Sökresultat:
120 Uppsatser om Skatterćdgivning - Sida 2 av 8
Ekonomiska styrmedel pÄ kraftvÀrmeomrÄdet. - Inverkan pÄ ett framtida kraftvÀrmeverk.
Ekonomiska styrmedel som skatter, certifikat och handel med utslÀppsrÀtter pÄverkar lönsamheten i ett kraftvÀrmeverk. Det Àr viktigt för investerare att ha god insyn i tendenser och förÀndringar pÄ styrmedelsomrÄdet, eftersom det kommer att pÄverka investeringsobjektets framtida lönsamhet.I arbetets andra del undersöks hur styrmedelsförÀndringar pÄverkar lönsamheten för större investeringar i kraftvÀrmeverk med naturgas, avfall och biobrÀnslen..
Global uppvÀrmning och ekonomisk tillvÀxt - en simulering av Sveriges BNP-utveckling 2005-2050
Föreliggande uppsats studerar sambandet mellan ekonomisk tillvÀxt och koldioxidutslÀpp med global uppvÀrmning som följd. Med hjÀlp av en utveckling av ?den gröna Solow-modellen? görs en simulering av Sveriges BNP-utveckling frÄn 2005 till 2050 dÀr en variabel för mÀngden koldioxid förs in. Syftet Àr att visa pÄ hur koldioxidutslÀpp pÄverkar tillvÀxten negativt genom att deprecieringen av realkapitalet ökar. Deprecieringen ökar pÄ grund av ökad förslitning som naturkatastrofer, översvÀmningar och jorderosion medför.
Skattepliktigt informationsutbyte : En granskning av effektiviteten hos direktiv 77/799/EEG samt artikel 26 OECD:s modellavtal
De skattepliktiga informationsutbytesregelverken finns till för att lÀnder ska ha möjlighet till en korrekt beskattning av sina medborgare. Det hÀr arbetet Àr en granskning av hur bra de skattepliktiga informationsutbytesregelverken fungerar i praktiken. För att granska effektiviteten har jag granskat informationsutbytesavtalen mellan Sverige och tre före detta ansedda skatteparadis, Luxemburg, Liechtenstein och Schweiz..
Regel eller princip, K2 eller K3? ? Det Àr frÄgan
Den svenska redovisningsregleringen gÄr nu mot en fo?ra?ndring i och med det nya K-projektet som tra?dde i kraft den 1 januari 2014. Hela 97 % av de svenska sma?- och medelstora bolagen ma?ste va?lja mellan det regelbaserade K2 och det principbaserade K3 och detta kommer att pa?verka ba?de fo?retagare, redovisningskonsulter och revisorer. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur redovisningskonsulter och revisorer förhÄller sig till ett regel- och principbaserat redovisningsverk.
Det planekonomiska arvet: dilemman kring marknadsekonomin i Ryssland
I januari 1992 startade Ryssland sin omvandling frÄn planekonomi till marknadsekonomi. En liberalisering av priser och privatisering av företag skedde. Vid början av omvandlingen var mÄnga Sovjetinstitutioner intakta. Under privatiseringen satt cheferna för sovjetföretagen kvar. Detta har skapat kapitalsvÀlt, ostabilt Àgandeskap och icke- avbetalningar.
I jakten pÄ kÀllorna vid överskridande av miljökvalitetsnormer. Storviltsjakt eller duvskytte?
Uppsatsen behandlar företrÀdaransvaret i skattebetalningslagen. Enligt dessa regler kan en företrÀdare för en juridisk person bli personligt betalningsansvarig för det fall den juridiska personen inte betalar in sina skatter korrekt. UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr att undersöka huruvida det Àr nödvÀndigt med sÀrskilda regler för icke inbetald skatt eller om det Àr tillrÀckligt med de ansvarsregler som finns inom aktiebolagsrÀtten. Uppsatsen redogör för hur företrÀdaransvaret ser ut i svensk rÀtt idag men gÄr Àven igenom de motiv som ligger bakom bestÀmmelserna samt hur det har utvecklats över tid. HÀrutöver utreds vilka andra möjligheter staten har att fÄ betalt för upplupen skatt.
Organiserad "myrtrafik" över Ăresund : billig öl i Tyskland ger problem i Sverige
Den organiserade handeln av öl frÄn Tyskland till Sverige Àr ett stort problem. Dels genom försÀljning till ungdomar, privatpersoner, krogar och arbetsplatser dels genom förlorade skatteintÀkter. Det gÄr inte lÀgre att kontrollera konsumtionen av öl genom Systembolagets monopol. Detta problem kommer i framtiden att öka pÄ grund av de ökade införselkvoter som trÀder i kraft Är 2004. Det Àr svÄrt att komma Ät problemet dÄ införseln av öl Àr laglig, men inte försÀljningen.
RÀttsvetenskaplig, lagteknisk och praktisk problematisering av det förstÀrkta straffskyddet i 17:2 BrB och av ÀrekrÀnkningsbrotten mot offentliga funktionÀrer
Uppsatsen behandlar företrÀdaransvaret i skattebetalningslagen. Enligt dessa regler kan en företrÀdare för en juridisk person bli personligt betalningsansvarig för det fall den juridiska personen inte betalar in sina skatter korrekt. UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr att undersöka huruvida det Àr nödvÀndigt med sÀrskilda regler för icke inbetald skatt eller om det Àr tillrÀckligt med de ansvarsregler som finns inom aktiebolagsrÀtten. Uppsatsen redogör för hur företrÀdaransvaret ser ut i svensk rÀtt idag men gÄr Àven igenom de motiv som ligger bakom bestÀmmelserna samt hur det har utvecklats över tid. HÀrutöver utreds vilka andra möjligheter staten har att fÄ betalt för upplupen skatt.
