Detta examensarbete handlar om att utveckla ett gestaltningsprogram för Flens stadskärna och därigenom skapa en stad med bättre orienterbarhet, tillgänglighet, trygghet och med förstärkt identitet. Ett gestaltningsprogram har gestaltande avsikter och är en samling riktlinjer som används inom arkitektur, stadsbyggnad samt infrastruktur för att skapa en sammanhållen stadsmiljö (Tornberg 2008). Flen är en stad belägen i hjärtat av Sörmland och har drygt 6000 invånare i staden och 16 000 invånare i kommunen. Staden växte fram som ett stationssamhälle längs med västra stambanan då denna öppnades för allmän trafik år 1862. Samhället blev en viktig knutpunkt när järnvägen mellan Grängesberg, Eskilstuna, Flen och Oxelösund stod klar 1866. Flen blev ett municipalsamhälle år 1902 och 1949 en stad.

Den första januari 2004 vann Lag (2003:778) om skydd mot olyckor laga kraft och ersatte Räddningstjänstlagen (1986:1102), detta var startskottet för ett nytt sätt att se på brandskydd och brandskyddsarbete i Sverige.Den nya lagen förde över en större del av ansvaret för brandskyddet på den enskilde och minskade på så vis myndigheternas skyldigheter och inverkan på brandskyddet; det personliga ansvaret stärktes och en ny betoning på att arbeta kontinuerligt och konsekvent med brandsäkerhet infördes, att arbeta systematiskt med brandskyddsarbetet.För de flesta privatpersoner och företag innebar detta inte någon större förändring då de flesta lagar som reglerar det rent tekniska brandskyddet de facto befinner sig i annan lagstiftning än Räddningstjänstlagen/LSO. Den stora förändringen kom hos de företag som har verksamhet där en olycka kan innebära fara för allvarliga skador på människor och miljö, så kallade 2.4-anläggningar. Dessa anläggningar har, sedan LSO infördes, fått ta över ett mycket större ansvar för att kontrollera sitt brandskydd och se till att det bedrivs ett systematiskt brandskyddsarbete på arbetsplatsen.AarhusKarlshamn AB (AAK) är en internationell koncern som utvecklar och tillverkar vegetabiliska fetter för mat, konfektyr, kosmetika och tekniska produkter. Fabriken i Karlshamn har existerat i nästan ett sekel och har länge varit en av de viktigaste arbetsgivarna i Karlshamns kommun. Trots att industrin verkar 24 timmar om dygnet med uppåt 600 skiftanställda och hanterar stora mängder brandfarliga och giftiga ämnen har de en förvånansvärt låg brandrelaterad tillbuds- och olycksstatistik; ca 50 automatlarm om året och färre än 10 % av dem är riktiga incidenter.

Vi är nu inne på det femte verksamhetsåret sedan ideella föreningar kom att omfattas av BFL samtidigt som de föreningar som klassas som bokslutsföretag och skall avsluta sin löpande bokföring med en årsredovisning enligt BFL, 6 kap. 1 § även blivit tvungna att tillämpa ÅRL. Lagändringen innebär att kretsen bokföringsskyldiga har utvidgats. För ideella föreningar utvidgades bokföringsskyldigheten från att gälla endast de som bedrev näringsverksamhet till att gälla i princip alla juridiska personer oavsett om de bedriver näringsverksamhet eller ej. Ideella föreningar som tidigare var bokföringsskyldiga var endast det för den del av verksamheten som klassificerades som näringsverksamhet, i och med lagändringen är föreningen bokföringsskyldig för hela verksamheten.

Den 1 januari 2004 trädde Lagen om skydd mot olyckor i kraft och ersatte därmed den tidigare Räddningstjänstlagen. Övergången medförde ändringar på ett flertal områden som berör kommunernas arbete mot olyckor. Kravet på en räddningstjänstplan utgick och det bestämdes att varje kommun ska upprätta ett handlingsprogram för den olycksförebyggande verksamheten samt ett handlingsprogram för den kommunala räddningstjänsten. Handlingsprogrammen som arbetssätt innebär en övergång från detaljstyrning till målstyrning. De kommunala handlingsprogrammen revideras och antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod.

