Sök:

Sökresultat:

1634 Uppsatser om Skilda ćsikter - Sida 2 av 109

IKT : LĂ€rares skilda tolkningar av ett gemensamt begrepp

Skolans vÀrld idag blir mer och mer integrerad av IKT och dessa tekniska verktyg prÀglar vÄr vardag och utvecklas hela tiden. I vÄr fenomenografiska undersökning, som innebÀr att vi ska beskriva vilka skilda sÀtt nÄgot kan uppfattas av nÄgon, har vi fokuserat pÄ fyra lÀrares uppfattningar av IKT pÄ deras respektive skolor. Tidigare forskning inom IKT i skolan visar pÄ att lÀrare kÀnner sig allmÀnt osÀkra till att anvÀnda IKT eftersom de inte tycker de har den utbildningen som krÀvs för att anvÀnda sig av det fast intresset och motivationen finns dÀr. Annan tidigare forskning pekar pÄ att lÀrare inte kÀnner sig trygga med saker de inte har kunskap kring. Detta kan ha gjort att IKT-integrerad undervisning har uteblivit.

Om sprÄkets och bildens betydelse i TV-reklam

Med utgÄngspunkt för tre forskningsomrÄden: semiotik, pragmatik och kognition, har det gjorts ett försök i att belysa om sprÄket och bilden har skilda roller i den moderna TV-reklamen. Ett noga urval av dagens TV-reklamfilmer anvÀndes som underlag för den empiriska undersökningen undersökningen. För att besvara syftet och frÄgestÀllningarna testades reklamfilmerna ur tvÄ kognitiva aspekter: kognition och affekt. Resultatet som framkom i undersökningen ligger som grund för en diskussion huruvida det gÄr att tala om skilda roller för sprÄket och bilden..

En svala gör ingen sommar : en fenomografisk studie av elevers skilda uppfattningar av orsaker till att det finns Ärstider

Syftet med studien var att ta reda pÄ de skilda uppfattningar av varför vi har Ärstider som kan finnas i Ärskurs sju. Detta gjordes för att fÄ en bild av de olika förestÀllningar en lÀrare kan möta i sitt yrke och för att öka förstÄelsen och kunskapen om hur ett fenomen kan uppfattas pÄ olika sÀtt av elever i en och samma klass.Eleverna ombads att, enskilt, skriftligt förklara varför vi har Ärstider. Studien Àr fenomenografisk och svaren kategoriserades i kvalitativt skilda kategorier genom att jÀmföra och finna likheter och skillnader mellan de insamlade elevutsagorna. Resultatet visade att eleverna hade olika uppfattning av varför vi har Ärstider och det Àr som lÀrare viktigt att vara medveten om att elever uppfattar samma undervisning pÄ olika sÀtt. De uppfattningar som framkom var solens instrÄlning, jordaxelns lutning, jordens lÀgesförÀndring och avstÄndsvariation som skÀl till varför vi har Ärstider.

"? FRISK LUFT OCH VARA UTE OCH SPRINGA OCH HÄRJA FÖR DET FÅR MAN JU INTE INOMHUS." : barns uppfattningar av utomhusvistelsen pĂ„ förskolan

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur fenomenet utomhusvistelse uppfattas av barn i förskolan. Vidare undersöks barnens uppfattningar av pedagogernas roll under utomhusvistelsen. Studien beskriver skilda sÀtt att erfara nÄgot ? variationen i kvalitativt skilda uppfattningar av ett fenomen dÀr varje uppfattning Àr lika viktig. En kvalitativ undersökningsmetod har anvÀnts dÀr sammanlagt 15 barnintervjuer pÄ tvÄ olika förskolor i södra Sverige har genomförts.

Empowerment - Vad inryms i begreppet? : FrÄn Freire till folkhÀlsa

Empowerment har blivit ett modebegrepp och anvÀnds i en mÀngd olika sammanhang och har dÀrigenom ocksÄ fÄtt olika innebörder. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur betydelsen av begreppet empowerment har förÀndrats och belysa vad de olika betydelserna kan bero pÄ.IfrÄgavarande litteraturstudie fÀster sin uppmÀrksamhet pÄ tvÄ kontexter, inom vilka empowerment tillskrivs skilda innebörder, den freirianska kontexten och folkhÀlsokontexten.Genom uppsatsen har fyra fundamentala skillnader detekterats mellan de tvÄ kontexterna; mÄlet (frihet kontra ökad hÀlsa), empowerments roll (mÄl gentemot metod), metoden (folkrörelse frÄn grÀsrotsnivÄ i förhÄllande till myndighetsutövning) och inriktningen (kollektivistisk visavi individualistisk). Alberto Meluccis verk Nomader i nuet - sociala rörelser och individuella behov i dagens samhÀlle har utgjort det teoretiska ramverket, med vars hjÀlp kontexternas skillnader har tolkas och förklaras.I diskussionen framkommer att det Àr de olika etiska aspekterna de skilda kontexterna beaktar, kontexternas vÀsenskilda förhÄllande till behov och de skilda tidsströmningarnas förutsÀttningar, som pÄverkar den innebörd empowerment fÄr sig tillskrivit de tvÄ kontexterna..

