Sök:

Sökresultat:

1139 Uppsatser om Skellefteć kraft - Sida 27 av 76

Distriktssköterskors erfarenheter av att möta vÄrdsökande frÄn andra kulturer: en intervjustudie

VÄrdsökande frÄn andra kulturer har ofta ett stort behov av omsorg beroende pÄ traumatiska skador och hÀndelser som mÄnga bÀr med sig frÄn sitt hemland förutom det trauma det innebÀr att bryta upp och fly till ett annat land. Idag och i den framtida yrkesrollen Àr det distriktssköterskan som möter de flesta vÄrdsökande frÄn andra kulturer. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att möta vÄrdsökande frÄn andra kulturer. I studien deltog fem distriktssköterskor frÄn norra Sverige. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med en tematisk innehÄllsanalys.

Unga kvinnors kÀnslomÀssiga upplevelser vid abort : En litteraturstudie

Bakgrund: Sedan 1975 nÀr abortlagen i Sverige trÀdde i kraft, har kvinnor sjÀlva haft möjlighet att avgöra om deras graviditet ska avbrytas innan den 18:e graviditetsveckan. I dagens sjukvÄrd tenderar personalen att se mer till det fysiska vilket gör att kvinnors tankar och kÀnslor förbises. Behovet av kunskap om kvinnors kÀnslomÀssiga upplevelser av abort Àr dÀrför betydelsefullt att belysa. Syfte: Syftet var att belysa unga kvinnors kÀnslomÀssiga upplevelser i samband med abort. Metod: Studien utformades som en allmÀn litteraturstudie dÀr nio artiklar samlades in och analyserades.

Den nya vÀrderingen av goodwill

Den 1 januari 2005 trÀdde IASB: s redovisningsstandarder i kraft. Dessa standarder skall tillÀmpas av alla svenska börsnoterade koncerner. En stor förÀndring, i förhÄllande till svensk redovisningspraxis, som dessa regler förde med sig var vÀrderingen och redovisningen av goodwill. Tidigare ansÄgs goodwill som en restpost som inte behövde motiveras i nÄgon större utstrÀckning. IASB har sett till att skapa en mer konkret syn pÄ goodwillvÀrdet.

IUP i skolan : Vad tycker lÀrare och elever om IUP och hur impementeras IUP i skolan?

Den hÀr rapporten handlar om Individuella utvecklingsplaner (IUP). FrÄn 1/1-06 gÀller en förordning om att alla barn i grundskolan, sÀrskolan, sameskolan och specialskolan ska ha IUP. Syftet med rapporten Àr att undersöka vilken information lÀrare och elever fÄtt om IUP, men ocksÄ ta reda pÄ deras instÀllning till och uppfattning om IUP.För att fÄ reda pÄ detta har jag intervjuat fem lÀrare och fem elever. LÀrarna har mellan 3-20 Ärs erfarenhet av skolarbete. Eleverna gÄr i skolÄr 1-6.

Bilden av den spansk sprÄkiga vÀrlden i lÀroboken Caminando1

Jag har valt att göra denna undersökning eftersom det fascinerar mig att undersöka varför det Àr sÄ vanligt att man som kvinna köper och lÀser damtidningar. Samtidigt som man möts av en ganska ensidig bild av vad vi vill lÀsa, och hur vi skall leva lyckliga med hjÀlp av dessa damtidningar. Hur dessa tidningar skapar bilder och texter och visar upp en mall som vi tror att man blir lyckliga av att leva efter, och vad Àr det som pÄverkar oss sÄ starkt att vi köper dessa tidningar. Man vet att det idag Àr mer jÀmstÀllt inom manligt/kvinnligt men jag ifrÄgasÀtter om det Àr ett fenomen som Àven smittat av sig till medierna. Kvinnans roll i samhÀllet ser idag annorlunda ut Àn vad den har gjort genom tiderna, men pÄ vilket sÀtt visar det sig i damtidningar som har en stark kraft att pÄverka kvinnor.

Individuella lönesÀttningens pÄverkan pÄ arbetsmotivationen i Sverige

Sveriges lönesÀttningssystem har under de senaste Ärtiondena gÄtt frÄn ?den svenska modellen? med centrala löneavtal mellan arbetsgivarföreningar och fackliga organisationer till lönesÀttningpÄ en mer lokal och individuell nivÄ. Detta i ett försök att med större precision Àn tidigare belöna god arbetsprestation och dÀrmed öka arbetsmotivationen hos anstÀllda. Syftet med detta examensarbete Àr att, genom en litteraturstudie av forskningsrapporter inom Àmnet, undersöka huruvida individuella lönesÀttningen faktiskt motiverar arbetare. Resultaten leder till tvetydiga slutsatser.