Reformen av förmynderskapsreglerna som trädde i kraft 1 juli 1995, innebar att föräldraförvaltningen i stort sett blev fri. Någon överförmyndarkontroll inträder därför inte idag om den omyndiges tillgångar inte uppgår till åtta prisbasbelopp, eller om det inte finns särskilda skäl för det.Som en följd av reformen är det inte längre möjligt att fullborda en penninggåva från föräldrar såsom förmyndare till sina omyndiga barn, enbart genom en insättning på bankkonto i barnets namn. För att en gåva ska anses vara fullbordad, måste kravet på tradition vara uppfyllt. Det innebär att gåvogivaren inte får förfoga över gåvan efter överlåtelsen.Vid insättning på bankkonto blir 4 § gåvoL tillämplig, där det framgår att gåvan genom insättningen blir fullbordad, under förutsättning att gåvogivaren inte förbehållt sig rätten att förfoga över gåvan efter överlåtelsen.Framställningen har visat att det inte är klart vad som utgör ett förbehåll som avses i 4 § gåvoL. Därför är det viktigt att inget som motsvarar ett sådant förbehåll föreligger.

Frågan som har legat till grund för uppsatsen, och som ofta dyker upp i samband med nybildandet eller reformerandet av nya kursplaner för skolämnen, är vilka ämnesteoretiska likheter och skillnader som bör råda mellan gamla och nya kursplaner. Detta är ett intressant problemområde att undersöka då det nu har gått ett par år sedan den nya ämnesplanen för gymnasieskolan trädde i kraft. Syftet med studien är att undersöka ett antal geografilärares förhållningssätt till den nya ämnesplanen inom GY2011. Detta ska besvaras med hjälp av följande frågeställningar:? Hur förhåller sig lärarna till de ämnesteoretiska skillnaderna i den nya kursplanen i förhållande till den gamla?? I vilken utsträckning sker praktisk tillämpning av det nya innehållet enligt Skolverkets kommentar kring ämnesplanen, exempelvis kring GIS?Uppsatsen är baserad på sju stycken djupintervjuer med geografilärare som, för att kunna besvara syftet och frågeställningarna, antar en kvalitativ form.

EU:s ramdirektiv för vatten trädde i kraft i december år 2000 och syftar till att för framtiden skapa en gemensam vattenpolitik i EU. Direktivets överordnade mål är att uppnå en tillfredsställande miljökvalitet i samtliga naturliga ytvatten i Europa. Kraftigt påverkade vatten ska endast nå upp till ett bästa möjliga tillstånd där mänsklig verksamhet fortfarande tillåts. I Sverige leds vattenförvaltningen av den nybildade Vattenmyndigheten. Direktivet, dess förarbeten och implementering i Sverige undersöks i examensarbetet. De flesta vattenförekomster i direkt anslutning till vattenkraftanläggningar har preliminärt klassificerats som kraftigt modifierade och omfattas då av de mindre ambitiösa miljömålen.

EU:s ramdirektiv för vatten trädde i kraft i december år 2000 och syftar till att för framtiden skapa en gemensam vattenpolitik i EU. Direktivets överordnade mål är att uppnå en tillfredsställande miljökvalitet i samtliga naturliga ytvatten i Europa. Kraftigt påverkade vatten ska endast nå upp till ett bästa möjliga tillstånd där mänsklig verksamhet fortfarande tillåts. I Sverige leds vattenförvaltningen av den nybildade Vattenmyndigheten. Direktivet, dess förarbeten och implementering i Sverige undersöks i examensarbetet.

Sjöfarten idag är väldigt specialiserad. Det finns många aktörer som agerar inom olika delar inom sjöfarten. Många företag ägnar sig ofta bara åt en liten del av branschen t.ex. nybyggnation, drift eller försäkring av fartyg. Båtarnas konstruktion skiljer väldigt mycket beroende på vilken typ av last de är tänkta att frakta.

