Sök:

Sökresultat:

1139 Uppsatser om Skellefteć kraft - Sida 46 av 76

Utveckling av formningsmodul för provning av verktygsstÄl

Vid Industriellt UtvecklingsCentrum i Olofström AB utförs bland annat slitageprov av verktygsstÄl vid plastisk formning av plÄt. Parametrar som undersöks Àr verktygstÄlsmaterial, plÄtkvalitéer, ytbehandlingsmetoder, smörjning och olika kombinationer av dessa faktorer. Den nuvarande testmetoden upplevs av IUC som icke tillrÀckligt produktionslik. DÀrför skulle det vara önskvÀrt med ett mer produktionslikt slitagetest Àn det nuvarande. VÄrt uppdrag var förutom att utforma ett nytt slitagetest Àven att undersöka intressenters synpunkter pÄ den nuvarande testmetoden och önskemÄl om ett framtida slitagetest. Inledningsvis inventerades befintliga slitagetestmetoder för att försÀkra sig om att sÀrskilja det nya testet frÄn befintliga testmetoder och kartlÀgga vilka egenskaper som undersöks. Eftersom önskemÄl om ett mer produktionslikt slitagetestmetod fanns behovet av att göra en studie för att definiera begreppet mer produktionslik.

DesignförÀndring och Kalibrering av provrigg för flödesmÀtningar av insprutningsinjektor.

SammanfattningDetta examensarbete Àr utfört av tvÄ KTH studenter pÄ uppdrag av avdelningen för insprutningsprestanda (NMCX) pÄ Scania CV AB i SödertÀlje. Projektets huvudsyfte var att vidareutveckla och utföra utredande provning pÄ en testrigg som nyligen konstruerats för att studera brÀnsleinjektorers prestanda. En ny testmetod existerar som genom att utföra tester i luft istÀllet för vÀtska ger bÀttre noggrannhet i mÀtningar av multipla injektioner. Detta tack vare att mindre oscillationer uppstÄr med den nya mÀtmetoden.MÀtmetoden ger Àven möjligheten att utföra hÄl till hÄl jÀmförelser för flödet genom hÄlen i spridaren pÄ injektorerna. Baserat pÄ denna sÄ kallade impulsmÀtmetod, utvecklades nyligen en provrigg och mÄlet med examensarbetet Àr att fÀrdigstÀlla denna genom sÄvÀl konstruktionsförÀndringar och att utvÀrdera mÀtdata sÄ att den kan tillÀmpas vid provning för insprutningsinjektorer pÄ Scania.MÀtmetoden Àr baserad pÄ principen att med hjÀlp av en tryckgivare mÀta sprayernas kraft nÀr de trÀffar givarens spets och pÄ sÄ sÀtt analysera injektorns prestanda.

Svensk kod för bolagsstyrning : MotstÄnd till förÀndring

Svensk kod för bolagsstyrning trÀdde i kraft 1 juli 2005, Sverige var dÄ ett av de sista lÀnderna i Europa med att skaffa sig en kod. Anledningen till att koden introducerades var för att höja kunskapen om och öka förtroendet för svensk bolagsstyrning, samt att stÀrka nÀringslivets effektivitet och konkurrenskraft, detta bÄde inom och utanför Sveriges grÀnser. Att koden kom just dÄ hade att göra med de stora redovisningsskandaler internationellt sett med Enron och Worldcom som exempel men ocksÄ med anledning av de felaktiga bonussystem som i Sverige innefattar Skandia, dÀr Skandias förre VD Lars-Eric Petersson i dagarna dömts till 2 Ärs fÀngelse.De bolag som omfattas av Svensk kod för bolagsstyrning Àr alla bolag pÄ A-listan samt de pÄ O-listan med ett marknadsvÀrde överstigande 3 miljarder kronor. Totalt handlar det om 84 st bolag.Denna uppsats syftar till att beskriva hur de berörda företagen pÄ A- och O-listan har mottagit koden med avseende pÄ motstÄnd till förÀndring, samt förklara vad motstÄndet beror pÄ. För att besvara syftet skickades en enkÀt ut till samtliga bolag.

En förenklad tillÀmpning av plan- och bygglagen: Viktiga förbÀttringar angÄende bygglov och bygglovsprövning för den enskilde

Syftet med denna uppsats var att redogöra för rÀttsreglerna som Àr gÀllande i den nya plan- och bygglagstiftningen. I den svenska Plan- och bygglagen (1987:10) (PBL) stadgas bestÀmmelserna om den kommunala mark och vattenanvÀndningen samt bebyggelsemiljöns utveckling. Allt sedan PBL började gÀlla har behovet av en mer förenklad och förtydligad plan- och bygglagstiftning succesivt ökat. Detta har motiverats efter ett stort antal utredningsförslag som nu resulterat i en ny Plan ? och bygglag (2010:900) som trÀder i kraft 2 maj 2011.