But This is life : En kvalitativ studie om tre irakiers resa till och i Sverige

But this is life ? en kvalitativ studie om tre irakiers resa till och i Sverige Àr ett försök till att genom att blanda tre olika teorier av Schwarz Aronson och Mead koppla samman tre skilda individers uppfattningar om sig sjÀlva och deras liv före och efter flykten till Sverige. Teorierna kan sammanfattas som att de Àr kopplade till identitetsuppfattningar och identitetskÀnsla och vad som hÀnder nÀr man saknar detta. Respondenterna tvÄ mÀn i skilda Äldrar och familjesituationer och en kvinna kÀmpade alla med att försöka hitta sig sjÀlva i Sverige att skapa en hÄllbar svensk- irakisk identitet och förstÄ sina nya levnadsvillkor. I analys delen av studien sÄ har respondenterna fÄtt svara fritt utifrÄn ostrukturerade intervjusamtal dÀr de har fÄtt diskutera om vad som Àr viktigt för dem i sina liv och hur de ser pÄ sitt framtida liv..

Psykisk ohÀlsa bland ungdomar i Sverige

Syfte: Att beskriva vilka faktorer som bidrar till psykisk ohĂ€lsa bland ungdomar i Sverige.Metod: Litteraturstudie med en deskriptiv design. Studien Ă€r baserad pĂ„ 14 vetenskapliga artiklar sökt i databaserna "PubMed" och "Cinahl".Resultat: Det visade sig i resultatet att skilda förĂ€ldrar Ă€r en stor bidragande faktor till ungdomars psykiska ohĂ€lsa. Ungdomar som lever med skilda förĂ€ldrar har en större risk att drabbas av depression, Ă„ngest och att börja utöva negativa beteenden som rökning, dricka alkohol och tidig sexdebut. Andra faktorer som bidrar till psykisk ohĂ€lsa var fetma hos ungdomar och lĂ„g socioekonomisk status hos förĂ€ldrar.Slutsats: Resultatet i föreliggande studie visade att ungdomar som lever med skilda förĂ€ldrar Ă€r en stark bidragande faktor till ungdomars psykiska ohĂ€lsa. Även fetma hos ungdomarna och dĂ„lig socioekonomisk status hos förĂ€ldrar kan leda till psykisk ohĂ€lsa hos ungdomar.

Utveckling av lyssningstillbehör för samtalsförstÀrkare

En av Bellman & Symfons produkter a?r den sa? kallade samtalsfo?rsta?rkaren. Samtalsfo?rsta?rkaren a?r ett ho?rselhja?lpmedel, som genom digital signalbehandling fo?rsta?rker ljudniva?n samtidigt som oo?nskat bakgrundsljud da?mpas.Via ett 3,5 mm jack pa? enheten kan vanliga lyssningstillbeho?r anslutas, sa?som ho?rlurar och o?ronsna?ckor. De lyssningstillbeho?r som Bellman & Symfon erbjuder idag a?r av enkel modell, och la?mnar mycket att o?nska vad ga?ller ljudkvaliteten.Genom detta projektarbete har jag studerat fo?rba?ttringsalternativ till dessa lyssningstillbeho?r, men har fokuserat fra?mst pa? sa? kallade stetoclips.Via mjukvaran Smaart v.7 Di simulerade jag upplevd frekvensga?ng hos olika lyssningstillbeho?r.

Fysiska krav till polisutbildningen : En rapport om jÀmstÀllda förhÄllanden i antagningsförfarandet

I rapporten behandlas de fysiska kraven till polisutbildningen. Bakgrunden till varför de ser ut som de gör idag samt syftet med dem. Syftet med denna rapport Àr att undersöka jÀmstÀlldheten kring de fysiska testerna i antagningsförfarandet till polisutbildningen. Vi kommer att undersöka om det Àr nödvÀndigt med skilda fysiska krav för mÀn och kvinnor i antagningsförfarandet samt för- och nackdelarna kring detta. I det regleringsbrev som sÀger vad polisens ska Àgna budgetÄret 2005 Ät stÄr det tydligt att polisen ska redovisa sina mÄl för vilka ÄtgÀrder som vidtagits för att Ästadkomma ökad jÀmstÀlldhet mellan kvinnor och mÀn.

Ensemble som gruppsituation

Syftet med detta examensarbete a?r att underso?ka och fa? en djupare fo?rsta?else fo?r de olika grupprocesser, roller och den kommunikation som uppsta?r i en rock- och popensemblesituation och hur verksamma la?rare tar detta i beaktning i sin undervisning. Fo?r att ta oss na?rmare syftet utfo?rde vi intervjuer med fyra verksamma ensemblela?rare pa? estetiska programmet pa? gymnasiet. Vi hade a?ven fo?r avsikt att observera en grupp elever vid tre olika lektionstillfa?llen fo?r att koppla samman la?rarnas tankar och a?sikter med vad som ha?nder i praktiken.

