Sökresultat:
1139 Uppsatser om Skellefteć kraft - Sida 59 av 76
InmÀtning av formeringssko : och snedstÀllda maskinelements kvalitetspÄverkan
KM8 pÄ Stora Enso Skoghall som producerar kartong har lÀnge haft ett problem med deras fuktprofil. Problemet har inte drabbat kunderna pÄ nÄgot sÀtt men ÀndÄ sÄ har ledningen velat hitta orsaken till problemet. Fuktprofilen Àr sned och har varit det en lÀngre tid. PÄ KM8 produceras en rad olika kartongkvalitéer. Exempelvis vÀtskekartong, liner och Coated Kraft Back.MÄlsÀttningen har varit att ta reda pÄ ifall sneda formeringsskor kan vara orsaken till den sneda fuktprofilen samt att finna ett lÀmpligt mÀtsystem som mÀter formeringskorna online.
Realisering av intÀkter vid pÄgÄende arbete: en studie av byggbranschen
Realisering av intÀkter Àr av central betydelse i redovisningssammanhang. Idag finns flera olika metoder som anvÀnds. Metoderna för vÀrdering av omsÀttningstillgÄngar kan vara branschberoende dÀr byggbranschen Àr ett typiskt exempel för avsteg frÄn anskaffningsvÀrdes principen. Byggbranschen har vidareutvecklat den successiva vinstavrÀkningsmetoden, som tillÄter realisering av intÀkter trots att varan inte Àr sÄld (jmf realisationsprincipen), genom första kronans princip. Med hjÀlp av metoden kan byggföretagen visa upp en mer realistisk bild av sin verksamhet vilket förbÀttrar ?den rÀttvisande bilden?.
ĂgarlĂ€genheter : en studie av upplĂ„telseformens aktuella situation pĂ„ bostadsmarknaden
I maj 2009 blev det möjligt att inneha enskilda lÀgenheter i flerbostadshus med ÀganderÀtt i Sverige. Förhoppningarna var stora frÄn politikernas sida dÄ de förvÀntade sig att det skulle bildas 3000-5000 nya lÀgenheter per Är efter att de nya reglerna trÀdde i kraft. Verkligheten blev en annan och efter drygt tvÄ Är har det endast bildats 387 ÀgarlÀgenheter runt om i Sverige. Att det endast bildats 387 ÀgarlÀgenheter runt om i Sverige gör att det inte riktigt finns nÄgon marknad för ÀgarlÀgenheter idag. Det Àr dÀrför mÄnga som inte kÀnner till vad begreppet ÀgarlÀgenhet innebÀr.
Att legitimera tobaksverksamhet genom sprÄkligt uttryck i text - Det stÀndigt paradoxala problemet
Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trÀdde i kraft Är 2011. HÀr fick kristendomen behÄlla sin sÀrstÀllning gentemot de andra vÀrldsreligionerna trots att skolverkets förslag sÄg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges grÀnser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar sÄledes till att jÀmföra de tre lÀndernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus pÄ kristendomens stÀllning och det pluralistiska samhÀllet. HÀr blir frÄgan om lÀndernas religiösa situationer (i denna uppsats gÄr detta under benÀmningen religiösa kartor) central.
"Det kan se sÄ olika ut"
I och med en Àndring i skollagen, som trÀdde i kraft juli 2011, fÄr inte lÀngre elever med autism eller autismliknande tillstÄnd vara inskrivna i nÄgon sÀrskoleform om de inte Àven har en utvecklingsstörning. Syftet med detta examensarbete var att undersöka aktörernas tankar och uppfattningar kring hur kommunen och skolan har organiserat sig för att ta emot och inkludera samt arbeta med elever med autism eller autismliknande tillstÄnd i grund- och gymnasieskolan utifrÄn den nya skollagsförÀndringen. Syftet var vidare att undersöka vilka möjligheter den undervisande personalen har eller anser sig behöva för att kunna genomföra sitt uppdrag.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ intervjumetod dÀr pedagoger, specialpedagoger, representant frÄn SPSM, rektorer samt skolchef intervjuas. Studien bygger pÄ Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som menar att barnet Àr ett subjekt i sig och utvecklas samt pÄverkar sin egen omgivning. Studien rör sig Àven pÄ en organisatorisk nivÄ och dÀrför har vi Àven anvÀnt ett systemteoretiskt perspektiv.