JÀmstÀlldhet som ideal och praktik pÄ ett IT-företag

UtifrÄn ett genusvetenskapligt perspektiv undersöktes i uppsatsen vilka möjligheter och hinder som finns för jÀmstÀlldhetsarbete pÄ ett IT-företag. En enkÀtundersökning utifrÄn en bearbetning av ett enkÀtförslag frÄn JÀmO kompletterades med kvalitativa intervjuer och relaterades till koncernens jÀmstÀlldhetsplan och personalpolicy. Att organisationen bestod av tjÀnstemÀn och hade en platt organisationsstruktur var tvÄ faktorer som antogs prÀgla dess genuskontrakt, ett begrepp som hÀmtades frÄn Hirdmans teoribildning. För att undersöka skillnaden mellan det samhÀlleliga jÀmstÀlldhetsidealet och jÀmstÀlldhet som praktik anvÀndes tvÄ teman, arbetsmiljö relaterat till genus och attityder till jÀmstÀlldhet. Resultaten visade en organisation dÀr jÀmstÀlldhet var ett outtalat ideal, medan praktiskt jÀmstÀlldhetsarbete saknades.

Metod för bedömning av dagvattenutslÀpp till sjöar i StockholmsomrÄdet

I och med det nya ramdirektivet för vatten som trÀdde i kraft Är 2000 kom frÄgor rörande dagvatten i fokus. TillstÄndet i sjöar och vattendrag skall bevaras och förbÀttras inom en tidsperiod av 15 Är. Ett av de absolut största hoten mot vattenmiljön Àr föroreningarna i dagvattnet. Med hjÀlp av olika lagar skall ett försök göras till att begrÀnsa utslÀppen av miljöfarliga Àmnen med dagvattnet. Reningstekniker Àr under stÀndig utveckling och utredning.

BloggtÀnk och skrivlust

Syftet med denna uppsats Àr att studera fyra gymnasieungdomars instÀllningar till skrivande och respons i skolan och pÄ bloggar. I Àmnesplanen för svenska som trÀder i kraft hösten 2011 stÄr det bland annat att undervisningen i svenska ska ? stimulera elevernas lust att tala, skriva, lÀsa och lyssna och dÀrmed stödja deras personliga utveckling? samt ?syfta till att eleverna utvecklar sin förmÄga att kommunicera i tal och skrift(?)?. I uppsatsen undersöks hur ungdomarna tycker att de motiveras till att skriva i skolan och nÀr de skriver blogg samt vad de anser om skrivande och respons i skolan och nÀr de skriver blogg. Ungdomarna har intervjuats genom kvalitativa intervjuer.

Företagsprofil i samspel med kund- VarumÀrke i perspektiv av kund

Det Àr vanligt att modevarumÀrken efter en lÀngre tid pÄ marknaden uppfattas olika hos kund. Genom en stark varumÀrkespersonlighet och varumÀrkesidentitet uppfattar kunden modevarumÀrken i identitet och image, genom vad företagen levererar och utlovar i association och vÀrderingar genom sina varumÀrken. I förhÄllande till vad en kund upplever och uppfattar, Àr det dessa preferenser som styr vid varumÀrkespreferenser. Uppsatsen har i syfte att undersöka hur ett modeföretag, med en mycket stark varumÀrkesidentitet hos yngre tjejer, kan profilera sig mot kategorin ?yngre mogen kvinna?? Litteratur har studerats kring vilka olika delar av varumÀrkesidentitet och image som kan skapa medkÀnslor och tilltro till varumÀrke.

"Steg för steg sÄ ska jag bli en sÄdan tjej". Unga muslimska kvinnors berÀttelser om sin religiositet

Uppsatsen grundas i ett personligt och yrkesmÀssigt intresse av att veta mer om en specifik elevgrupp: unga muslimska kvinnor frÄn en arabisk kulturell kontext. Syftet Àr att undersöka denna grupps religiositet och deras meningsskapande kring att vara religiösa och kvinnor. Metodologiskt utgÄr uppsatsen frÄn det konstruktivistiska antagandet att kunskap om verkligheten skapas socialt. Den narrativa metoden sÀtter kvinnornas berÀttelser i fokus och jag har studerat narratologiska teman och vÀndpunkter i berÀttelserna för att tydliggöra hur mening konstrueras. För att komma Ät livsberÀttelsen har jag utfört intervjuer enskilt och i par samt utfört en observation.

Effekter av Lavaldomen : En komparation av svensk och dansk arbetsrÀtt

Lavallagen trÀdde i kraft den 15:e april 2010 med anledning av Lavaldomen. Lavaldomen grundar sig i de stridsÄtgÀrder som det Svenska Byggnadsarbetarförbundet vidtog mot lettiska arbetstagare som var utstationerade i Sverige 2004. Avsikten med stridsÄtgÀrderna var att det lettiska bolaget skulle ingÄ svenskt kollektivavtal och tillÀmpa samma lönenivÄ som den svenska arbetstagarorganisationen, vilket innebar lika lön för lika arbete. En rÀdsla frÄn svenskt hÄll fanns för lÄglönekonkurrens. Det lettiska bolaget var dock redan bundet av kollektivavtal i hemlandet.

