Sök:

Sökresultat:

1139 Uppsatser om Skellefteć kraft - Sida 47 av 76

Vibrametri ? en tillgÄng vid medicinsk kontroll av vibrationsexponerade?

Arbetsmiljöverkets kungörelse om medicinska kontroller i arbetslivet har medfört ett behov hos företagshÀlsovÄrden att kunna genomföra sÄdana kontroller t ex bland personer som utsÀtts för lokala vibrationer frÄn vibrerande handverktyg. För att pröva vÀrdet av vibrametri (bestÀmning av vibrationströsklar) med en ny typ av utrustning ? en VibroSense MeterŸ - vid bedömningen av eventuella nervskador hos arbetare adderades metoden till Previas rutinundersökning för vibrationsexponerade. Sju personer undersöktes. Sex av dessa hade arbetat pÄ ett gjuteri mellan 3 mÄnader till 11 Är.

Datalagringsdirektivet och den personliga integriteten

Den hÀr studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur den personliga integriteten pÄverkas av datalagringsdirektivet som trÀdde i kraft i Sverige 1 maj 2012. Datalagringsdirektivet handlar om att samla in och spara trafikuppgifter frÄn internet och telefoni upp till sex mÄnader. Lagen antogs av EU 2006 och eftersom Sverige Àr med i EU sÄ var vi tvungna att anta datalagringsdirektivet. Det finns givetvis de som Àr för datalagringsdirektivet och de som Àr emot men det har varit mycket lÀttare att hitta material och artiklar som Àr emot direktivet av förklarliga skÀl.Syftet med lagen Àr att polisen lÀttare ska kunna komma Ät terrorism och grov brottslighet och Àven kunna samarbeta mellan lÀnder. VÄra frÄgestÀllningar som vi kommer att försöka besvara Àr hur den personliga integriteten pÄverkas av det nya datalagringsdirektivet och vad datalagringsdirektivet innebÀr för den personliga integriteten, om det innebÀr ökad eller minskad personlig integritet.

"Det Àr svÄrt att fÄ elever att lÀsa en hel bok om de inte ser en mening med det" : En studie om hur lÀrare motiverar elever till att lÀsa skönlitteratur

Motivationen Àr den kraft som driver oss framÄt och hÄller ett intresse vid liv och har en stor betydelse inom skolans vÀrld. Hur lÀrare arbetar med motivation har stor betydelse för elevers lÀrande, personliga utveckling och sociala kompetens. Forskningen visar att det finns ett samband mellan elevernas motivation och lÀrande. Mitt examensarbetes syfte Àr att se hur lÀrare pÄ högstadiet arbetar med att öka elevernas intresse, engagemang och motivation till lusten att lÀsa skönlitteratur i skolan och pÄ fritiden. För att fÄ svar pÄ detta anvÀnde jag mig av dessa frÄgestÀllningar:? Hur arbetar svensklÀrare pÄ högstadiet med att motivera elevers skönlitterÀra lÀsning?? AnvÀnder de nÄgra sÀrskilda strategier för att öka elevers lÀsning i skolan och pÄ fritiden?? Vilka resultat vill man uppnÄ genom att arbeta med skönlitteratur i klassen?För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av halvstrukturerade semiintervjuer.

Tillsyn och sanktioner av kreditgivare vid snabblÄn : Ett faststÀllande av gÀllande rÀtt och Konsumentkreditlag 2014:83.

SnabblĂ„n Ă€r en tilltagande kreditform pĂ„ konsumentkreditmarknaden, antalet företag som erbjuder snabblĂ„n i Sverige ökar konstant. ÖverskuldsĂ€ttning, vilket uppstĂ„r dĂ„ konsumenter tecknar snabblĂ„n och brister i Ă„terbetalning, Ă€r i dagslĂ€get ett stort problem pĂ„ konsumentkreditmarknaden.Tillsyn av kreditgivare vid snabblĂ„n Ă€r delad mellan Konsumentverket (KSV) och Finansinspektionen (FI). Den delade tillsynen innebĂ€r att KSV tillsammans med FI utövar tillsyn av kreditgivare vid snabblĂ„n. KSV ser till att snabblĂ„neföretagen i sin verksamhet följer konsumentkreditlagens (KKrL:s) bestĂ€mmelser, FI utövar en begrĂ€nsad tillsyn över kreditgivare vid snabblĂ„n vilket omfattar en kontroll och tillsyn av snabblĂ„neföretagens verksamhetsledning. En delad tillsyn medför problem i form av situationer dĂ€r oklarhet rĂ„der avseende vilken myndighet som ska utöva tillsyn.

