Idrottsmarknaden har gått igenom stora förändringar de senaste årtiondena, vilket har lett till en på många sätt ökad internationell konkurrens. Från en tid när även många av de stora stjärnorna sågs som glada amatörer har professionalismen inom idrotten ökat och allt fler utövare försörjer sig på sitt idrottande. På lagidrottsområdet spelar ländernas interna regler stor roll för klubbarnas konkurrenskraft då de påverkar möjligheten att erbjuda löner och villkor som kan locka de stora stjärnorna. Med hänsyn till att harmoniseringen på skatteområdet är högst begränsad inom EU kan de regionala skillnaderna i skattesystemen variera avsevärt, varför det finns anledning att se närmare på hur dessa samspelar med idrotten.Utövare inom de individuella idrotterna har större möjlighet att själva välja sin bosättning än vad lagidrottarna har, eftersom de förstnämndas idrottande inte på samma sätt är bundet till en viss plats eller land. För dessa utövare är praktiska skäl ofta huvudorsaken vid val av bosättning, men även ett lands Skatteregler är något som många gånger tas hänsyn till.

Ett fåmansföretags delägare beskattas i enlighet med speciella Skatteregler vid utdelning och försäljning i 56 och 57 kap. Inkomstskattelag (1999:1229) (IL). Detta beror på att lagstift- ningen vill hindra att inkomster som egentligen är tjänsteinkomster beskattas i inkomstsla- get kapital, vilket kan hänföras den nära anknytning som delägarna anses ha med företaget. Dessa regler har kompletterats med stopplagsbestämmelser, vilka har som syfte att hindra att fåmansföretagsreglerna på olika sätt kringgås. Ett exempel på en stopplagsbestämmelse är den karensregel vilken återfinns i både 57 kap.

Medlemskapet i EU har fått effekter på den direkta beskattningens område då internrättsliga Skatteregler måste utformas i enlighet med EUF-fördraget. Icke-bosatta som tillfälligt arbetar i Sverige beskattas enligt en definitiv källskatt i SINK eller A-SINK. Beskattning sker på bruttoinkomsten, kostnadsavdrag medges inte. Vidare medges inte heller avdrag som är kopplade till den skattskyldiges personliga förhållanden.Mot bakgrund av EUDs praxis fastställdes SINK och A-SINK vara oförenliga med de fria rörligheterna i fördraget. Oförenligheten bestod i den diskriminering som uppstod då en icke-bosatt beskattades hårdare än en bosatt person i motsvarande situation.

Denna uppsats utreder rättsläget avseende anställningskontrakt enligt A-SINK(artistkontrakt). En historisk återblick presenteras med förklaring av vilken lagstiftningsom var gällande innan lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (A-SINK), trädde i kraft. Uppsatsen beskriver aktuell lagstiftning samt hur någraishockeyklubbar, med erfarenhet vad gäller artistkontrakt, ser på utvecklingen av ASINKsamt dess tillämpning.A-SINK tillämpas för artister och idrottsutövare, bosatta i utlandet, som under enbegränsad tid vistas i Sverige för att bedriva idrott eller annat framförande. Dessa?artister? avlönas enligt speciella Skatteregler.

I dagens samhälle har kunskap och erfarenhet blivit av allt mer central betydelse. Kunskap genereras av människor, vilket gjort företagen allt mer beroende av att rekrytera rätt medarbetare samt att behålla och utveckla sin personal för att uppnå sina övergripande mål. För att få de anställda att prestera så bör företagen motivera de anställda till rätt beteende. Belöningssystemet är ett av de mest effektiva verktygen som företaget har för att motivera de anställda. Syftet med denna uppsats är att behandla utformningen av belöningar för chefer på mellannivå.

Bland de olika typerna av optionsprogram till anställda finns en som avviker från de övriga ? syntetiska optioner. Syntetiska optioner skiljer sig från de övriga optioner genom att de inte ger innehavaren någon rätt att förvärva aktier utan endast ger en rätt till en kontant slutreglering vid en bestämd framtida tidpunkt. Skatteregler som gäller för syntetiska optioner upplevs ofta som komplexa av både anställda och arbetsgivare. Syftet med denna uppsats är därför att utreda beskattningskonsekvenserna för såväl företaget som den anställde.

