I det nÀrmaste fri tillgÄng till fossila brÀnslen som olja och stenkol har varit en förutsÀttning för den industriella revolutionen i vÀstvÀrlden och östra Asien. Den storskaliga anvÀndningen av fossila brÀnslen har dock resulterat i att halten av koldioxid i atmosfÀren har ökat. Koldioxid Àr atmosfÀrens viktigaste vÀxthusgas och den ökande halten hÄller pÄ att förÀndra jordens klimat. Denna studie fokuserar pÄ hur samhÀllena i Sverige och andra lÀnder kommer att pÄverkas av klimatförÀndringen. De andra lÀnderna Àr NederlÀnderna i nordvÀstra Europa och nordafrikanska Sahel, som inkluderar flera stater.

Bakgrund: PÄ 1990-talet började hot och vÄld inom vÄrden uppmÀrksammas vilket ledde till fler rapporter framkom inom omrÄdet. Det finns dock fortfarande ett behov av att olika riskfaktorer som pÄverkar hot och vÄlds utbredning och konsekvenserna för sjuksköterskan. Syfte: Syftet var att belysa riskfaktor som finns gÀllande hot och vÄld gentemot sjuksköterskor pÄ somatiska sjukhusavdelningar för vuxna samt sjuksköterskans hantering och eventuella konsekvenser av hot och vÄld. Metod: Resultatet bygger pÄ 17 kvantitativa vetenskapliga artiklar som kritiskt genomlÀsts och granskats. Resultat: Resultatet visade att det fanns organisatoriska, patient- och sjuksköterskerelaterade riskfaktorer för hot och vÄld.

Östers IF var fram till 1988 föreningen som aldrig hade Ă„kt ur en serie och samlat pĂ„ sig fyra SM-guld och ett cup-guld. Idag Ă€r det föreningen som tvĂ„ gĂ„nger under 2000-talet har Ă„kt raka vĂ€gen frĂ„n Allsvenskan till division 1 pĂ„ tvĂ„ sĂ€songer. I denna studie, vars syfte Ă€r att utvĂ€rdera Östers IF och dess seniorverksamhet, har vi velat skapa en övergripande bild av hur föreningens kultur, organisation och identitet har pĂ„verkats av seniorverksamhetens sportsliga resultat genom Ă„ren. Vi har Ă€ven velat se vilka effekter detta har gett för föreningens strĂ€van efter att Ă„terigen stabilisera sig som ett svenskt elitfotbollslag. Vi har i vĂ„rt arbete anvĂ€nt oss av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod.Resultatet visar att Östers IF under en lĂ„ng tid har verkat utan en röd trĂ„d och kontinuitet har saknats inom föreningen bĂ„de hos den administrativa organisationen och inom den sportsliga verksamheten. Det har gjort att Östers IF idag Ă€r en förening som kĂ€mpar med att hitta sin identitet. Det Ă€r oklart vad föreningen stĂ„r för och vilken vĂ€g den vill ta för att nĂ„ tillbaka till elitfotbollen.

Det finns antaganden om att offentlig sektor har sÀmre ledare och fÀrre utbildningsmöjligheter Àn den privata sektorn. Syftet med studien var att undersöka hur kommunala chefer upplever chefsstödet frÄn personalavdelningen samt hur detta kan utveckla deras ledarskap utifrÄn uppsatta mÄl. Tidigare forskning visar att chefsstödet kan fungera bra men samtidigt vara komplext. De senare Ärens reformarbete inom offentlig sektor har genererat krav pÄ chefer att leverera kvalité och utnyttja resurser pÄ bÀsta sÀtt. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med Ätta chefer inom en kommun.

Att kunna anvÀnda information pÄ rÀtt sÀtt, och att kunna skydda sina informationstillgÄngar Àr livsviktigt för dagens företag. Skulle fel information komma ut kan det innebÀra allvarliga konsekvenser för företaget. Denna B-uppsats har fokus pÄ nÀtverkssÀkerhet. Uppsatsen kommer att, med hjÀlp av intervjuer, litteraturstudier och egna experiment, ge lÀsaren en bild av hur ett företags IT-infrastruktur ser ut, vilka olika typer av hot det kan utsÀttas för, samt vilka verktyg som kan anvÀndas för att hitta svagheter i ett företags IT-nÀtverk..

Syftet med uppsatsen Àr att utreda nÀr militÀrpolisen Àr behörig och anses ha polisiÀra befogenheter. Avsaknaden av en tydlig grÀns belyses och problematiseras med krav uppstÀllda av lagstiftaren som utgÄngspunkt. Vidare görs en konsekvensanalys av att tydlig lagstiftning gÀllande MP:s behörighet saknas, och dÄ frÀmst vad en individ i Sverige har för möjligheter till kompensation pÄ grund av rÀttighetskrÀnkande ÄtgÀrder vidtagna utan att normhierarkin respekterats vid rÀttighetsbegrÀnsningen..