?Jag Àr tacksam att de slÀpper in mig? : Sjuksköterskor i mötet med patienter i livets slutskede som uttrycker en önskan att pÄskynda sin död

Bakgrund: Forskning belyser faktorerna som pÄverkar patienters önskan att pÄskynda döden i livets slutskede. Det saknas dock studier som undersöker hur sjuksköterskor, som arbetar med patienter som Àr obotligt (terminalt) sjuka och önskar dö, betraktar sig sjÀlva i mötet med de hÀr patienterna. Syfte: Föreliggande studiens syfte var att belysa hur sjuksköterskor ser pÄ sig sjÀlva, i mötet med patienter i livets slutskede som uttrycker en önskan att pÄskynda sin död. Metod: Studien Àr en empirisk intervjustudie med en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra legitimerade sjuksköterskor.

Patienters upplevelse av trygghet och otrygghet i samband med generell anestesi

Trygghet Àr ett komplext begrepp med relativt bred innebörd, och det Àr inte sjÀlvklart vad den enskilde patienten upplever som trygghet. Den forskning som finns gör ÀndÄ gÀllande att tryggheten Àr viktig för upplevelsen av hÀlsa. Med tanke pÄ dagens effektiviseringskrav som stÀlls pÄ sjukvÄrden, dÀr ledtiden ska kortas sÄ lÄngt det Àr möjligt, finns en uppenbar risk att för patienten vÀrdefull förberedelsetid gÄr förlorad. Mindre tid med kvalificerad personal kan innebÀra förlust eller reducering av den trygghetskÀnsla som patienten Àr i behov av. Syftet med denna studie Àr att belysa patienters upplevelse av trygghet och otrygghet i samband med generell anestesi.

Uljabuouda vindkraftpark turbinmodellering och stabilitetsanalys

This master thesis has been performed at Solvina in Gothenburg for SkellefteÄ Kraftand Vattenfall Eldistribution. The aim of it is to investigate the consequences of theinstallation of a wind power plant on the mountain Uljabuouda in the vicinity ofArjeplog. Especially the impacts on voltage and transient stability are examined.Furthermore, the amount of extra strain on the voltage regulation equipment and theneeds for increased regulation capabilities are looked into.The wind power plant is planned to be built by SkellefteÄ Kraft and connected to a130 kV grid owned by Vattenfall Eldistribution. The work comprehends the followingmain parts:- Theoretical studies aimed at wind turbines and power system stability issues.- Modelling of the type of wind turbines assumed to be built on Uljabuouda.- Simulations of different operation cases and analysis of the simulation results.The results from the simulations show that, as far as voltage stability and extraworkload on tap-changers are concerned, the wind power plant does not, in anysignificant manner, worsen the present conditions. The problem of overloading theline between Arvidsjaur and Vargfors is also minor.

Hur pojkar och flickor lÀr sig könsnormer i hÀlsa : En diskursanalys av lÀromedel i idrott och hÀlsa

Studiens syfte Àr att identifiera olika hÀlsodiskurser i lÀromedel för idrott och hÀlsa, som riktas mot högstadiet och gymnasiet, som unga mÀn respektive unga kvinnor socialiseras in i genom deras möte med lÀromedlen.Med en diskursanlytisk utgÄngspunkt och metod för att förklara bilders meningserbjudande i deras litterÀra kontext analyseras bilder och den litterÀra kontexten bilderna existerar i, frÄn fem olika lÀromedel till idrott och hÀlsa. Det meningserbjudande bilderna innehÄller problematiseras genom Foucaults teori om makt, och socialisationsteorins teori om socialisation och diskursernas reproduktion.Studien kommer fram till att hÀlsosamma kvinnor och mÀn definieras olika. Den hÀlsosamma mannen Àr vÀltrÀnad och muskulös. Han trÀnar framför allt styrka i överkroppen och uthÄllighet och trÀningen innehÄller manliga element som fart och kraft. Den ohÀlsosamma mannen Àr inaktiv och misslyckas dÀrmed med att vara en man.Den hÀlsosamma kvinnan Àr smal och vÀltrÀnad.

Den finska romen som balanskonstnÀr - mellan skam och stolthet : Ett sociologiskt perspektiv pÄ gruppdynamiska processer

De finska kaléromerna har levt i Sverige och Finland i nÀstan 500 Är. Trots den lÄnga nÀrvaron Àr romer fortfarande en segregerad, marginaliserad och diskriminerad grupp i samhÀllet. PÄ grund av den omfattande diskrimineringen döljer mÄnga romer sitt ursprung, men de finska kaléromerna gör tvÀrtom. De Àr stolta över sitt ursprung och synliggör sin tillhörighet genom att anvÀnda traditionella klÀder. Syftet med uppsatsen Àr att i första hand förstÄ hur omfattande diskriminering och varaktigt utanförskap kan kombineras med stolthet.

<- FöregÄende sida 46 NÀsta sida ->