Sambandet mellan redovisning och beskattning är ett komplicerat område som ärsammankopplat på flera olika sätt. Det råder olika meningar om Sverige skall ha kvar detnuvarande sambandet eller anpassa sig till de internationella reglerna där det råder enfrikoppling. Sambandet delas in i tre områden, det materiella sambandet, det formellasambandet och inget samband. Sambandet mellan redovisning och beskattning är ett ämnesom har varit under diskussion redan under 1980-talet och under 1990-talet tillsattes det tvåutredningar för att undersöka sambandets dåvarande form. I dagsläget håller en statligutredning på att undersöka i vilken utsträckning sambandet bör finnas kvar och utifrån det härkomma med lagförslag på nya Skatteregler.

Den 23 juli 1990 kom rådets direktiv 90/434/EEG, fusionsdirektivet, som behandlar ett gemensamt beskattningssystem för bland annat fusioner som vi har valt att fokusera på. Det ansågs nödvändigt för att harmonisera reglerna och skapa sådana förhållanden som liknar de som gäller på en inre marknad och på så sätt garantera upprättandet av en gemensam marknad. Tanken är att det inte ska finnas restriktioner inom gemenskapen och som ett led i detta är det då nödvändigt att införa neutrala Skatteregler som inte påverkar konkurrensen. Skattereglerna som de såg ut innan gjorde skillnad på förhållanden inom medlemslandet och förhållandet mellan medlemsländer. Om nu förhoppningsvis botten i krisen är nära kan det närma sig en våg av företagsförvärv och fusioner.

Syftet med min studie var att beskriva vilka hinder invandrarföretagare möter i inom Linköpings kommun.För att få ett resultat har jag ställt 4 olika forskningsfrågor om byråkrati,skattebestämmelser, myndighetsspråk och vardagsspråk som  huvudsyfte.Mitt tillvägagångssätt har baserats på 7 intervjuer med personer som har olika bakgrund och jobbar inom skiftande organisationer och företag. Som aktörer har jag valt Skatteverket, Nulink och Nyföretagarcentrum i Linköping.De personer som jag har gjort intervju med heter Susanne Eriksson(företagare), Elin Walin (företagare), Ali Reza Ghodoosi(företagare) och Maryam Azmand (tidigare företagare).När jag har tittat på resultatet då ser jag ett tydligt och starkt mönster kring informanternas uppfattningar om mina indikatorer.Om man tittar på myndigheters svar då ser man en tendens kring uppfattning av byråkrati, skattebestämmelser samt myndighetsspråk. Jag ser nämligen också att det finns tydliga skillnader mellan företagare som är inrikes födda med företagare med utländsk bakgrund vad gäller förståelse kring mina frågeställningar.I mitt arbete slås jag av att en informant ser byråkrati som något negativt och personer med utländsk bakgrund har svårt att uppfatta myndighetsbyråkrati.Jag tycker också att det är intressant att de officiella personerna tycker att Skattereglerna har blivit enklare medan invandrarföretagare tycker att det är svårt med Skatteregler. När jag tittar på vardagsspråk som mitt huvudsyfte så tycker förstås jag att företagare med utländsk bakgrund bör se det svenska språket som nyckel till allting precis såsom språkläraren tycker. Slutligen ser jag ett klart och tydligt mönster mellan svenska företagare och invandrarföretagare vilket innebär att svenska företagare har lätt att anpassa sig efter gällande regler mot bakgrunden av att svenska är modersmål för dem medan invandrarföretagare har problem med anpassning till regler och lagar vilket beror på det svenska språket som ett hinder, enligt min tolkning..

Sammanfattning Bakgrund: Med bakgrund i att ideella föreningar upplever sin verksamhet som ovillkorligt skattebefriad är det intressant undersöka den faktiska medvetenhet kring skatteredovisning, och hur den påverkar föreningarnas redovisningsval. Problematiskt är att samtidigt som ideella föreningars Skatteregler är likartade, finns indikationer på skillnader i såväl medvetenhet som redovisningsval föreningarna emellan.Syfte: Syftet är att ur ett institutionellt perspektiv undersöka ideella idrottsföreningars medvetenhet kring skatteredovisning. Vidare avser vi undersöka hur denna medvetenhet uttrycker sig i föreningarnas redovisningsval.Teori: Teoribildningen utgår ifrån ett institutionellt perspektiv som förklarar organisationers ageranden. Fokus ligger vid formella regler och informella normer vilka utgör institutioner som formar organisationers beteenden. Vidare förklaras också vägberoende, som kan ses som ett resultat av organisationers tendenser att följa tidigare handlingsval.Metod: Tillvägagångssättet bygger på kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio ideella idrottsföreningar i Uppsalaregionen.