Deliberativa samtal och det demokratiska uppdraget

Elevinflytande och demokrati Àr tvÄ ord som tolkas och förstÄs olika av olika personer. Det finns flera olika teoretiska ÄskÄdningar att vÀlja mellan nÀr man gör sin tolkning. Vi har sett en förskjutning i synen pÄ demokrati de senaste Ären, dÀr en allt större tyngdpunkt har lagts pÄ dialogen som demokratins hörnsten. Detta syns Àven i Skolverkets texter och borde sÄledes Äterspeglas ute pÄ skolorna. Vi har gjort en litteraturgenomgÄng dÀr vi studerat kunskapsbegreppet ur en socialkonstruktivistisk synvinkel och relaterat detta till tankar om deliberativ demokrati och deliberativa samtal, samt en kvalitativ empirisk studie för att försöka fÄ syn pÄ vilken demokratisyn nÄgra lÀrare och elever har och hur de arbetar för att uppfylla de mÄl och beskrivningar som ges i Lpo 94, kapitel 2.3, om elevers inflytande. PÄverkar strömningar inom den demokratiteoretiska diskussionen det praktiska arbetet pÄ lokal nivÄ? Av intervjuerna framgÄr att de intervjuade lÀrarna tycker att elevinflytande Àr viktigt, men det framgÄr i jÀmförelsen med elevernas svar att detta inte alltid synliggöres i det praktiska arbetet.

Konfucianismen och synen pĂ„ demokrati: Kulturella demokratiseringsprocesser i Öst- och Sydostasien

Bakgrund: Ledare i Kina och Singapore har hĂ€vdat att deras konfucianska kultur gör demokrati olĂ€mpligt som styrelseskick. Forskare har visat att kultur kan pĂ„verka demokratiseringsprocesser, men Ă€r osĂ€kra pĂ„ konfucianismens effekt i Öst- och Sydostasien. Hypotesen att konfucianska vĂ€rderingar pĂ„ nĂ„got vis skulle begrĂ€nsa eller försvĂ„ra demokratiseringsprocesser ligger till grund för denna uppsats.Syfte: Uppsatsen syftar till att empiriskt undersöka om mĂ€nniskor i Öst- och Sydostasien som uttrycker stöd för konfucianska vĂ€rderingar uttrycker ett lĂ€gre stöd för demokrati. Uppsatsen undersöker om det finns ett likartat samband i hela regionen eller om lĂ€nderna skiljer sig Ă„t.Metod: Uppsatsen anvĂ€nder en omfattande komparativ enkĂ€tundersökning, Asian Barometer, gjord i 13 lĂ€nder i Öst- och Sydostasien Ă„ren 2005-2008. Datan analyseras med hjĂ€lp av regressionsanalys i syfte att undersöka hur konfucianska vĂ€rderingar och kontrollvariabler pĂ„verkar demokratistödet hos befolkningen i de olika lĂ€nderna.Resultat: Konfucianska vĂ€rderingar har ingen effekt pĂ„ demokratistödet hos befolkningen i en majoritet av lĂ€nderna.

InformationsförelÀggande vid intrÄng av upphovsrÀttsskyddade verk pÄ Internet i förhÄllande till skyddet för den personliga integriteten

Ipred-lagen, som trÀdde i kraft den 1 april 2009, implementerades i lag om upphovsrÀtt till litterÀra och konstnÀrliga verk. BestÀmmelserna, som infördes i 53 c-g §§ URL, innebÀr att det har blivit lÀttare att ingripa mot illegal fildelning pÄ Internet. UpphovsrÀttsinnehavare har, enligt bestÀmmelserna, rÀtt att fÄ ut information om ursprung och distributionsnÀt för de varor eller tjÀnster som intrÄnget gÀller, efter beslut av domstol. Förfarandet kallas informationsförelÀggande. BestÀmmelserna genomfördes trots personuppgiftslagens bestÀmmelser om att mÀnniskor ska skyddas mot att deras personliga integritet krÀnks genom behandling av personuppgifter.I uppsatsen analyseras var grÀnsen mellan upphovsrÀttsinnehavares ekonomiska intressen och skyddet för den personliga integriteten ska anses gÄ genom studerande av bestÀmmelserna om informationsförelÀggande i 53 c-g §§ URL i förhÄllande till bestÀmmelser kring skyddet för den personliga integriteten.Analysen visar klart att lagstiftningen pÄ omrÄdena Àr utformad till upphovsrÀttsinnehavarnas fördel och att skyddet för den personliga integriteten ofta fÄr stÄ tillbaka för upphovsrÀttsinnehavarnas ekonomiska intressen.

Kommunikationskompetens för lÀrare : - en översikti i konsten att kommunicera med empati

Jag har valt att göra denna undersökning eftersom det fascinerar mig att undersöka varför det Àr sÄ vanligt att man som kvinna köper och lÀser damtidningar. Samtidigt som man möts av en ganska ensidig bild av vad vi vill lÀsa, och hur vi skall leva lyckliga med hjÀlp av dessa damtidningar. Hur dessa tidningar skapar bilder och texter och visar upp en mall som vi tror att man blir lyckliga av att leva efter, och vad Àr det som pÄverkar oss sÄ starkt att vi köper dessa tidningar. Man vet att det idag Àr mer jÀmstÀllt inom manligt/kvinnligt men jag ifrÄgasÀtter om det Àr ett fenomen som Àven smittat av sig till medierna. Kvinnans roll i samhÀllet ser idag annorlunda ut Àn vad den har gjort genom tiderna, men pÄ vilket sÀtt visar det sig i damtidningar som har en stark kraft att pÄverka kvinnor.

