Sökresultat:
1659 Uppsatser om Skilda ćsikter - Sida 51 av 111
Item-level tagging och RFID : FörutsÀttningar för en ökad anvÀndning inom detaljhandel
RFID har sedan 80-talet vuxit fram inom industri- och transport-branschen som ett sÀtt att under-lÀtta spÄrning av tillgÄngar och övervakning av informationsflöden genom logistikkedjan. Tek-nologin har idag mÄnga olika applikationsomrÄden och anvÀnds inom en mÀngd olika verksam-heter. Item-level Tagging (ILT) Àr ett sÀtt att utnyttja tekniken genom att mÀrka enskilda varor för att pÄ sÄ sÀtt ge dem unika identiteter, vilket erbjuder enorm potential inom detaljhandel. Givet potentialen med tekniken vill vi med vÄr studie undersöka vilka förutsÀttningar som kommer att krÀvas för en ökad anvÀndning av ILT och RFID inom detaljhandeln. Detta mÄl uppnÄs genom att undersöka de barriÀrer som tidigare har hindrat en ökad anvÀndning samt hur dessa barriÀrer uppfattas i dagslÀget.
-Borgardöttrar eller bonntöser? : En social rekryteringsstudie av eleverna vid Falu folkskollÀrarinneseminarium under perioden 1876-1948
Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka det sociala rekryteringsmönstret bland kvinnliga elever vid Falu folkskollĂ€rarinneseminarium under perioden 1876-1948. KĂ€llmaterialet utgörs av uppgifter om faderns yrke hĂ€mtade ur seminariets matriklar. Uppsatsen syftar ocksĂ„ till att jĂ€mföra resultatet med en liknande kartlĂ€ggning av de manliga seminaristerna vid Karlstads folkskollĂ€rarseminarium, detta för att söka utröna huruvida den vedertagna uppfattningen om skillnaderna i socialt rekryteringsmönster mellan könen stĂ€mmer. Resultatet visar att de kvinnliga seminaristerna kom frĂ„n skilda sociala förhĂ„llanden. Ăven om flertalet rekryterades ur samhĂ€llets mellanskikt, sĂ„ hade anmĂ€rkningsvĂ€rt mĂ„nga jordbruks- eller arbetarbakgrund, framför allt under undersökningsperiodens tidigare skede.
Det kroppsmodifierade jaget: : en möjlig lösning pÄ problemet identitet och stigma.
En orsak till att skolors arbetsorganisationer byggs upp av grupper, ofta i form av arbetslag, kan vara att det finns en förvÀntan att detta skall leda till skolutveckling. Med detta som grund har arbetet i sin första del strÀvat efter att utveckla ett analysinstrument i form av en metod för att trÀnga in i den övergripande frÄgestÀllningen om arbetsgruppers arbete i skolor kan sÀgas leda till skolutveckling. Arbetet att utveckla ett analysinstrument har gjorts utifrÄn ett organisations- och institutionsperspektiv pÄ skolan. I arbetets andra del ges exempel pÄ hur det utvecklade analysinstrumentet tillÀmpats. Denna tillÀmpning, dvs.
Att ha barn med ADHD, autism eller Aspergers syndrom i förskolan : en studie om pedagogers syn pÄ och erfarenheter av en integrerad förskola
De tre funktionsnedsÀttningarna ADHD, autism och Aspergers syndrom förekommer hos barn i förskolan. Det Àr fÄ av dem som har en faststÀlld diagnos i förskoleÄldern, men Àven detta förekommer i nÄgra fall. I dagens Sverige gÄr dessa barn generellt i integrerade förskolor vilket utgör en pedagogisk utmaning. Syftet med den hÀr studien Àr att lyfta fram pedagogers upplevelser, syn och arbetssÀtt gÀllande integreringen av förskolebarn med ADHD, autism eller Aspergers syndrom i den sÄ kallade vanliga förskolan. Fyra pedagoger frÄn tvÄ olika förskolor i tvÄ skilda kommuner i mellersta Sverige deltar i kvalitativa intervjuer rörande vilket arbetssÀtt som tillÀmpas, hur de upplever att barnen integreras samt om det finns hinder mot integreringen och hur man eventuellt kan överkomma dessa.
