerikanerna..

Uppsatsens syfte är att granska sexton recensioner publicerade i svensk respektive amerikansk press gällande filmen Den Gröna Cykeln (Haifaa Al-Mansour, 2012). Undersökningen grundar i kritikernas syn på genus och jämställdhet samt kulturell och nationell identitet som filmen berör. Recensionerna analyseras och jämförs för att hitta skillnader och likheter i den svenska respektive amerikanska receptionen. Analysen visar att skillnaden mellan de två nationernas reception är uppdelade mellan de två fokusområdena, där de amerikanska kritikerna fokuserar på kulturell och nationell identitet och jämför filmens Skildring av det saudiarabiska samhället med den amerikanska kulturen. De svenska kritikerna tycks generellt ha större fokus på filmens Skildring av genus och jämställdhet till skillnad från amerikanerna..

Uppsatsens syfte är att granska sexton recensioner publicerade i svensk respektive amerikansk press gällande filmen Den Gröna Cykeln (Haifaa Al-Mansour, 2012). Undersökningen grundar i kritikernas syn på genus och jämställdhet samt kulturell och nationell identitet som filmen berör. Recensionerna analyseras och jämförs för att hitta skillnader och likheter i den svenska respektive amerikanska receptionen. Analysen visar att skillnaden mellan de två nationernas reception är uppdelade mellan de två fokusområdena, där de amerikanska kritikerna fokuserar på kulturell och nationell identitet och jämför filmens Skildring av det saudiarabiska samhället med den amerikanska kulturen. De svenska kritikerna tycks generellt ha större fokus på filmens Skildring av genus och jämställdhet till skillnad från amerikanerna..

Uppsatsens syfte är att granska sexton recensioner publicerade i svensk respektive amerikansk press gällande filmen Den Gröna Cykeln (Haifaa Al-Mansour, 2012). Undersökningen grundar i kritikernas syn på genus och jämställdhet samt kulturell och nationell identitet som filmen berör. Recensionerna analyseras och jämförs för att hitta skillnader och likheter i den svenska respektive amerikanska receptionen. Analysen visar att skillnaden mellan de två nationernas reception är uppdelade mellan de två fokusområdena, där de amerikanska kritikerna fokuserar på kulturell och nationell identitet och jämför filmens Skildring av det saudiarabiska samhället med den amerikanska kulturen. De svenska kritikerna tycks generellt ha större fokus på filmens Skildring av genus och jämställdhet till skillnad från amerikanerna..

 Denna uppsats handlar om två tidningars Skildring av rapporteringen vid Ivar Kreugers självmord och tiden däromkring, mars och april 1932. Artiklarna har utsatts för en komparativ analys för att likheter och skillnader i innehållet skall tas fram. Genom denna analys syftar uppsatsen att undersöka skillnader på en beroende och en obunden källa i det historiska materialet. Uppsatsens resultat ger en tydlig bild av skillnader och likheter i de båda tidningarnas innehåll. Vidare framkommer det hur en obunden och en beroende källa väljer att spegla olika nyheter, vinkla dem på olika sätt rent språkligt och förbise andra.

Uppsatsen använder postkolonial teori för att analysera och jämföra hur filmerna ?Lost in Translation? av Sophia Coppola (2003), och ?Still Walking? av Hirokazu Koreeda (2008), skildrar Japan, japansk kultur och japaner. Valet föll på dessa två filmer av främst tre orsaker: de utspelar sig i Japan; är mer svårtolkade relationsdramer; och utspelar sig i nutid. I ?Still Walking? företräder Japan sig själv, medan amerikaner företräder Japan i ?Lost in Translation?.

Uppsatsen analyserar Mare Kandres Skildring av moderskapet i romanen Quinnan och Dr Dreuf samt i den åttonde novellen ur samlingen Hetta och vitt. I Quinnan och Dr Dreuf försöker Dr Dreuf påverka en kvinna till att vilja bli mor. Han motiverar detta med att hon då kommer att bli lycklig. I novellen ur Hetta och vitt beskrivs en kvinna som gjort just detta, skaffat sig barn, men som på grund av detta är djupt olycklig. Jag har kommit fram till att kvinnor i vårt samhälle, liksom kvinnan i Quinnan och Dr Dreuf, utsätts för påverkan från många håll när det gäller synen på moderskapet.

Under drygt två veckor hösten 2005 pågick det som den svenska pressen kallade för ?våldet i Paris? eller ?Frankrikekravallerna?, alltså de uppror som bröt ut i många av de franska städernas förorter. Då upproren uppfattades som mer våldsamma och mer omfattande än andra uppror, fick de stor uppmärksamhet i media. Utifrån några teoretiska utgångspunkter och med hjälp av olika diskursanalytiska verktyg granskar jag i denna uppsats hur händelserna i Frankrike, platsen som händelserna utspelade sig på och människorna bakom dessa, skildrades i Dagens Nyheter.I min analys ställer jag mig kritisk till Dagens Nyheters sätt att beskriva händelserna och porträtterandet av upprorsmakarna. Jag har bland annat funnit att tidningen många gånger ger en relativt onyanserad och förenklad bild av upproren och aktörerna bakom dessa händelser.

