Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att granska skattelagstiftningen rörande sponsring, samt att jämföra de befintliga reglerna rörande sponsring med Stockholms Handelskammares förslag ny lagtext. Målet med Handelskammarens förslag är att det ska bli enklare för företag att dra utgifter för sponsring. Vi hade följande frågeställningar: Varför skall sponsring vara avdragsgill? Vilka följder kan Handelskammarens nya förslag ge? Skall avtal inom sponsring vara skriftliga? Varför anses motprestation som enbart höjer goodwill och image som gåva? Metod Rättsdogmatisk metod, som går ut på att systematisera och tolka rättsregler med hjälp av lagtext, rättspraxis och juridiska arbeten. Resultat Enligt lag skall utgifter för att förvärva och bibehålla intäkter dras av som kostnad, en sponsringsutgift skall alltså därför dras av som kostnad och därmed vara avdragsgill.

Avsikten med denna undersökning var att ta reda på om de kommunala bostadsbolagen hushåller ekonomiskt med sina resurser genom att undersöka hur de gör sina investeringsbedömningar. Avsikten var också att ta reda på om de tar välgrundade investeringsbeslut i enlighet med den finansiella teorin. Vad som är rätt investeringsbeslut i en viss situation beror på en mängd faktorer men att ha ett fungerande arbetssätt och metoder för lönsamhetsberäkning är en förutsättning.Undersökningen har vi valt att genomföra genom kvalitativa intervjuer med representanter från sex kommunala bostadsbolag i Västsverige. Bolagen är Åmåls Kommunfastigheter AB, Kilsbostäder AB, Grums Hyresbostäder AB, Karlstad Bostads AB, Hyresbostäder i Karlskoga AB och Forshagabostäder AB.Vår undersökning visar att samtliga undersökta bolag definierar en investering likt den definition som ges i teorin, nämligen som en åtgärd för att skapa framtida värden och nyttor. Syftet i vilket bolagen genomför en investering kan dock variera och stämmer inte alltid överens med bolagens definition av en investering.

Det finns inte några utryckliga bestämmelser i EG-fördraget om harmonisering eller samordning av den direkta beskattningen inom unionen. Eftersom en mindre förmånlig skatterättslig behandling kan verka hämmande på viljan att utföra gränsöverskridande transaktioner, kan nationella direkta Skatteregler dock i praktiken utgöra hinder för gemenskapens målsättning att upprätta en öppen och effektiv inre marknad. I avsikt att avvärja begränsningar för den fria rörligheten inom unionen driver EG-domstolen den gemenskapsrättsliga utvecklingen på området framåt genom en pragmatisk tillämpning av de grund¬läggande friheterna. Medlems¬staterna har i stort sett accepterat domstolens ingripanden, trots att den direkta beskattningen är ett område där medlemmarna mer än annars vill värna om sin rätt till självbestämmande. Frågan är dock mer kontroversiell för medlemsstaterna när det gäller tillämpningen av den fria rörligheten för kapital i enlighet med artikel 56.1 EGF, vilken är den enda fördragsfrihet som är tillämplig även i förhållande till tredje land.

Skatter är ett ständigt aktuellt och omdebatterat ämne både här i Sverige och runt om i världen. Inkomstskatter påverkar både företag och privatpersoner, vilket komplicerar situationen i fåmansföretagen då delägaren ofta också arbetar i företaget och bidrar till vinstgenereringen. Därför blir det intressant att närmare studera 3:12-reglerna som faller in under inkomstskattelagen och som berör de förehavanden som sker mellan företaget och delägaren. Reglerna påverkar ägarnas privatekonomi på ett direkt sätt eftersom de reglerar hur mycket av den utdelning eller kapitalvinst, som ägaren får från bolaget, skall beskattas i inkomstslaget kapital respektive tjänst. Då 3:12-reglerna spelar en sådan central roll för fåmansföretagaren ställer vi oss frågande till hur detta i sin tur påverkar hur man agerar i företaget och de beslut man tar där angående företagets framtid.Problem: Hur påverkar 3:12-reglerna fåmansföretagens ekonomi och beteende? Dessutom ställde vi oss delfrågan, Har förändringarna i 3:12-reglerna som infördes 2006 samt 2007 inneburit förenklingar för fåmansföretagen?Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka hur fåmansföretagens beteende påverkas av 3:12- reglerna när det gäller investeringsbeslut av olika slag och vad det betyder för lönsamheten i företagen.

Sverige har sedan lång tid tillbaka tillämpat ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Den svenska inkomstbeskattningen av företag är konstruerad så, att det resultat som företagen redovisar även ligger till grund för beskattningen. I och med att den svenska redovisningen påverkas mer och mer av internationella redovisningsregler har det på senare år debatterats om detta starka samband ska finnas kvar i sin nuvarande form.Regeringen beslutade 2004 att tillsätta en utredning som skulle pröva hur sambandet mellan redovisning och inkomstbeskattning ska se ut i framtiden och utifrån detta ge förslag på Skatteregler. Namnet på utredningen har varit ?Utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning?, även kallad ?SamRoB-utredningen?.