Kontrollkriteriet i praktisk tillÀmpning. En studie av Göteborg stads styrning av FörsÀkrings AB Göta Lejon
UtgÄngspunkten i lagen om offentlig upphandling Àr att all anskaffning ska föregÄs av ett upphandlingsförfarande i enlighet med lagens regler. Det finns emellertid vissa undantag frÄn denna huvudregel. Ett av dessa finns i en tillfÀllig lagstiftning som trÀdde i kraft den 1 juni 2010 och det bestÄr i ett undantag frÄn upphandlingsskyldigheten nÀr kommunen anskaffar varor och tjÀnster frÄn sina bolag, sÄ kallade in house-köp. Undantaget gÀller om vissa specifika kriterier Àr uppfyllda och har sitt ursprung i praxis frÄn EU-domstolen. Kriterierna innebÀr att kommunen mÄste utöva en kontroll över bolaget som motsvarar den över den egna förvaltningen samt att bolaget utför huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar den.Regeringen har tillsatt en sÀrskild utredning som har haft som uppdrag att utreda om det finns ett behov av ett permanent undantag frÄn upphandlingsskyldigheten nÀr stat, kommun eller landsting köper frÄn företag som de innehar eller Àr medlemmar i.
Utvecklingssamtalet i gymnasieskolan- pa? vems villkor?
Att försöka stÀrka elevens roll i utvecklingssamtalet Àr ett sÀtt att hjÀlpa eleven till vuxenhet. Att eleven trÀnas i att nÄ ett ?större sprÄk? Àr angelÀget inte minst för en svensklÀrare som skall verka som elevhandledare. SprÄk ger eleven plats pÄ arenan, det vill sÀga möjlighet att bli ett subjekt. Aktionen har detta som sitt huvudsyfte, dÄ jag upplevt att elever under utvecklingssamtalen ofta Àr mottagare/ objekt för information frÄn skolan och kommentarer frÄn förÀldrar och inte Àr aktivt deltagande.
Kontrollkriteriet i praktisk tillÀmpning. En studie av Göteborgs Stads styrning av FörsÀkrings AB Göta Lejon
UtgÄngspunkten i lagen om offentlig upphandling Àr att all anskaffning ska föregÄs av ett upphandlingsförfarande i enlighet med lagens regler. Det finns emellertid vissa undantag frÄn denna huvudregel. Ett av dessa finns i en tillfÀllig lagstiftning som trÀdde i kraft den 1 juni 2010 och det bestÄr i ett undantag frÄn upphandlingsskyldigheten nÀr kommunen anskaffar varor och tjÀnster frÄn sina bolag, sÄ kallade in house-köp. Undantaget gÀller om vissa specifika kriterier Àr uppfyllda och har sitt ursprung i praxis frÄn EU-domstolen. Kriterierna innebÀr att kommunen mÄste utöva en kontroll över bolaget som motsvarar den över den egna förvaltningen samt att bolaget utför huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar den.Regeringen har tillsatt en sÀrskild utredning som har haft som uppdrag att utreda om det finns ett behov av ett permanent undantag frÄn upphandlingsskyldigheten nÀr stat, kommun eller landsting köper frÄn företag som de innehar eller Àr medlemmar i.
Horisontalstabilisering av höghus i trÀ: Utredning av de vinkelrÀta skivornas inverkan pÄ bÀrförmÄgan vid horisontalstabilisering
Syftet med detta arbete Àr att visa att det inte bara Àr det skivor parallellt vindriktningen som pÄverkar stabiliseringen utan Àven de vinkelrÀt vindriktningen. Byggnaden som kommer att studeras Àr ett av tvÄ stycken ÄttavÄningshus utanför Stockholm. BÄda husen Àr likadana och bestÄr av nedersta vÄningen i betong och resterande sju vÄningar i trÀ. Detta Àr ett husbyggnadsprojekt som görs utav LindbÀcks Bygg AB i PiteÄ.Genom detta arbete ska stabiliseringen i den vinkelrÀta riktningen undersökas mer hur den samverkar med den parallella. Det ska visas genom berÀkningar dÀr vindstabilisering genom skivverkan berÀknas som vanligt, parallellt vindriktningen, och dÀrefter Àven ta med skivorna vinkelrÀtt vindriktningen.
AffÀrsmÀssigt motiverad - en analys av begreppet i rÀnteavdragsbegrÀnsningsreglerna
De första reglerna om rÀnteavdragsbegrÀnsningar trÀdde i kraft den 1 januari 2009, men trots de regler som dÄ infördes fanns det möjlighet att undgÄ bolagsbeskattning i Sverige med hjÀlp av s.k. rÀntesnurror. Denna möjlighet utnyttjades av bolag i intressegemenskap varför en skÀrpning av reglerna infördes den 1 januari 2013.Den nya huvudregeln innebÀr att alla lÄn i en intressegemenskap omfattas av reglerna. Huvudregeln fÄr anses vara tÀmligen lÀttillÀmpad och har inte heller diskuterats nÄgot avsevÀrt i praxis. Dock har en av kompletteringsreglerna, den s.k.