Hur pÄverkas ekonomistyrningen av mobila betalningslösningar? : en studie av ekonomistyrningens utformning och anvÀndning hos Upplands lokaltrafik AB

???????FrÀmsta anledningen till att kontant rörlig ersÀttning existerar Àr för att motivera ledningen till att arbeta mot aktieÀgarnas frÀmsta mÄl, vilket Àr en ökad avkastning  (Kaplan & Atkinson, 1998). Dock kan en rörlig kontant ersÀttning resultera i att ledningen endast arbetar efter kortsiktiga mÄl vilket kan leda till ett högt risktagande och Àr dÀrmed riskfullt för företaget (Jacobsson, 2010). Den 1 januari Är 2010 gav dÀrför Finansinspektionen ut nya regler, FFFS 2009:6, som innebar att för anstÀllda som har inflytande över ett företags risknivÄ ska minst 60 procent av deras rörliga ersÀttning betalas ut efter tre Är eller mer. Finansinspektionen ger Àven ut nya regler, CRD III, som Àr mer preciserad om den rörliga ersÀttningens form och trÀder i kraft 1 januari 2011.

Den kreativa melankolikern : En betraktelse av en modern ensidig bild av psykiskt sjuka.

Den kreativa melankolikern. Uppsatsens titel sammanfattar det övergripande temat för denna studie. Individer med psykisk skörhet har ofta egenskaper som Àr förknippade med samhÀllsnyttiga vÀrden, sÄsom kreativitet, uppfinnarförmÄga och konstnÀrlighet. Trots det sÄ tycks det som om psykiskt sjuka i det moderna samhÀllet alltjÀmt kategoriseras och tillskrivs negativa egenskaper som utgör en samhÀllelig belastning. Vad som sÀllan eller aldrig uppmÀrksammas Àr att psykiskt sjuka personer ofta har lÄnga perioder av friskhet och dÀrmed borde utgöra en samhÀllelig kraft.

Systematiskt brandskyddsarbete pÄ WB TrÀ AB

1 januari, 2004 trÀdde en ny lag i kraft, Lag om skydd mot olyckor, och den gör gÀllande att det Àr fastighetsÀgaren eller verksamhetsutövaren som har ansvaret för brandskyddet pÄ en arbetsplats. I och med den nya lagen upphörde brandsynen frÄn rÀddningstjÀnsten och ersattes med tillsyn. WB TrÀ hade dÀrför behov av att fÄr hjÀlp med att inrÀtta ett fungerande och förebyggande brandskyddsarbete, ett s.k. SBA med tillhörande dokumentation. Mitt uppdrag har bestÄtt av att jag för företagets rÀkning som examensarbete ska organisera och utarbeta rutiner för ett fullgott förebyggande brandskyddsarbete (SBA) samt utföra överenskommen dokumentation av detta arbete.

Höger-och vÀnsterkvinnor inom kommunalpolitiken : En jÀmförande studie kring kvinnors politiska inflytande i GÀvle den nÀrmaste tiden efter röstrÀttsreformen, samt pÄ 2000-talet.

I den hÀr uppsatsen har antalet kvinnliga ledamöter inom  stads- och kommunfullmÀktige jÀmförts mellan perioderna 1920-1929 och 2004-2014 i GÀvle kommun.Under perioden 1920-1929 presenteras de fÄtaliga  kvinnliga ledamöternas namn och vilket parti de tillhör. För den  senare perioden  presenteras de betydligt fler  ledamöterna med siffror rörande antal och partitillhörighet. Fokus ligger pÄ att jÀmföra  hur mycket andelen kvinnliga ledamöter har ökat mellan de bÄda perioderna och utifrÄn detta understryka vad detta kan betyda för kvinnornas inflytande inom kommunalpolitiken.FrÄn början var det inte ens sÀkert att det skulle finnas nÄgra kvinnliga ledamöter  i stadsfullmÀktige i GÀvle stad under tjugotalet  och framÄt. Man kan dock konstatera  att det har funnits kvinnor som har kÀmpat för sin rÀtt Ànda sedan den kvinnliga röstrÀtten trÀdde i kraft och att det nÀr tillfÀlle bjöds tog sitt politiska ansvar.Ett av mina syften var att jag ville studera hur den politiska utvecklingen har sett ut under de senaste 90 Ären. Ett studium av politiska församlingars sammansÀttning syntes dÄ vara ett viktigt bidrag till kunskapen om kvinnors inflytande.