Implementering av SoL 5 kap. 10 § : En kvalitativ studie av anhörigstöd i tvÄ kommuner med olika organisationsform

Den 1 juli Är 2009 trÀdde en lagÀndring i kraft i SoL 5 kap. 10 § som innebÀr ett förtydligande i att SocialnÀmnden ska erbjuda stöd eller hjÀlp för att underlÀtta för de personer som vÄrdar en nÀrstÄende som Àr lÄngvarigt sjuk eller Àldre eller stödjer en person som har funktionshinder.Syftet med denna studie var att undersöka hur implementeringen av SoL kap 5 § 10 ser ut i tvÄ kommuner. För att besvara detta anvÀnde vi oss utav kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner med kunskap inom anhörigstödsarbete. Dessa nyckelpersoner har valts ut i tvÄ kommuner med olika organisationsform. De tvÄ kommunerna vi valt befinner sig i olika stadier i utvecklingen av implementeringen gÀllande anhörigstöd.Ur vÄrt resultat fick vi fram tre olika teman och dessa blev sedan grunden till vÄr analys och diskussion.

LNG - Framtidens fartygsbra?nsle : Vad a?r det som ha?mmar utvecklingen av LNG-drift i Sverige?

Sjo?farten sta?r idag info?r allt stra?ngare miljo?krav. Fo?r att uppna? miljo?va?nligare resultat har allt fler rederier bo?rjat se sig om efter ett miljo?va?nligare bra?nsle. O?stersjo?n a?r ett stort handelsomra?de da?r striktare krav fra?n SECA tra?der i kraft den 1 januari 2015.

..."en förutsÀttning för att det ska funka" : En kvalitativ studie om samverkan i verksamheter för personer med autism

Vi möter i denna uppsats kvinnor som successivt förÀndrar vÄr bild av det dubbla straffet, som komplicerar vÄr uppfattning om ett liv i missbruksberoende och livet pÄ kvinnoanstalt, men som ocksÄ förenklar förestÀllningen om den djupa kÀrleken de hyser för sina barn. Eftersom dessa mödrar har arbetat en hel del med sig sjÀlva och tagit sig ur lÄnga perioder av beroende har vi fÄtt kÀnna av den kraft som lösgörs dÄ en mÀnniska verkar inom nÄgonting hon brinner för. Att hjÀlpa andra och att tillÄta sig sjÀlv att ta emot hjÀlp har guidat denna berÀttelse kring mÀnniskans förmÄga att resa sig och gÄ vidare. Det faktum att kÀrleken tycks verka sida vid sida med den skuldtyngda problematiken har vÀckt vÄrt intresse och diskuteras genom texten som en löpande röd trÄd. Genom att lÄta de individuella kÀnslorna möta sociologiska teorier vidgas perspektivet till en vinkel som berör sÄvÀl makro som mikronivÄ i samhÀllet.

Logistiska flaskhalsar vid en expeditionÀr operation

Försvarsmaktens förÀndring genom reformarbetet mot ett insatt insatsförsvar, har lett till ett fokus mot delvis nya uppgifter. ExpeditionÀra operationer Àr en sÄdan uppgift, som innebÀr förÀndrade krav och förmÄgor pÄ materiel och personal. Problemet, som uppsatsen vill belysa, Àr att vid planering och genomförande Àr taktiska uppgifter i operationsomrÄdet dimensionerande i för hög grad. PÄ det viset lÀggs inte tillrÀcklig kraft pÄ hur förbandet ska komma pÄ plats och hur bÀst förutsÀttningar för uthÄllighet ska sÀkerstÀllas över tiden. Det Àr dÀrför angelÀget att en noggrann analys genomförs i planlÀggningsskedet, sÄ att egna kritiska sÄrbarheter kan identifieras.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka kritiska sÄrbarheter som Àr tydligast ur ett logistiskt perspektiv, vid en vald expeditionÀr operation.

Röstens funktion i dansterapi

Madeleine McDonald: Röstens funktion i dansterapi. Uppsala: Musikvetenskap, 60 p., 2002 Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka röstens funktion i dansterapi. Ett underordnat syfte Àr att undersöka musikens roll i dansterapi. Jag har intervjuat tre dansterapeuter, vilka av yrkesetiska skÀl förblir anonyma.Inledningsvis ges en kort historik över dansterapi och dess förhÄllande till andra terapiformer. Intervjuerna visar att rösten fyller en viktig funktion.

<- FöregÄende sida 27 NÀsta sida ->