Den indirekta beskattningen är numera nästintill fullständigt harmoniserad inom EU. Beskattningen av aktieutdelningar till fysiska personer är en direkt skatt vilken saknar direkt EG-rättslig reglering. Utformningen av denna beskattning är alltså lämnad åt de enskilda medlemsstaterna vilka tillämpar olika former av bolagsskattesystem. Dessa bolagsskattesystem varierar i sin tillämpning av ekonomisk dubbelbeskattning. Vissa stater önskar eliminera dubbelbeskattningen genom lättnader av olika slag, antingen på bolagsnivå eller på aktieägarnivå.Vid internationella aktieinvesteringar uppstår dock problem ur statsfinansiell synvinkel.

Direkt skatt faller utanför EU:s kompetensområde men trots det har EU ett indirekt stort inflytande på medlemsländernas Skatteregler. Medlemsstaterna får sluta skatteavtal mellan sig utan inverkan av EU, men bestämmelserna i skatteavtalen får inte strida mot EU-rätten, däribland bestämmelserna om fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital. Sverige och de flesta övriga EU-länder är även medlemmar i OECD. De skatteavtal som är slutna mellan EU:s medlemsländer är därför i stor utsträckning utformade enligt OECD:s modellavtal. Enligt OECD:s modellavtal beskattas inkomster från rörelse och tjänst, enligt huvudregeln i artikel 7 och 15, i hemviststaten.

Sammanfattning Bakgrund: Med bakgrund i att ideella föreningar upplever sin verksamhet som ovillkorligt skattebefriad är det intressant undersöka den faktiska medvetenhet kring skatteredovisning, och hur den påverkar föreningarnas redovisningsval. Problematiskt är att samtidigt som ideella föreningars Skatteregler är likartade, finns indikationer på skillnader i såväl medvetenhet som redovisningsval föreningarna emellan.Syfte: Syftet är att ur ett institutionellt perspektiv undersöka ideella idrottsföreningars medvetenhet kring skatteredovisning. Vidare avser vi undersöka hur denna medvetenhet uttrycker sig i föreningarnas redovisningsval.Teori: Teoribildningen utgår ifrån ett institutionellt perspektiv som förklarar organisationers ageranden. Fokus ligger vid formella regler och informella normer vilka utgör institutioner som formar organisationers beteenden. Vidare förklaras också vägberoende, som kan ses som ett resultat av organisationers tendenser att följa tidigare handlingsval.Metod: Tillvägagångssättet bygger på kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio ideella idrottsföreningar i Uppsalaregionen.

Sverige har under lång tid haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Sambandet innebär att vid avsaknad av Skatteregler skall redovisningen ligga till grund för beskattningen. Fördelen är att ett samband gör det relativt enkelt att upprätta en bolagsdeklaration. Eftersom redovisningen har krav på sig via redovisningslagstiftningen finns det vid ett samband även goda möjligheter att kontrollera att företagens underlag för deklarationen är korrekt.Sambandet är dock inte problemfritt. Om beskattningen skall grunda sig på redovisningen, krävs det att redovisningens principer överensstämmer med beskattningens mål.

Den första juli år 2000 öppnades den 16 km långa bro- och tunnelförbindelsen mellan Danmark och Sverige. Det öppnades då en helt ny möjlighet för personer och företag att röra sig över gränsen. Byggföretag har traditionellt varit rörliga och när nu bron finns, är det större förutsättningar att ta tillfälliga arbeten på andra sidan gränsen. På den svenska sidan sundet finns inom en tre mils radie från brofästet ett 40-tal aktörer inom jordförflyttning och en naturlig frågeställning för dem är: Vore det möjligt att hyra ut jordförflyttningsmaskiner även i Danmark? Syftet med detta examensarbete är att kartlägga den danska entreprenadmarknaden med avseende på anläggningsverksamhet, samt att ge en ökad förståelse för de faktorer som påverkar svenska företag vid eventuellt inträde på denna marknad.