Studien syftar till att granska fyra svenska morgon- och -kvällstidningars Skildring av krisen på Krim: vad konflikten handlar om, hur de olika parterna avbildas, vilka attribut som knyts till parterna och vilka relationer som beskrivs, för att kunna jämföra tidningarnas bild av krisen och se hur hur tidningsrapporteringen sker i kris och krig..

Syftet med denna studie är att undersöka hur Aftonbladet skildrade det Socialdemokratiska varumärket och dess kärnvärden under nyhetsrapporteringen av partiledarens bidragsfusk, studien undersöker även vad partiet står för i syfte att kunna jämföra med hur det skildrades i Aftonbladet. För att kunna undersöka detta är denna uppsats uppdelad i två undersökningar. Den första undersökningen är en kvalitativ samtalsintervju som undersöker vad partiet står för i syfte att kunna jämföra med hur det skildrades i Aftonbladet. Samtalsintervjun ska endast fungera som ett redskap i att bilda oss en uppfattning om vilka Socialdemokraterna är. Tyngdpunkten i studien ligger på den andra undersökningen som är en kvalitativ textanalys vars syfte är att undersöka hur Aftonbladet skildrade det socialdemokratiska varumärket och dess kärnvärden under nyhetsrapporteringen av partiledarens bidragsfusk. Slutsatserna som undersökningarna har resulterat i är att partiet inte skildrades enligt den önskvärda bilden som Socialdemokraterna har av sig själv, som bland annat är att vara ett jämlikt, rättvist och kompetent parti. Resultatet visade att Aftonbladet skildrade händelsen som en skandal, där händelsen i hög grad utvecklades till en partifråga snarare än en personfråga i och med att partiledaren anses vara partiet.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur kvinnan skildras i två verk i svensk arbetarlitteratur. Romanerna som ligger till grund för undersökningen är Moa Martinsons Mor gifter sig (1936) och Ivar Lo-Johanssons Analfabeten (1951). För att belysa uppsatsens syfte har följande frågeställningar ställts: Hur skildras kvinnliga könsroller i de båda romanerna? På vilket sätt skildras kvinnans underordning i förhållande till mannen? Finns det någon skillnad i hur kvinnan framställs i de båda romanerna utifrån ett samhälleligt perspektiv? De perspektiv som använts som utgångspunkt för uppsatsens teoretiska bakgrund är baserad på feministiska föreställningar om hur genus och kön är kulturellt och samhälleligt konstruerat, samt hur kvinnan ur ett historiskt och samhälleligt perspektiv har ansetts vara underordnad mannen. Tidigare forskning utgår ifrån Ebba Witt-Brattströms (1988) och Magnus Nilssons (2003) avhandlingar om Moa Martinsons respektive Ivar Lo-Johanssons författarskap.

Den som har en kronisk sjukdom är beroende av andra människor för att kunna hantera det dagliga livet. Genom sundare livsstil med tobaksavvänjning, motion och bättre mat, kan en del kroniska sjukdomar förebyggas och lindras. För att stödja patienter ges patientundervisning i olika former. Med utgångspunkt i ett livsvärldsperspektiv utgör patientens Skildring av sin vardag grunden för vården. Syftet var att genom en litteraturstudie belysa hur personer med kronisk sjukdom upplevde patientundervisning.

Den som har en kronisk sjukdom är beroende av andra människor för att kunna hantera det dagliga livet. Genom sundare livsstil med tobaksavvänjning, motion och bättre mat, kan en del kroniska sjukdomar förebyggas och lindras. För att stödja patienter ges patientundervisning i olika former. Med utgångspunkt i ett livsvärldsperspektiv utgör patientens Skildring av sin vardag grunden för vården. Syftet var att genom en litteraturstudie belysa hur personer med kronisk sjukdom upplevde patientundervisning.

I denna studie görs en kritisk diskursanalys av hur slöjan framställs och artikuleras i media. Bilden av slöjan är starkt påverkad av den muslimsk-islamistiska kultur som den är nära förknippad med och därför kan tidigare forskning kring postkolonialism och Orientalism relateras till materialet. Genom den postkoloniala diskursordningen återges en stereotyp Skildring av den slöjade kvinnan som traditionell, kuvad och förtryckt. Men slöjan sätts även in i en annan kontext där den fungerar som en protestaktion i ett segregerat och uteslutande västerländskt samhälle..

Min uppsats handlar om Woody Allens Skildring av staden. Det är inte New York denna uppsats handlar om, utan om de europeiska storstäderna London, Barcelona, Paris och Rom. I dessa städer har Woody Allen spelat in fem filmer. Dessa filmer är Match Point (2006), Scoop (2007), Vicky Cristina Barcelona (2008), Midnight in Paris (2011) och To Rome With Love (2012). Det ryktas även att hans nästa filmprojekt kommer att utspela sig i en europeisk storstad.  Varje film visar utvalda sidor av respektive stad.