Sökresultat:
120 Uppsatser om Skatterćdgivning - Sida 3 av 8
Nya tider, nya skatter - en studie om efterfrÄgans priskÀnslighet pÄ flygmarknaden i regionen kring Malmö-Sturup
AbstractFörfattare: Patric AnderssonTitel: Nya tider, nya skatter ? en studie om efterfrÄganspriskÀnslighet pÄ flygmarknaden i regionen kringMalmö-SturupHandledare: Krister HjalteUppsats NEK 691Nationalekonomiska institutionenEkonomihögskolanLunds universitetHöstterminen 2005I uppsatsen behandlades nuvarande situation och de senaste Ärens utveckling pÄflygmarknaden med tyngdpunkt pÄ den regionala situationen runt Malmö-Sturup.Den föreslagna miljöskatten pÄ flygresor som föreslÄs införas frÄn och med den1 juli 2006, beskrevs, vars syfte och utformning skildrades med hjÀlp av budgetpropositionenför 2006. De ekonomiska teorier som var nödvÀndiga för analysoch förutsÀgelse av kommande effekter pÄ passagerartrafiken redogjordes vidare,tillsammans med relevanta förklaringar angÄende de ekonometriska skattningarsom utförts. Det redogjordes för, ur ett regionalt perspektiv, faktorer somstyr efterfrÄgans priselasticitet, för att se om det fanns anledning att anta attelasticiteten bland resenÀrerna skilde sig frÄn elasticiteter som gÀller för landet iövrigt. En kvantitativ undersökning pÄ Malmö-Sturups flygplats utfördes, vilkenanvÀndes som ett tillÀgg till den statistik som lÄg till grund för skattningar avelasticiteter.
En policyanalys av en integrerad certifikatmarknad för förnyelsebar elektricitet i Europa
Ă
r 2001 antogs EU-direktiv 2001/77/EG vars syfte Àr att stimulera fram mer förnyelsebar el inom Europeiska Unionen (EU). MÄlet Àr att fram till Är 2010 ska 22 procent av den totala anvÀndningen komma frÄn förnyelsebar el. Under senare Är har EU-kommissionen annonserat planer pÄ att skapa ett gemensamt europeiskt stödsystem för förnyelsebar el. Inom Europa finns för nÀrvarande fyra olika stödsystem, inmatningspriser, kvotplikt, skatter och det sÄ kallade certifikatsystemet. Ett troligt scenario Àr att EU-kommissionen frÀmjar framvÀxten av ett harmoniserat certifikatsystem.
Modell för prognostisering av bolagsskatten ? En utvÀrdering av felkorrigeringsmodellen
BolagsskatteintÀkterna uppvisar stora variationer mellan Ären och Àr dÀrför en av de skatter som fÄr störst prognosfel. En av anledningarna till att den Àr sÄ svÄrprognostiserad Àr för att bolagsskatten Àr svÄr att knyta till utvecklingen av nÄgon underliggande makrovariabel.Eftersom utfallet pÄ bolagsskatteintÀkterna först presenteras i november Äret efter inkomstÄret mÄste finansdepartementet Àven prognostisera bolagsskatten för föregÄende Är. I uppsatsen kommer dÀrför en felkorrigeringsmodell att estimeras avsedd för att skatta föregÄende Ärs bolagsskatteintÀkter. Under uppsatsarbetets gÄng undersöks Àven vilka underliggande makrovariabler som kan tÀnkas pÄverka bolagsskatteintÀkterna och anvÀndas för en lÄngsiktig prognos.Den estimerade felkorrigeringsmodellen visade sig fungera vÀl som prognosverktyg för föregÄende Ärs bolagsskatteintÀkter. De variabler som hade största pÄverkan pÄ bolagsskatteintÀkterna; driftöverskottet nettot, AFGX, bolagsskattesatsen och privat konsumtion uppvisade dock inte tillrÀckligt starka samband för att anvÀndas vid lÄngsiktig prognos..
Företagsetableringar i frÀmmande kulturer : En fallstudie pÄ Kina
Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för företags internationella etableringsstrategier och titta pÄ vilka möjligheter och hinder som finns i etableringsprocessen.Metod: Uppsatsens forskningsstrategi har varit att göra en fallstudie pÄ Kina och en surveyundersökning pÄ svenska företag som idag Àr representerade pÄ den kinesiska marknaden. Vidare kombinerar studien de tvÄ vetenskapliga angreppssÀtten kvalitativ och kvantitativ ansats. BÄde primÀrdata i form av surveyundersökningen och ett seminarium och sekundÀr data i form av olika litteratur sÄsom böcker, vetenskapliga artiklar och internet har anvÀnts för att knyta samman vÄra resultat.Resultat: Uppsatsen resulterar i att de största möjligheterna som finns för svenska företag pÄ den kinesiska marknaden Àr att öka sinlönsamhet och sÀnka sina produktionskostnader. De största hindren Àr lagar och förordningar, kulturella skillnader, tullavgifter, skatter och piratkopiering..