Uppföljning av ett statligt hÀlsobokslutsprojekt
Problemformulering: Ă
r 2002 trĂ€dde regeringens 11-punktsprogram i kraft, vars syfte var ökad hĂ€lsa i arbetslivet. Samma Ă„r delades finansiella medel för det innefattande hĂ€lsobokslutsprojektet ut till de medÂverkande offentliga verksamheterna. Studien syftar till att undersöka tvĂ„ av de medverkande kommunerna specifikt, Sigtuna och SkellefteĂ„ kommun. VĂ„r intention Ă€r att ge svar pĂ„ följande frĂ„gor utifrĂ„n deras perspektiv:v Vad Ă€r hĂ€lsobokslutsmodellen baserad pĂ„?v Vilken funktion har hĂ€lsobokslutet fĂ„tt i respektive kommun?v Vilka synpunkter finns betrĂ€ffande mĂ„let att skapa en gemensam hĂ€lsobokslutsÂmoÂdell för kommunal verksamhet?v Har hĂ€lsobokslutsarbetet lett till att hĂ€lsan synliggjorts och sjukfrĂ„nvaron minsÂkat?Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att analysera vad hĂ€lsoboksluten i kommunerna Sigtuna och SkellefteĂ„ har baserats pĂ„, vilken funktion det har och om det bidragit till att synliggöra hĂ€lsan i verksamheten.
"Det Àr processen som Àr grejen"
I och med en Àndring i skollagen, som trÀdde i kraft juli 2011, fÄr inte lÀngre elever med autism eller autismliknande tillstÄnd vara inskrivna i nÄgon sÀrskoleform om de inte Àven har en utvecklingsstörning. Syftet med detta examensarbete var att undersöka aktörernas tankar och uppfattningar kring hur kommunen och skolan har organiserat sig för att ta emot och inkludera samt arbeta med elever med autism eller autismliknande tillstÄnd i grund- och gymnasieskolan utifrÄn den nya skollagsförÀndringen. Syftet var vidare att undersöka vilka möjligheter den undervisande personalen har eller anser sig behöva för att kunna genomföra sitt uppdrag.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ intervjumetod dÀr pedagoger, specialpedagoger, representant frÄn SPSM, rektorer samt skolchef intervjuas. Studien bygger pÄ Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som menar att barnet Àr ett subjekt i sig och utvecklas samt pÄverkar sin egen omgivning. Studien rör sig Àven pÄ en organisatorisk nivÄ och dÀrför har vi Àven anvÀnt ett systemteoretiskt perspektiv.
HÄllbarhetsredovisningens innehÄll efter en företagskris - en studie om hur allmÀnheten pÄverkar företags hantering av legitimitet
Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trÀdde i kraft Är 2011. HÀr fick kristendomen behÄlla sin sÀrstÀllning gentemot de andra vÀrldsreligionerna trots att skolverkets förslag sÄg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges grÀnser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar sÄledes till att jÀmföra de tre lÀndernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus pÄ kristendomens stÀllning och det pluralistiska samhÀllet. HÀr blir frÄgan om lÀndernas religiösa situationer (i denna uppsats gÄr detta under benÀmningen religiösa kartor) central.
Intressenters pÄverkan pÄ ideella fotbollsföreningars Ärsredovisning - en kvalitativ studie av tre ideella fotbollsföreningar pÄ elitnivÄ
Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trÀdde i kraft Är 2011. HÀr fick kristendomen behÄlla sin sÀrstÀllning gentemot de andra vÀrldsreligionerna trots att skolverkets förslag sÄg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges grÀnser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar sÄledes till att jÀmföra de tre lÀndernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus pÄ kristendomens stÀllning och det pluralistiska samhÀllet. HÀr blir frÄgan om lÀndernas religiösa situationer (i denna uppsats gÄr detta under benÀmningen religiösa kartor) central.
Handel med hotade djurarter :
?Ă
r 1973, kom ett antal lÀnder överens om att handel inte fÄr vara orsaken till att vilda djur och vÀxter utrotas.?
http://www.wwf.se/show.php?id=1122930
Idag hotas över 30,000 arter av djur och vÀxter vÀrlden över av utrotning och en fjÀrdedel av jordens vÀxter och djur befaras att utrotas inom de nÀrmsta 50 Ären. De senaste 100 Ären har mer Àn 50 % av den tropiska regnskogen tagits ner och nÀr miljön förÀndras Àr det flera djurarter som har svÄrt att anpassa sig och dÀrmed minskar i antal. Utöver miljöhotet Àr handeln en viktig bidragande faktor till att arter minskar i antal. Handeln med redan hotade djurarter Àr ofta illegal och de ekonomiska intressena Àr stora dÄ risken för upptÀckt Àr liten och straffen Àr lÄga.