Svensk Kod för Bolagsstyrning : En granskning av bolagsstyrningsrapporter

Bakgrund: MÄnga företagsskandaler har drabbat ett flertal lÀnder runt om i vÀrlden och det Àr en av orsakerna till att mÄnga lÀnder har skapat koder för bolagsstyrning. Sverige Àr inte heller förskonat frÄn skandaler och uppmÀrksamheten kring bolagsstyrningsfrÄgor har intensifierats pÄ senare tid. Kodgruppen, en grupp tillsatt av regeringen, skapade Svensk Kod för Bolagsstyrning som trÀdde i kraft den 1 juli 2005. Koden har bl a som syfte att ge riktlinjer för bolagets rapportering till kapitalmarknad och Àgare.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att granska 50 bolagsstyrningsrapporter och i dem ta fram de vanligaste avvikelserna frÄn Koden och de mest frekventa förklaringarna till dessa. Vidare undersöks graden av tydlighet i informationen i bolagsstyrningsrapporterna avseende Kodens tillÀmpning hos de berörda företagen.

Avskaffandet av revisionsplikten ? Varför vÀljer smÄ nystartade aktiebolag att ha en frivillig revision?

Den 1 november 2010 trÀdde en ny lag i kraft och revisionsplikten för de smÄ företagen avskaffades. För att företag skall kunna undvika revisorplikten mÄste de uppfylla tvÄ av dessa tre krav:? Högst tre anstÀllda.? En balansomslutning pÄ högst 1,5 miljoner kronor.? En nettoomsÀttning pÄ högst 3 miljoner kronor.Avskaffandet av revisionsplikten berörde mer Àn 300 000 registrerade aktiebolag i Sverige. Av de nystartade bolagen vÀljer 76 procent att inte ha nÄgon revisor men ser man till antalet aktiebolag totalt, nystartade och befintliga, Àr det endast 15 procent som slopar revisorn. Om man endast ser till de bolag som fanns innan reformen har 90 procent av bolagen valt att ha kvar sin revisor.Studiens problemformulering lyder enligt följande: Varför vÀljer smÄ nystartade aktiebolag att ha en frivillig revision?Syftet med denna studie Àr att fÄ en förstÄelse och beskriva smÄ nystartade aktiebolags skÀl till att vÀlja en frivillig revision och pÄ sÄ sÀtt lÄta sig bli frivilligt granskad.

Budgetarbete och organisationsförÀndring - en studie av budgetprocessen i BorÄs stad

Alla typer av organisationer anvÀnder sig av budget. Budget Àr en plan som hjÀlper till att förutsÀga framtiden. I kommuner anvÀnds budgeten som ett verktyg för att visa kommunens omfattning och inriktning av den verksamhet som de bedriver. Kommuner kan anvÀnda sig av olika typer av budgetar som till exempel rambudgetering och behovsbudgetering. Kommuner har olika förutsÀttningar för att bedriva sin verksamhet utifrÄn antalet invÄnare, befolkningsstruktur och geografiskt lÀge.

IPRED-lagen - Ett effektivt eller för lÄngtgÄende kontrollmedel?

Sedan början av Äret 2009 har ett av de hetaste Àmnena inom den allmÀnna debatten varit fildelningen över Internet. Den intensifierades i och med att den nya Ipred-lagen skulle trÀda i kraft den 1 april 2009, som en följd av Ipred-direktivet. Debatten prÀglas av motstÄende intressen, bestÄende av rÀttighetshavarnas önskan att skydda och bevaka sina rÀttigheter och fildelarnas vÀrnande om fritt informationsflöde och personlig integritet.I uppsatsen redogörs för implementeringen av Ipred-direktivet och vilka problem som kan diskuteras vad gÀller hur Sverige valt att utforma Ipred-lagen. Vid en nÀrmare analys av denna uppdagas Ätskilliga problem som delvis hör samman med tolkningen av den bakomliggande EG-rÀttsliga regleringen och delvis med avvÀgningssvÄrigheterna mellan rÀttighetsskyddet och integritetsskyddet. Uppsatsen redogör vidare för de olika orsaker som kan finnas till att mÀnniskor vÀljer att följa eller inte följa en lag, regelefterlevnad.