FöretrÀdaransvaret i SBL- En befogad inskrÀnkning i den aktiebolagsrÀttsliga grundprincipen om frihet frÄn personligt betalningsansvar?
Uppsatsen behandlar företrÀdaransvaret i skattebetalningslagen. Enligt dessa regler kan en företrÀdare för en juridisk person bli personligt betalningsansvarig för det fall den juridiska personen inte betalar in sina skatter korrekt. UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr att undersöka huruvida det Àr nödvÀndigt med sÀrskilda regler för icke inbetald skatt eller om det Àr tillrÀckligt med de ansvarsregler som finns inom aktiebolagsrÀtten. Uppsatsen redogör för hur företrÀdaransvaret ser ut i svensk rÀtt idag men gÄr Àven igenom de motiv som ligger bakom bestÀmmelserna samt hur det har utvecklats över tid. HÀrutöver utreds vilka andra möjligheter staten har att fÄ betalt för upplupen skatt.
Agglomerationer och skattekonkurrens i Europa
Enligt den traditionella modellen av skattekonkurrens ska kapitalets mobilitetresultera i ineffektivt lÄgt satta kapitalskattesatser som med tiden kan leda till endestruktiv ?race-to-the bottom?, dvs. att lÀnderna kommer att successivt sÀnka sinaskatter för att attrahera kapital. Detta kan innebÀra en vÀlfÀrdsförlust för alla lÀnder.Verkligheten ser dock annorlunda ut. I takt med att kapitalmarknaden liberaliserades iEuropa har de flesta lÀnderna höjt kapitalskatten, Àven de som hade en relativt högskatt frÄn början.
Motivation som en grundsten i personlig tr?ning
Hur m?nniskor definierar h?lsa varierar, m?nniskor prioriterar ?ven h?lsan p? olika s?tt. Idag
?r det m?nga som hoppar av tr?ningen innan en beteendef?r?ndring hinner ske. Det ?r viktigt
att k?nna till hur motivation fungerar eftersom det ger en ?kning av kontroll, utveckling samt
beteendef?r?ndring.
Mer hyresrÀtter Ät folket! En studie om Hallands hyresbostadsmarknad. : - Att skapa lönsamhet för hyresrÀtter
A variety of demands have to be considered in the design of a new opera house in GalÀrvarvet. All possible viewpoints are important to be aware of, as is the need for the new building to be a contrast to the already existing opera house in Stockholm. The restricted site also makes a multitude of demands on the building's design.By rationalizing the layout and structure and also by making the footprint smaller, the complex building of over 30 000 square meters can be fitted and blended into the existing physical context. Unlike the existing opera house in Stockholm, the new opera house shows the rationality and the advanced technology that lies behind the scenes and becomes the character of the entire building. Through the dynamic façade, the new opera can convey any character it so desires, just like scenes do through different settings.
InternprissÀttning - ArmlÀngdsprincipen och dess praktiska tillÀmpning
Att faststÀlla ett korrekt armlÀngdspris kan var problematiskt. En stor orsak till det Àr avsaknad av klara riktlinjer för hur prissÀttningsmetoderna skall tillÀmpas. Valet av metod kan sÄledas vara problematiskt. Interna faktorer hos företaget sÄsom t . ex.
Vilka makroekonomiska faktorer styr köp av kapitalvaror? : en teoretisk och empirisk studie av faktorer som pÄverkar hushÄllens val av nybilsinköp.
I detta projektarbete kommer följande att behandlas;Efter en definition och begreppsförklarande inledande del presenteras en teoretisk genomgÄng av konsumtionsteori med en mer specifik vinkling mot teorier om kapitalvaror. DÀrefter kommer en empirisk studie dÀr faktorer som behandlats i teoridelen tas upp som beroendevariabler för efterfrÄgan pÄ kapitalvaran bil. Slutsatserna som dras Àr att rÀntenivÄn pÄverkar bilinköp mest, troligen för att kreditkostnaderna utgör en allt större del av hushÄllens disponibla inkomster. Dessutom bekrÀftas det att inkomsten fluktuerar mer Àn konsumtionen och detta gÀller ocksÄ för hushÄllens konsumtion av nya bilar..
Angiveri av svartarbete. En tillÀmpning och kritisk granskning av rÀttsekonomisk metod.
Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i den rÀttsekonomiska metoden. RÀttsekonomisk metod presenteras och granskas pÄ ett sÀtt som kan vara givande för den som vill introduceras till rÀttsekonomisk metod och dess problem. Denna metodgenomgÄng anvÀnds sedan till en tillÀmpning, vilket ytterligare kan bidra till förstÄelsen av hur rÀttsekonomisk metod kan anvÀndas och vilka begrÀnsningar metoden har.TillÀmpningsfallet Àr ett pÄhittat förslag om att en arbetstagare som arbetar svart ska kunna ange sin arbetsgivare till Skatteverket utan att sjÀlv riskera rÀttslig pÄföljd, trots att arbetstagaren sjÀlv inte betalt sina skatter. Förslaget kan ses som en nÄgot mildare variant av den aktuella diskussionen kring kronvittne inom straffrÀtten och uppsatsen kan dÀrför ocksÄ fungera som underlag för övervÀganden kring ett kronvittnesystem. Uppsatsen inleds med en genomgÄng av svartarbetet i Sverige och hur detta pÄverkas av vissa strukturella faktorer..