Arvs- och gÄvoskatt: konsekvenserna av avskaffandet
Syftet med denna uppsats har varit att utröna konsekvenserna av arvs- och gÄvoskattelagens avskaffande. Genom anvÀndandet av traditionell juridisk metod har det visat sig att avskaffandet har lett till sÄvÀl inkomstskatterÀttsliga konsekvenser som civilrÀttsliga konsekvenser. Avskaffandet har lett till frÄgan om huruvida bouppteckningar skall upprÀttas i fortsÀttningen, vem som skall registrera dessa och hur vÀrderingen skall ske. NÀr det gÀller generationsskiften sÄ kommer avskaffandet frÀmst att gynna smÄföretagen som tidigare inte klarat av den likviditetsbelastning som arvs- och gÄvoskatten inneburit. Det har dock ocksÄ visat sig att avskaffandet av arvs- och gÄvoskatten som frÀmst motiverades av orÀttviseskÀl pÄ grund av de goda möjligheterna att genom skatteplanering minska skatten har medfört att möjligheterna till att minska andra skatter genom skatteplanering ökat.
Idrottens ekonomiska effekter
Denna kvantitativa fallstudie har som avsikt att nĂ„ insikt och förstĂ„else i tvĂ„ fotbollsföreningar, Jönköpings Södra IF och Ăsters IF, och deras specifika situation. Syftet Ă€r att försöka framhĂ€va vilka effekter en fotbollsförening har ur ett samhĂ€llsekonomiskt och offentligfinansiellt perspektiv. Dels har vi, genom enkĂ€tundersökning, tagit fram vad barn-och ungdomsspelare samt deras familjer satsar i form av tid och pengar, och dels har vi studerat föreningarnas Ă„rsredovisningar. UtifrĂ„n dessa siffror har samhĂ€llsekonomiska och offentligfinansiella kalkyleringar gjorts. Resultatet visar att det finns en stor betalningsvilja bland fotbollsfamiljerna som innebĂ€r ett samhĂ€llsekonomiskt vĂ€rde pĂ„ 25-28 miljoner kronor Ă„rligen.
Personligt ansvar för styrelseledamot och VD i aktiebolag
Aktiebolagslagens huvudregel Àr att bolaget sjÀlvt ansvarar för sina skulder och förpliktelser. Det mÄnga inte kÀnner till Àr att det finns nÄgra undantag frÄn denna regel som gör att aktiebolagets ledning kan bli personligt betalningsansvarig. En krÄnglig aktiebolagslag gör inte saken bÀttre. En helt ny aktiebolagslag skall förhoppningsvis medföra att reglerna blir lÀttare att förstÄ sÄ att Àven lekmÀn blir medvetna om undantagen frÄn den personliga ansvarsfriheten. Syftet med denna framstÀllning har varit att redogöra för de viktigaste situationerna som kan medföra personligt betalningsansvar.
Skatt pÄ finansiella transaktioner - En studie över hur Sverige kan komma att pÄverkas av skatt
Idén att beskatta marknader har funnits i decennier och mÄlen Àr desamma i dag som de var för 80 Är sedan. NÀmligen att:? Harmonisera existerande regleringar genom minska antalet nationella beskattningsmetoder,? Stabilisera marknader genom att minska volatiliten och? FÄ in intÀkterSkatte intÀkterna ska sedan anvÀndas till att finansiera nÄgot annat som man önskar att finansiera i samhÀllet.Den hÀr uppsatsen undersöker hur skatten kan komma att pÄverka Sverige och presenterar bland annat att skatten som elva lÀnder i EU kommer att införa frÄn och med januari 2014 kommer inte bara att pÄverka de elva lÀnder, utan Àven övriga lÀnder inom EU som ocksÄ kommer att fÄ ökade kostnader, trots att de inte tÀnker implementera skatten. För Sveriges del riskerar skatten att pÄverkar vÄra pensioner, hur vi investerar, var vi investerar med mera..
Den offentliga sektorns pÄverkan pÄ tillvÀxt : En studie av OECD-lÀnderna mellan Ären 2007 och 2010
I denna studie har den offentliga sektorns pÄverkan pÄ tillvÀxt i OECD-lÀnderna undersökts. Studiens frÄgestÀllning Àr: Hur pÄverkar den offentliga sektorns storlek och struktur ekonomisk tillvÀxt i OECD-lÀnder? Undersökningen Àr gjord för Ären 2007-2010 i en sÄ kallad paneldata-undersökning. För att undersöka strukturen har den offentliga sektorns utgifter delats upp i sex delar - utgifter för utbildning, försvar, sjukvÄrd, varor och tjÀnster, sociala avgifter samt övriga utgifter.I undersökningen har sex modeller anvÀnds för att fÄ fram resultat. Undersökningen visade inget klart samband mellan storleken pÄ den offentliga sektorn och ekonomisk tillvÀxt.
