Sök:

Sökresultat:

1139 Uppsatser om Skellefteć kraft - Sida 60 av 76

Fuktproblematiken : En studie om fuktsÀkerhet pÄ byggarbetsplatsen

Kostnaderna för fuktskador i Sverige uppskattas Ärligen uppgÄ till mÄngmiljard belopp.Fuktskador i byggnader medför ocksÄ en ökad risk för ohÀlsa hos brukarna. Kunskapen föratt producera fuktsÀkra byggnader finns men utnyttjas inte i den omfattning den borde.Den 1 juli 2007 trÀder en ny upplaga av Boverkets byggregler i kraft. Förtydliganden hargjorts i avsnittet gÀllande fukt, vilka underlÀttar verifieringen av entreprenadensfuktsÀkerhet. Reglerna innefattar ocksÄ krav pÄ kritiska fukttillstÄnd i material. Denna studiesyftar till att kartlÀgga brister i produktionsskedet och hur produktionen kan utvecklas för attmotsvara de i Boverkets byggregler stÀllda krav pÄ fuktsÀkerhet.Intervjuer har förts med olika representanter i byggbranschen för att ge en helhetssyn avfuktproblematiken.

Utveckling av system för reglering av taklucka pÄ Taimn 091

Kiruna Wagon konstruerar och tillverkar jÀrnvÀgsvagnar för transporter inom gruvindustrin. En av deras produkter Àr Taimn091 en vagn för transport av kopparslig. Vagnarna rullar idag mellan Bolidens koppargruva i Aitik och smÀltverket i SkellefteÄ. Eftersom vagnen transporterar koppar har den ett tak monterat för att förhindra kopparsliget frÄn att lÀcka ut i naturen. Taket öppnas idag med hydrauliska cylindrar via ett hydrauliskt aggregat som kopplas in till vagnarna vid laststationen.

Insamlingsorganisationer : Hur redovisas de insamlade medlen?

Den 1 januari 2001 trĂ€dde en ny bokföringslag i kraft som innebar att ÅRL Ă€ven började omfatta ideella föreningar. Innan dess fanns ingen lagstiftning i Sverige för att reglera redovisningen i ideella föreningar som association utifrĂ„n, vilket innebar att det fanns stor variation av vad som ansĂ„gs vĂ€sentligt att ta upp i Ă„rsredovisningen. En form av ideella föreningar som har fĂ„tt mycket uppmĂ€rksamhet de senaste Ă„ren Ă€r insamlingsorganisationer. Undersökningar har visat att var fjĂ€rde person i Sverige uppgett att de har lĂ„gt eller inget förtroende för att de insamlade medlen anvĂ€nds pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt.ÅRL Ă€r en lag anpassad för bolag med vinstsyfte. Eftersom insamlingsorganisationer inte har ett sĂ„dant syfte blir inte lagen helt kompatibel.

AnstÀlldas reaktioner till Rökfri arbetstid i Motala kommun : En kvantitativ studie om införandet av rökfri arbetstid

 Bakgrund:Policybeslutet att införa Rökfri arbetstid i Motala kommun Àr ett led i kommunernas och de fackliga organisationernas strÀvan att skapa en hÀlsofrÀmjande miljö. Rökfri arbetstid innebÀr att ingen ska utsÀttas för tobaksrök pÄ sitt arbete. I Motala kommun trÀdde detta beslut i kraft 2007-07-01 och mottogs med olika Äsikter bland de kommunanstÀllda. Tidigare forskning har visat samband med engagemang och delaktighet i beslut med empowerment hos de anstÀllda. Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka anstÀlldas reaktioner till Rökfri arbetstid i Motala kommun.

AffÀrsupplÀgg biobrÀnsle VÀsterbotten : en undersökning av större biobrÀnsleanvÀndares syn pÄ biobrÀnslemarknaden i VÀsterbotten

The use of bio energy in Sweden has increased during the last few years and with every passing year, bio energy produces 3-4 TWhÂŽs more energy than the previous year. The increase in the use of bio energy makes it an interesting prospect for forest companies to produce bio energy from the forest. Sveaskog has a fairly extensive bio energy programme, mainly in southern and middle Sweden. Their activity regarding bio energy in northern Sweden has been very restrictive or even non-existent. Because of this, during the winter of 2003-2004, Sveaskog initiated a number of degree projects with the purpose of looking at the use of bio energy in northern Sweden.