Drivgodsinventering, riskanalys och ÄtgÀrdsförslag för Granfors och KrÄngfors vattenkraftverk i SkellefteÀlven

Under extrema flödessituationer ökar erosionen lÀngs strÀnderna, vilket genom ras och skred leder till att drivgods hamnar i Àlven. Det finns en mÀngd förebyggande ÄtgÀrder för att minska risken med drivgods. Det kan vara allt frÄn att ta bort trÀd i kÀnsliga omrÄden, till att sÀtta upp lÀnsar som styr undan drivgodset.För att ta reda pÄ hur mycket tÀnkbart drivgods som finns har dÀrför en inventering gjorts för Granfors och KrÄngfors magasinen. Eftersom det tidigare inte genomförts nÄgot liknande arbete sÄ har först metoder för arbetets olika delar tagits fram.- Metod för Inventering- Metod för BerÀkning av mÀngden drivgods- Metod för RiskanalysFör att bÀttre förstÄ hur man ska sÀtta in lÀmpliga ÄtgÀrdsförslag har Àven en kortare studie av hur drivgods beter sig vid höga flöden genomförts, samt hur olika typer av lÀnsar och skyddsvisir fungerar.Resultatet frÄn inventeringen och riskanalysen visade att det kommer en relativt stor mÀngd drivgods till bÄda anlÀggningarna. Detta leder till att dammarna förmodligen inte kommer att klara av den mÀngden drivgods utan att sÀrskilda ÄtgÀrder vidtas.Det som rekommenderas för de bÄda magasinen Àr att rensa upp magasinen pÄ bÄde löst drivgods och trÀd nÀrmast strandkanten.

Bildandeprocessen för naturreservat : En jÀmförande fallstudie över naturreservat bildade i Stockholms lÀn

Naturreservat Àr en form av omrÄdesskydd som kan anvÀndas för att ge vÀrdefulla naturomrÄden ett lÄngsiktigt skydd. NÀr ett naturreservat bildas Àr tanken att det ska finnas kvar mycket lÀnge och att upphÀva ett reservat krÀver vÀldigt starka skÀl.Naturreservat Àr den vanligaste formen av naturskydd i Sverige. Antalet reservat och den totala skyddade ytan har stigit mycket under de senaste Ärtiondena och anledningen till detta Àr att man inom miljö- och naturvÄrdspolitiken har satt upp tydliga mÄl som ska uppfyllas samt att lagstiftningen som finns Àr praktiskt tillÀmpbar. Att bilda ett naturreservat Àr en process med mÄnga steg. Syftet med denna uppsats Àr att utreda denna bildandeprocess, och jÀmföra tillvÀgagÄngssÀttet hos kommunerna och hos lÀnsstyrelsen.

Skyddsregeln i 12 kap 55§ 5 st JB : - uppfyller den sitt syfte eller bör lagstiftningen förÀndras?

En hyresgÀst som hyr en bostadslÀgenhet har ett direkt besittningsskydd vilket innebÀr atthyresgÀsten som huvudregel har rÀtt att fÄ hyresavtalet förlÀngt. För att hyresgÀsten i praktikenska ha en ekonomisk möjlighet att bo kvar i lÀgenheten, det reella besittningsskyddet,finns det en bestÀmmelse som anger att om tvist avseende hyran uppstÄr ska denna faststÀllastill skÀligt belopp.Den 1 januari 2011 trÀdde tvÄ lagÀndringar vilka har en vÀsentlig betydelse för faststÀllandetav skÀlig hyra i kraft. I samband med lagÀndringarna förutsÄgs skÀlig hyra avseende mÄngalÀgenheter kunna bli vÀsentligt högre och hyresgÀstens reella besittningsskydd dÀrav kunnaurholkas. I syfte att hindra detta infördes dÀrför den 1 januari 2011 en skyddsregel i 12 kap.55 § 5st JB. BestÀmmelsen ger hyresgÀsten en möjlighet att, i det fall skÀlig hyra bestÀms tillett vÀsentligt högre belopp Àn den tidigare satta hyran, begÀra att hyran under en skÀlig tidska betalas med lÀgre belopp.Uppsatsen syftar till att analysera huruvida motivet med skyddsregeln i 12 kap.

<- FöregÄende sida 47 NÀsta sida ->