Mentorskap i skolan: en metod och en möjlighet för
nyexaminerade lÀrare
Detta examensarbete belyser ett mentorskap mellan en nyexaminerad lÀrare, adept, och en erfaren lÀrare, mentor. UtifrÄn forskningsrapporter och litteraturstudier har vi studerat hur mentorskap som modell och metod för nyexaminerade lÀrare har framstÀllts. I examensarbetets bakgrund definierade vi mentorskap samt mentorns och adeptens roll, dessutom presenterade vi teorier om reflektion och lÀrande samt tidigare forskning. Syftet med studien var att visa mentorskapets för- och nackdelar som metod och möjlighet för att stödja nyexaminerade lÀrare i en framtida yrkesroll. VÄr empiriska studie, som byggde pÄ en kvalitativ metod, visade pÄ vilka uppfattningar och förvÀntningar som 54 lÀrarstudenter har pÄ mentorskap.
Vuxna skilsmÀssobarns attityder i kÀrleksrelationer
Det Àr större risk att personer vars förÀldrar Àr skilda sjÀlva skiljer sig jÀmfört med personer vars förÀldrar Àr gifta. Problemet förklaras utifrÄn sociala teorier, att beteendet som karaktÀriserar förÀldrarnas relation gÄr i arv till barnen sÄ att Àven de i sin tur reagerar som sina förÀldrar och hanterar problem i kÀrleksrelationer pÄ ett sÀmre sÀtt. Med EVLN-modellen (?exit?, ?voice?, ?loyalty?, och ?neglect?) förklarade Rusbult, Zembrodt, och Gunn (1982) att mÀnniskor reagerar pÄ olika sÀtt nÀr problem uppstÄr i kÀrleksrelationer beroende pÄ hur omstÀndigheterna kring relationen ser ut. Denna studie undersökte ifall reaktionerna ser olika ut beroende pÄ om mÀnniskor har separerade eller gifta/sambo förÀldrar.
"Kvannligt ledarskap" : en studie om kvinnligt och manligt ledarskap som socialt konstruerade företeelser.
Bakgrund:Idag finns det fler VD:ar i Sverige som heter Johan, Àn vad det finns VD:ar som Àr kvinnor. Ett hinder för kvinnor att bli chefer kan vara den traditionella kvinnliga könsrol-len, dÄ den ibland anses ha andra kvalitéer Àn det som efterstrÀvas av chefer. Vad hÀnder dÄ ledarskapsstilar delas in i kvinnlig och manlig? FörstÀrker uppdelningen könsrollerna?Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att bidra till förstÄelsen av det vi idag kallar för kvinnlig respektive manlig ledarskapsstil och se vad denna uppdelning leder till för konsekvenser för ledare och ledarskapet.Metod:För att svara pÄ syftet med denna studie har vi genomfört en tvÀrsnittsstudie dÀr vi har studierat attityder hos respondenter frÄn tre skilda företag. I denna studie har vi anvÀnt oss av ett deduktivt arbetssÀtt och ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt genom genomförandet av nio kvalitativa djupintervjuer.Slutsats:Vi har i denna studie sett hur kvinnligt och manligt ledarskap beskrivs teoretiskt och utifrÄn studiens respondenter och denna bild har visat sig vara en stereotypisk bild som starkt Àr kopplad till könsstereotyper.
LÀrares upplevelse av drogförebyggande arbete - en intervjustudie
Syftet med föreliggande studie var att ur ett folkhÀlsoperspektivundersöka hur Är 6-9-lÀrare upplever skolans drogförebyggandearbete. Sexton intervjuer genomfördes med Är 6-9-lÀrare somarbetat heltid sedan 2002. Intervjuerna analyserades med hjÀlpav en kvalitativ innehÄllsanalys. Tre kategorier som beskrev hurlÀrare upplevde skolans drogförebyggande arbete framkom: Attbidra till elevers sjÀlvinsikt, Skilda förutsÀttningar och LÀraresgrad av engagemang. Dessa utgör tillsammans det övergripandetemat: Ambivalens i stöd, samverkan och struktur.Informanterna beskrev att arbete med vÀrdegrund i skolorna Àrpositivt och att det uppskattas av bÄde elever och personal.
Konsumtionens klimatpÄverkan : En jÀmförande studie mellan tvÄ socioekonomiskt skilda bostadsomrÄden, Araby och Söder i VÀxjö
The world is in a stage of climate crisis where the average temperature is rising, with consequences such as, melting ice sheets, increasing sea levels, and floods. The climate panel of the UN, IPCC, has stated that this is a reaction of anthropogenic emissions of greenhouse gases. The most important gas is carbon dioxide, which contributes with 80 per cent to the on going climate crisis.The increasing emissions of carbon dioxide are connected to human consumption patterns. This puts pressure on the earth, as humans demand more and more resources. Today the earth needs one and a half year to regenerate the resources humans? demand of it, by the year 2030 we will need two planets in order to cope with this increasing demand of resources.At a global level it is established that richer countries have a stronger consumption pattern than poorer, and thus generate higher levels of carbon dioxide emissions.