Miljökrav och konkurrenskraft i primÀraluminiumbranschen
Denna uppsats beskriver hur företag i primÀraluminiumbranschens internationella konkurrenskraft pÄverkas av valet av styrmedel mellan lÀnder. Valda teorier och modeller faller inom ramen för miljöekonomi. Studien behandlar Sverige, Norge, Polen och England och berör utslÀppen av koldioxid och svaveldioxid. Sverige har i jÀmförelse med de andra lÀnderna betydligt högre skatter förutom Polen som har en svaveldioxidskatt som Àr högre. Detta borde medföra att Sveriges konkurrenskraft jÀmfört med de andra lÀnderna försÀmras.
UtslÀppshandel: Konkurrens- och investeringsfrÀmjande eller enbart ett ineffektivt styrmedel?
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka de svenska företagens syn pÄ den nya situation som uppstÄr i och med införandet av utslÀppsrÀtter. Vi kommer att studera hur konkurrenssituationen förÀndras samt hur företagens verksamhet pÄverkas av det nya systemet och hur denna syn skiljer sig utifrÄn de olika branschernas förutsÀttningar. Vi Àmnar speciellt försöka undersöka hur det nya systemet pÄverkar investeringsviljan i miljöförbÀttrande ÄtgÀrder i företagen. Vi har i vÄr uppsats tillÀmpat resonemang om marginalkostnadsprissÀttning samt vilka effekter olika tilldelningsförfarande har som kostnadsfördelare. Intervjuer har genomförts med representanter för Lunds Energi AB och HöganÀs AB.
T?vlingsdansares upplevelser och hantering av kostintag samt magbesv?r i relation till prestation
Syfte: Syftet ?r att utforska vilka utmaningar det finns inom t?vlingsdansen ballroom relaterade till energitillg?ng och magbesv?r samt hur man l?ser dessa problem f?r attprestera optimalt.Metod: Semistrukturerade intervjuer av 6 t?vlingsdansare inom ballroom, f?ljt av kvalitativ inneh?llsanalys.Resultat: D? problem med k?nsla av energibrist och magont hos t?vlingsdansare inom ballroom framkommit, unders?ks t?vlingsdansares upplevelser av energi, magproblem och nutritionsstrategier inf?r tr?ning samt t?vling. St?rre matintag f?re dans skapade obehagsk?nslor vid rotationer och/eller ett tryck ?ver magen fr?n partnern, men ?ven en allm?nt tung k?nsla i magen. Stora m?ltider kort inp? standarddans upplevdes mer besv?rande ?n vid latindans, fr?mst p.g.a.
Erfarenheter av sexuell h?lsa hos personer som lever med stomi : Litteratur?versikt med kvalitativ ansats
Bakgrund:?Stomi ?r en kirurgiskt skapad ?ppning d?r en del av tarmen eller urinbl?san leds om f?r att leda ut avf?ring eller urin ur kroppen. Orsaker till stomi kan vara olika. Att leva med stomi inneb?r f?r?ndringar som p?verkar fysiskt, psykiskt och socialt v?lbefinnande.
Digitalisering inom redovisningsbranschen. En kvalitativ studie om redovisningskonsulters upplevelser och inst?llningar f?r den digitala f?r?ndringen
Under de senaste ?ren har digitaliseringen framfart f?r?ndrat hur m?nniskor lever och arbetar,
vilket har lett till stora f?r?ndringar inom m?nga yrken ?ver v?rlden. Redovisningsyrket, som
traditionellt innefattar rutinm?ssiga uppgifter som bland annat bokf?ring, registrering,
uppr?ttande av ?rsredovisningar och finansiella rapporter, har inte varit ett undantag. Denna
studie syftar till att utforska hur digitaliseringen har p?verkat redovisningskonsulters yrkesroll
i Sverige.
Offentlig sektor och tillvÀxt : Hur dess storlek och fördelning pÄverkar ett lands tillvÀxt
En generell uppfattning Àr att en stor offentlig sektor bidrar till lÄg tillvÀxt, de studier som finns visar dock olika resultat och vissa menar att resultaten pÄverkas av de variabler som anvÀnds och vid en förÀndring inte lÀngre Àr signifikanta. Ytterligare en frÄgestÀllning som ofta har undersökts Àr huruvida resultatet Àven pÄverkas av hur de offentliga resurserna distribueras. Denna studie avser svara pÄ dessa frÄgor med hjÀlp av data frÄn trettio lÀnder i Europas frÄn 2002 och 2006. Som bakgrund till undersökningen anvÀndes Solows klassiska tillvÀxtteori tillsammans med teorier kring hur tillvÀxt pÄverkas av investeringar i humankapital samt storlek pÄ offentlig sektor. Resultatet frÄn regressionen visade att storleken pÄ den offentliga sektorn har ett visst negativt samband med tillvÀxt.