Koppla idéer med kraft : FramgÄngsfaktorer förproduktutvecklingssamarbeten mellansmÄföretag och storföretag

En del fjÀllvandrare tycker att det Àr för tungt att gÄ med en stor ryggsÀck, ett problem som har givit upphov till en idé om ett avlastande hjÀlpmedel. Företaget Prodelox AB har sedan tidigare pÄbörjat utvecklingen av detta hjÀlpmedel. Under detta examensarbete har ett koncept utvecklats med den initiala studien som utgÄngspunkt. Produktens grundidé Àr i dagslÀget sekretessbelagd och kommer tyvÀrr inte att redovisas i denna rapport.En anvÀndarstudie genomfördes vilket resulterade i en kravspecifikation, produktens definition, samt en djupare bild av fjÀllvandring och andra friluftsaktiviteter. Denna djupa inblick möjliggjordes med hjÀlp av context mapping-metoden.

Plan- och bygglagens krav pÄ detaljplanebestÀmmelser : En granskning i SkÄne lÀn

Kommunen har möjlighet att med hjÀlp av en detaljplan reglera anvÀndningen av mark- och vattenomrÄden. Detaljplanens planbestÀmmelser Àr rÀttsligt bindande efter att planen har vunnit laga kraft och vad som fÄr regleras med dem anges i 4 kapitlet plan- och bygglagen (PBL). Kapitlet Àr uttömmande vilket betyder att endast det som stÄr upprÀknat dÀr fÄr regleras. Kapitlet ger Àven krav pÄ planbestÀmmelsernas tydlighet. I PBL finns Àven att lÀsa att det Àr en kommunal angelÀgenhet att planlÀgga mark och vatten vilket leder till att kommunen har planmonopol. I de fall kommunen anvÀnder sig av planbestÀmmelser i en detaljplan som inte har stöd i PBL:s 4 kapitel innebÀr det att gÀllande lagstiftning ej följs.

TvÄ skolors arbete med de nationella proven

I och med en Àndring i skollagen, som trÀdde i kraft juli 2011, fÄr inte lÀngre elever med autism eller autismliknande tillstÄnd vara inskrivna i nÄgon sÀrskoleform om de inte Àven har en utvecklingsstörning. Syftet med detta examensarbete var att undersöka aktörernas tankar och uppfattningar kring hur kommunen och skolan har organiserat sig för att ta emot och inkludera samt arbeta med elever med autism eller autismliknande tillstÄnd i grund- och gymnasieskolan utifrÄn den nya skollagsförÀndringen. Syftet var vidare att undersöka vilka möjligheter den undervisande personalen har eller anser sig behöva för att kunna genomföra sitt uppdrag.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ intervjumetod dÀr pedagoger, specialpedagoger, representant frÄn SPSM, rektorer samt skolchef intervjuas. Studien bygger pÄ Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som menar att barnet Àr ett subjekt i sig och utvecklas samt pÄverkar sin egen omgivning. Studien rör sig Àven pÄ en organisatorisk nivÄ och dÀrför har vi Àven anvÀnt ett systemteoretiskt perspektiv.

Attityder och vÀrderingar i lÀrarutbildningen ur ett studentperspektiv

LÀraryrket handlar bl.a. om fostran. Eleverna skall omfatta samhÀllets gemensamma vÀrderingar. Uppdraget att undervisa Àr komplext och lÀraren tvingas i professionen till upprepade etiska val. I Bolognaprocessen infördes vÀrderingsförmÄga och förhÄllningssÀtt i examensordningen.

SmÄskalig avloppsrening med membranbioreaktor och
elektrolytisk dosering av jÀrn: en studie av Membrane Clear
BoxÂź med P-eliminering

I Sverige fanns det 2001 drygt 850.000 fastigheter, varav 500.000 permanentboenden, som saknade anslutning till kommunala VA-anlÀggningar. Enligt berÀkningar gjorda för Är 2000 stod de enskilda avloppen för 20% av utslÀppen av fosfor till den svenska naturen och 4% av de totala utslÀppen av kvÀve. Den 1:a augusti 2006 trÀdde naturvÄrdsverkets allmÀnna rÄd om smÄ avloppsanlÀggningar i kraft, vilka ska vara rÄdgivande för hur miljöbalken skall tolkas. Enligt de allmÀnna rÄden skall avloppsanlÀggningar som ligger inom hög skyddsnivÄ klara en reduktion pÄ 90% för fosfor och syreÀtande Àmnen och 50% för kvÀve. Hans Huber AG i Tyskland utvecklade under 2000 en membranbioreaktor som kan monteras i en befintlig trekammarbrunn, Membrane Clear BoxŸ (MCB).

?Kristendomen och de andra vÀrldsreligionerna? : En jÀmförande studie av kursplanerna för religionskunskap i Sverige, Finland och Norge

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trÀdde i kraft Är 2011. HÀr fick kristendomen behÄlla sin sÀrstÀllning gentemot de andra vÀrldsreligionerna trots att skolverkets förslag sÄg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges grÀnser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar sÄledes till att jÀmföra de tre lÀndernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus pÄ kristendomens stÀllning och det pluralistiska samhÀllet. HÀr blir frÄgan om lÀndernas religiösa situationer (i denna uppsats gÄr detta under benÀmningen religiösa kartor) central.