Den som vill bedriva näringsverksamhet i Sverige kan välja mellan olika bolagsformer, däribland enskild firma, handelsbolag eller aktiebolag. Det finns två typer av aktiebolag, privata och publika, de regleras av bestämmelserna i aktiebolagslagen och aktiebolagsförordningen. Bestämmelserna i dessa författningar härstammar till viss del från de bolagsrättsliga direktiv som EU har beslutat ska gälla inom unionen.Det sker ständiga förändringar på bolagsrättens område, både avseende de gemenskapsrättsliga reglerna från EU och de nationella bestämmelserna i Sverige. Europeiska kommissionen har ansett det som nödvändigt att även se över samtliga bolagsdirektiv för att underlätta det administrativa arbete som åligger, framförallt, mindre bolag inom unionen. Kommissionen ansåg även i samma utredning det angeläget att varje medlemsstat såg över deras nationella regelverk för att minska den administrativa bördan för små bolag.Sveriges regering utfärdade i september 2007 ett direktiv till syfte att minska den administrativa bördan och skapa enklare regler för små privata aktiebolag.

I Sverige finns det ett stort antal skogsfastigheter som årligen ska genomgå generationsskifte, det vill säga överlåtas inom familjen. Vid ett generationsskifte uppstår vanligen problem av ekonomisk karaktär, där både överlåtare och mottagare av skogsfastigheten är intresserade av att minimera skattekostnaden, vid tidpunkten för överlåtelsen. Dock är det viktigt att även ta hänsyn till den framtida ekonomiska situationen för både överlåtare, mottagare och eventuella syskon. Syftet med denna studie är utreda vilka för- och nackdelar som finns med olika överlåtelseformer vid generationsskiften av olika typer av skogsfastigheter. Målet med studien är att finna ett bidrag till rådgivningsunderlag som fungerar för skogsfastigheter med olika familjesituationer och ekonomiska förutsättningar. För att genomföra denna studie har en litteraturgenomgång angående Skatteregler som påverkar ett generationsskifte, samt de olika överlåtelseformerna, genomförts.

Uppsatsens syfte är att utreda huruvida tioårsregeln i 3 kap. 19 § IL strider mot EG-rätten. Vidare undersöks konsekvenserna utav den utvidgade regeln i förhållande till den internationella skatteavtalsrätten.Avsaknad av total harmonisering inom skatteområdet i EU resulterar i att praxis från EGD är vägledande och av stor vikt för medlemsstaterna. Skatteregler i intern rätt får inte utformas på ett sätt att de strider mot någon av de grundläggande rörelsefriheterna i EG-fördraget.Tioårsregeln innebär i grova drag att kapitalvinster som uppstår vid avyttring av tillgångar, skall beskattas i Sverige under de tio nästföljande åren efter utflyttning från Sverige. Tioårsregeln i dess tidigare lydelse har inte fungerat ändamålsenligt.

Uppsatsens syfte är att utreda huruvida tioårsregeln i 3 kap. 19 § IL strider mot EG-rätten. Vidare undersöks konsekvenserna utav den utvidgade regeln i förhållande till den internationella skatteavtalsrätten.Avsaknad av total harmonisering inom skatteområdet i EU resulterar i att praxis från EGD är vägledande och av stor vikt för medlemsstaterna. Skatteregler i intern rätt får inte utformas på ett sätt att de strider mot någon av de grundläggande rörelsefriheterna i EG-fördraget.Tioårsregeln innebär i grova drag att kapitalvinster som uppstår vid avyttring av tillgångar, skall beskattas i Sverige under de tio nästföljande åren efter utflyttning från Sverige. Tioårsregeln i dess tidigare lydelse har inte fungerat ändamålsenligt.

I rapporten "Marknadsläget på Gotland för biobränsle från skogsråvara" (Rapport i kursen Bioenergi C) framkom vissa möjligheter för lantbrukare på Gotland att ta del i bioenergimarknadens utveckling på Gotland. Ökad användning av biobränsle förbättrar miljön och ger fler jobb och stärkt lönsamhet i jord-, skogs- och landsbygdsföretag på bränslemarknaden. Genom att integrera framåt i bränslekedjan till lantbrukarägda värmeanläggningar får lantbruket större del av produktionskedjans förädlingsvärde. Gotlands totala produktiva skogsmarksareal uppgår till 125 000 hektar vilket utgör 41 % av landarealen. Övervägande delen av skogen är privatägd (85 %), näst största ägarkategorin är Visby Stift med drygt 5 %.