Begreppet intern kontroll har fått allt större fokus under de senaste åren, inte bara inom den privata sektorn utan även inom den offentliga verksamheten. Olika revisionsskandaler såsom exempel Enronaffären i USA, har resulterat i att debatten kring behovet av ökad kontroll växt. I samband med detta har regler och lagar trätt i kraft för att skärpa den interna kontrollen. Dessa lagar har även fått stor påverkan på flera företag och verksamheter i Sverige. Syftet med denna uppsats är att få ökad kunskap om begreppet intern kontroll, främst för en offentlig verksamhet, vad det har för betydelse och hur det används inom universitetets värld.

I dagens företagsklimat har kraven på produktionskapacitet i tillverkande företag blivit allt högre. Förändringar i och utanför produktionen blivit mer dynamiska och komplexa och företagen måste säkerställa ständig och hållbar utveckling av produktionen. Idag är ett vanligt förändringsinitiativ Lean, vilket är ett begrepp som innehåller både filosofi och principer samt kvalitativa och statistiska verktyg. Men ett stort antal av förändringsinitiativen misslyckas och företag som tidigare vunnit pris för operationell excellens klarar i många fall inte av att upprätthålla utvecklingen. För att lyckas med förändringar verkar det alltså krävas något mer ? inte bara ett systematiskt ledningskoncept, som till exempel Lean.De senaste åren har LKAB satsat på ett antal förändringsinitiativ som syftar till att skapa en mer medveten kultur för att nå de uppsatta målen enligt den framtagna strategin.

Bakgrund:Entreprenöriellt lärande är en undervisningsform i skolan som tränar elevernas entreprenöriella attityder, kompetenser och förmågor. För en lärare i klassen handlar entreprenöriellt lärande om en förhållningsätt i undervisningen. Kompetenser som beskriver framtidens entreprenör är självständighet, kreativitet, initiativtagande, viljan att samarbeta, lätthet att kommunicera, beslutsamhet, konsekvens och rikedom på idéer. Samhället går igenom stora förändringar och förskolan måste lägga grunden till att barnet lär sig ta ansvar och utvecklar kompetenser som samhället i framtiden kommer att behöva. Barnet lär sig genom att leka, utforska, testa, kommunicera med andra människor, iaktta.

  Revisorn har i uppgift att uttala sig om företagets räkenskaper, dessförvaltning samt om företagsledningens arbete. Statens offentliga utredning(2008:32) har arbetat fram ett förslag på hur EU:s fjärde bolagsdirektiv skallimplementeras. Enligt utredningen kommer endast fyra procent av Sverigesföretag träffas av revisionsplikten efter ett genomförande. Lagändringenförväntas träda i kraft 2010. Med stor sannolikhet kommer revisionsbyråernaatt uppleva hårdare konkurrens.

Denna studie avser att besvara var mervärdesbeskattning sker, ur ett EG-rättsligt perspektiv, vid tjänstehandel till en beskattningsbar person med flera fasta etableringsställen i olika medlemsstater. Tjänsterna förvärvas vid den plats där den beskattningsbara personen har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet men tillhandahålls den beskattningsbara personens olika fasta etableringsställen. Studien företas med anledning av rådets direktiv (2008/8/EG) av den 12 februari 2008 om ändring av direktiv 2006/112/EG med avseende på platsen för tillhandahållande av tjänster (EUT L 44, 20.2.2008 s. 11-22).Utgångspunkten för att besvara studiens syfte är huvudregeln i artikel 44 mervärdesskattedirektivets ändrade lydelse som träder i kraft den 1 januari 2010. Artikeln stadgar att platsen för tillhandahållande av tjänster till en beskattningsbar person ska vara den plats där denna person har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet.

Ingen fråga har väckt så stor uppmärksamhet i Svenska kyrkan på 1900-talet som frågan om kvinnliga präster. Då och då under årens lopp har frågan kommit i fokus och förmedlats till allmänheten genom TV, radio och tidningar. År 1958 fick kvinnan genom kyrkomötets beslut tillträde till prästtjänst på samma villkor som en man. Lagen trädde i kraft den 1 januari 1959. Kvinnans väg till den prästerliga tjänsten har varit lång och föregicks av nästan fyrtio års diskussioner på kyrkomöten och i Riksdagen.