Gröna generationsskifte : Inriktning mot skogs- och skogsskadekonton

Syftet med uppsatsen Ă€r att analysera gĂ€llande rĂ€tt och de olika överlĂ„telsemetoder som finns vid gröna generationsskiften. Uppsatsen kommer sĂ€rskilt uppmĂ€rksamma effekterna av de nya bestĂ€mmelserna, gĂ€llande skogs- och skogsskadekonto, som föreslagits av regeringen och som avses trĂ€da i kraft frĂ„n och med januari 2009. JĂ€mte det kommer Ă€ven övriga skatterĂ€ttsliga effekter uppmĂ€rksammas.Överlag Ă€r Sveriges företagare svaga vad gĂ€ller att planera sina generationsskiften, vilket kan leda till problem eftersom ett vĂ€l genomfört generationsskifte tar mellan tre till fem Ă„r. Det Ă€r inte enbart de ekonomiska och juridiska aspekterna som mĂ„ste behandlas, utan hĂ€nsyn mĂ„ste Ă€ven tas till de sĂ„ kallade mjuka vĂ€rdena. FrĂ„gor som vem som ska ta över och hur fastigheten ska vĂ€rderas mĂ„ste fĂ„ sina svar.

Undervisning av bildkommunikation i skolan : med utgÄngspunkt i Äkrskurserna 1-3

Att bilden Àr ett kommunikativt Àmne Àr nÄgot som lÀroplaner framhÀvt Ànda sedan 80-talet. Tidigare studier har dock visat att bildundervisningen i praktiken haft större fokus pÄ bildframstÀllning Àn bildens kommunikativa aspekter och bildanalys vilket Àr problematiskt för bildÀmnets utveckling. Sedan den nya lÀroplanen trÀdde i kraft har fÄ eller inga undersökningar gjorts om lÀrares syn pÄ kommunikativa aspekter av bildÀmnet idag.Syftet med denna studie var att undersöka lÀrares uppfattningar om bildÀmnets kommunikativa aspekter i Ärskurserna 1-3. För att samla in ett empiriskt material anvÀndes samtalsintervjuer som metod dÀr sex lÀrare deltog. ForskningsfrÄgorna handlade om vilken grundlÀggande syn lÀrarna hade pÄ kommunikation med bilder och bildanalys i undervisningen.

En historias dolda kraft : en fallstudie pÄ SaltÄ Kvarn om storytelling och varumÀrkesuppbyggnad i sociala medier

PÄ en marknad dÀr vÀlutvecklad teknik och kunskap inte lÀngre fungerar som ett konkurrensmedel Àr det svÄrt för företag att skapa och tillhandahÄlla en unik produkt. Med ett starkt varumÀrke kan företag differentiera sig frÄn andra aktörer med liknande produkter. Ett sÀtt att bygga upp varumÀrket Àr att anvÀnda marknadsföringsstrategin storytelling. Storytelling handlar om att berÀtta kÀnsloladdadade historier som berör mÀnniskor. NÀr företag anvÀnder storytelling kan ett mervÀrde skapas dÄ företagets vÀrderingar förmedlas genom historieberÀttande.

AlltsÄ allting handlar egentligen om... om styrning. Om styrmedel och feministiska ideologier i statets jÀmstÀlldhetspolitik.

UtgÄngspunkten i lagen om offentlig upphandling Àr att all anskaffning ska föregÄs av ett upphandlingsförfarande i enlighet med lagens regler. Det finns emellertid vissa undantag frÄn denna huvudregel. Ett av dessa finns i en tillfÀllig lagstiftning som trÀdde i kraft den 1 juni 2010 och det bestÄr i ett undantag frÄn upphandlingsskyldigheten nÀr kommunen anskaffar varor och tjÀnster frÄn sina bolag, sÄ kallade in house-köp. Undantaget gÀller om vissa specifika kriterier Àr uppfyllda och har sitt ursprung i praxis frÄn EU-domstolen. Kriterierna innebÀr att kommunen mÄste utöva en kontroll över bolaget som motsvarar den över den egna förvaltningen samt att bolaget utför huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar den.Regeringen har tillsatt en sÀrskild utredning som har haft som uppdrag att utreda om det finns ett behov av ett permanent undantag frÄn upphandlingsskyldigheten nÀr stat, kommun eller landsting köper frÄn företag som de innehar eller Àr medlemmar i.

<- FöregÄende sida 60 NÀsta sida ->