Göteborgs Stad och bostadsbyggandet.
Debatten om matfett Àr stÀndigt aktuell och i stort sett dagligen sÄ matas vi med olika aktörersÄsikter om vilket fett som Àr att föredra. Ska vi Àta omÀttat eller mÀttat fett? Vilket matfett Àrdet mest hÀlsosamma? Fokus i denna studie har varit att synliggöra den professionellapedagogens förhÄllningssÀtt till matfett och vilka olika strategier som lÀrare i hem- ochkonsumentkunskap har anvÀnt sig av i sin undervisning relaterat till matfett. Studiens syftevar att synliggöra och analysera hem- och konsumentkunskapslÀrares skilda förhÄllningssÀttrelaterat till matfett i undervisningen med utgÄngspunkt i perspektiven hÀlsa, ekonomi ochmiljö. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer samt observationer med lÀrare i hem- ochkonsumentkunskap pÄ högstadiet.
Efterlevnad av informationssÀkerhet
InformationssÀkerhet Àr ett omrÄde som börjar sÀttas alltmer i fokus hos företag och organisationer. Problemet idag handlar mycket om att de administrativa lösningarna för att skydda viktig information inte fÄr samma uppmÀrksamhet som de tekniska. En viktig del i den administrativa sÀkerheten kring information Àr informationssÀkerhetspolicyn och dess riktlinjer. För att personalen inom ett företag eller en organisation ska kunna skydda den information de arbetar med behöver de fÄ utbildning i informationssÀkerhet och de behöver fÄ en policy och riktlinjer att följa i det dagliga arbetet. Policyn och riktlinjerna bör ha en viss struktur och ett visst innehÄll för att uppmuntra till god efterlevnad.
Snigelns vandring över fÀltet : Aktionsanalys - en metod för skolutveckling
En orsak till att skolors arbetsorganisationer byggs upp av grupper, ofta i form av arbetslag, kan vara att det finns en förvÀntan att detta skall leda till skolutveckling. Med detta som grund har arbetet i sin första del strÀvat efter att utveckla ett analysinstrument i form av en metod för att trÀnga in i den övergripande frÄgestÀllningen om arbetsgruppers arbete i skolor kan sÀgas leda till skolutveckling. Arbetet att utveckla ett analysinstrument har gjorts utifrÄn ett organisations- och institutionsperspektiv pÄ skolan. I arbetets andra del ges exempel pÄ hur det utvecklade analysinstrumentet tillÀmpats. Denna tillÀmpning, dvs.
Invandrarelever : en resurs i skolan? En undersökning om hur invandrarelevers kunskaper och erfarenheter vÀrderas och anvÀnds i skolan.
Med hÀnsyn till antalet invandrare i Sverige idag Àr det viktigt att denna delen av vÄr befolkning lyfts fram och fÄr möjligheten att komma till tals. Skolan Àr en central mötesplats för mÀnniskor frÄn skilda kulturer. LÀrare har dÀrför ett viktigt uppdrag i att frÀmja det mÄngkulturella samhÀllet och öka förstÄelsen för lik- och oliktÀnkande. Detta examensarbete, gjort pÄ lÀrarutbildningen vid Linköpings Universitet, syftar till att ge en bild av hur lÀrare vÀrdesÀtter och anvÀnder sig av invandrarelevers kunskaper och erfarenheter i undervisningen. Arbetet bestÄr av tvÄ delar.
Arkivens dag. En studie av marknadsföringen av arkiven som kulturarv
Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.
Kost och hÀlsa i skolan : En studie av uppfattningar hos rektorer, statliga skolmyndigheter och kommunala kostchefer
Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser pĂ„ kost och hĂ€lsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga Ă€r dessa frĂ„gor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nĂ„ syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för frĂ€mjandet av god hĂ€lsa hos barn och ungdom (NCFF). Ăven kommunala kostchefer och gymnasierektorer frĂ„n tvĂ„ olika kommuner (Leksand och GĂ€vle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen Ă€r att det rĂ„der skilda uppfattningar om kost- och hĂ€lsofrĂ„gorna hos dessa ansvariga för skolan.