SÀrbegÄvning i klassrummet : Möjligheter och hinder för att möta den exceptionellt begÄvade eleven

I studien studeras hur komplexiteten kring sociala medier kan studeras, samt pa? vilket sa?tt sociala na?tverk a?r relaterade till na?tverken i sociala medier och hur det pa?verkar konsumenterna. Syftet med studien a?r att underso?ka de sociala medierna i fo?rha?llande till de sociala na?tverken med fokus pa? konsumentbeteende och da?rigenom skapa en generell modell som fo?rklarar problematiken. Studien bygger pa? en litteraturstudie som i fo?rsta hand sammansta?llts av artiklar med fokus pa? a?mnesomra?dena sociala na?tverk, elektroniska sociala na?tverk och sociala medier. En enka?tunderso?kning gjordes fo?r att sammansta?lla konsumenters a?sikter om a?mnesomra?dena, i syfte att tillslut utmynna i en analys och diskussion. Det ga?r att konstatera att sociala medier har vidgat det sociala na?tverket fo?r den enskilde konsumenten. Detta resulterar i att den enskilde konsumenten nu kan komma i kontakt med fler akto?rer och andra konsumenter som i ma?nga fall kan vara oka?nda.

Employer branding som internt verktyg och styrmedel

Uppsatsen underso?ker hur attraktiva arbetsgivare integrerar sina ansta?llda fo?r att bygga en plattform da?r humankapitalet vill stanna kvar och utvecklas. Denna process sker via talent management da?r employer branding anva?nds som verktyg fo?r att fo?rsta?rka organisationens fo?retagskultur.Studien a?r utfo?rd hos en av Sveriges mest popula?ra arbetsgivare hos ekonomi och juridikstudenter, och ger en beskrivande fo?rklarning hur ett framga?ngsrikt fo?retag effektivt implementerar employer branding.Fallstudien har fokuserat pa? kvalitativa intervjuer med ho?gt uppsatt ansta?llda inom organisationen. Uto?ver intervjuerna hos Fallfo?retaget har en intervju genomfo?rts med en kunnig person inom employer branding som har yttrat sina a?sikter och tankar kring a?mnet och hur employer branding kan anva?ndas som verktyg och effektivt styrmedel.

Nyckeltal för framtida fjÀrrvÀrmeutbyggnad : Nyckeltal för framtida bebyggelse som planeringsunderlag för fjÀrrvÀrmeutbyggnad samt uppföljning av verkligt utfall vs berÀknat för ny bebyggelse.

En av Bellman & Symfons produkter a?r den sa? kallade samtalsfo?rsta?rkaren. Samtalsfo?rsta?rkaren a?r ett ho?rselhja?lpmedel, som genom digital signalbehandling fo?rsta?rker ljudniva?n samtidigt som oo?nskat bakgrundsljud da?mpas.Via ett 3,5 mm jack pa? enheten kan vanliga lyssningstillbeho?r anslutas, sa?som ho?rlurar och o?ronsna?ckor. De lyssningstillbeho?r som Bellman & Symfon erbjuder idag a?r av enkel modell, och la?mnar mycket att o?nska vad ga?ller ljudkvaliteten.Genom detta projektarbete har jag studerat fo?rba?ttringsalternativ till dessa lyssningstillbeho?r, men har fokuserat fra?mst pa? sa? kallade stetoclips.Via mjukvaran Smaart v.7 Di simulerade jag upplevd frekvensga?ng hos olika lyssningstillbeho?r.

FrÀmmande vÄld : en kvalitativ studie om den offentliga debattens tolkning kring "hedersrelaterat" vÄld

Denna studie tar upp hur diskussionen kring ?hedersrelaterat? vÄld har sett ut i den offentliga debatten. Med hjÀlp av litteraturen och intervjuer har jag Àmnat undersöka hur detta vÄld ser ut och hur det har tolkats i den offentliga debatten. Efter mordet pÄ Fadime Sahindal uppstod en intensiv debatt som försökt bringa reda i vad som hade hÀnt. Mordet tolkades utifrÄn skilda stÄndpunkter, vilket medförde olika förklaringsmodeller.

EkosystemtjÀnster : En fenomenografisk studie utförd bland lÀrare

Syftet med studien var att undersöka lÀrares uppfattningar av begreppet ekosystemtjÀnster samt hur deras förhÄllningssÀtt mÀnniska? miljö framtrÀder nÀr de beskriver sin ekologiundervisning. Studien utfördes som en semistrukturerad intervju, dÀr sÄvÀl ekosystemtjÀnster som begrepp, som ekologiundervisning diskuterades. Analysen av intervjutranskripten gjordes med utgÄngspunkt i fenomenografin. De viktigaste resultaten Àr dels att begreppet ekosystemtjÀnst kan uppfattas pÄ tre kvalitativt skilda sÀtt: MÀnniskan hjÀlper ekosystemen, mÀnniskan drar nytta av ekosystemen samt ekosystemtjÀnster Àr en omskrivning av ekologi; dels att informanterna tenderar att förhÄlla sig antingen distanserat eller involverad i förhÄllandet mÀnniska ? miljö.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->