VÄr studie handlar om hur EU:s arbetstidsdirektiv har implementerats inom den svenska Àldreomsorgen, sett ur enhetschefens perspektiv. Syftet med studien Àr att förstÄ vilken betydelse implementeringen haft och hur enhetschefen hanterat implementeringen i förhÄllande till information, delaktighet och förÀndringsvilja. Dessutom vill vi veta om enhetscheferna har uppmÀrksammat nÄgra konsekvenser för personal och omsorgstagare. Vi har valt en kvalitativ intervjumetod och vÄra informanter Àr verksamma som enhetschefer inom Àldreomsorgen, med inriktning sÀrskilt boende. De resultat vi fÄtt fram har analyserats utifrÄn modeller som tidigare anvÀnts inom implementeringsforskning.

Syfte: Beskriva autonomiprincipens konsekvenser i ett mÄngkulturellt samhÀlle och strategierför att kunna erbjuda adekvat omvÄrdnad vid palliativ vÄrd. Bakgrund: Autonomiprincipen Àren av de mest grundlÀggande etiska principerna inom vÀsterlÀndsk sjukvÄrd. Autonomi utgÄrfrÄn en individualistisk syn pÄ mÀnniskan och blir dÀrmed upphov till etiska dilemman vidomvÄrdnad av patienter med vÀrderingar grundade i en kollektiv kultur. Metod: Enlitteraturstudie har gjorts genom sökning i databaser, utifrÄn syftet valdes 11 vetenskapligaartiklar publicerade efter Är 2000 som har analyserats enligt Evans (2002) analysmodell.Resultat: Analysen av artiklarna visade att konsekvenser vid antagandet att autonomiprincipensom lika relevant för alla patienter kan leda till att omvÄrdnaden försÀmras, upplevs krÀnkandesamt att vÄrdrelationen pÄverkas. Sjuksköterskan behöver ha en bredare förstÄelse avautonomiprincipen för att den ska vara praktiskt anvÀndbar.

Den normkritiska pedagogiken Àr ett tÀmligen nytt fenomen som kritiskt granskar de rÄdande och förgivettagna sÀtten att vara, eller med andra ord de rÄdande normerna i samhÀllet. Under senare Är har normkritisk teori fÄtt ett stort genomslag inom forskningen och i den allmÀnna debatten, speciellt relaterat till skolans vÀrld. Vilka konsekvenser en normkritisk praktik fÄr finns det ingen forskning pÄ menar normkritiker sjÀlva och det blir dÀrför viktigt att problematisera normkritiken. I denna undersökning gör vi en kritisk granskning av normkritisk litteratur och hur den anvÀnder sig av begrepp sÄ som: kategorisering, normer, makt, intersektionalitet, stereotypisering och toleransperspektiv. Vi bidrar sÄledes till en fördjupad förstÄelse för vad den normkritiska diskursen kan bidra med i samhÀllet samt vad det kan finnas för konsekvenser med detta perspektiv.

MĂ„nga smĂ„företagare har svĂ„rt att hĂ€nga med i skattereglernas snĂ„riga vĂ€rld. Vilka regler gĂ€ller för mitt företag, vilka förĂ€ndringar har skett i Ă„r och vad gĂ€ller vid anstĂ€llning Ă€r nĂ„gra av de frĂ„gestĂ€llningar som smĂ„företagare mĂ„ste stĂ€lla sig. Skattereglerna förĂ€ndras stĂ€ndigt. Det ska bli lĂ€ttare att starta företag, lĂ€ttare att driva och utveckla företag. ÄndĂ„ upplever mĂ„nga företagare att reglerna blivit mindre lĂ€tthanterliga under de senaste Ă„ren.Uppsatsen kommer att beröra enskilda nĂ€ringsidkares attityder gentemot skatteregler och Skatteverket.Syftet med uppsatsen Ă€r att beskriva omfattningen av de skatteregler som gĂ€ller i Sverige för enskilda nĂ€ringsidkare.

Bakgrund: Kompetensf?rs?rjningen ?r en stor utmaning f?r den svenska sjukv?rden, i samtliga av landets regioner saknas specialistsjuksk?terskor och det ?r brist p? erfaren personal. Kompetensbristen kan utg?ra ett hot mot patients?kerheten. Trots att satsningar g?rs f?r att fler sjuksk?terskor ska specialistutbilda sig ?r det inte tillr?ckligt m?nga som g?r det. Syfte: Att unders?ka grundutbildade sjuksk?terskors inst?llning till att specialistutbilda sig inom kirurgisk v?rd. Metod: En fokusgruppsstudie med 16 grundutbildade sjuksk?terskor fr?n kirurgiska avdelningar p? ett universitetssjukhus i Sverige.

FörÀndringsmotstÄnd vid införande av IT-stöd Àr ett förekommande fenomen inom vÄrdorganisationen. Kan detta beskrivas och förstÄs som ett samlat begrepp? Syftet med uppsatsen var att fÄ ökad förstÄelse och kunskap om fenomenet ?förÀndringsmotstÄnd?. Kvalitativ ansats dÀr litteraturstudien med begreppsanalys, som instrumentet, Àr den valda metoden för denna uppsats. Begreppet visade sig vara tudelat i orden förÀndring och motstÄnd, tillika varandras motpoler, vilket skapar en rörelse.

Globaliseringen och informationsrevolutionen har förÀndrat vÄr omvÀrld, sÄvÀl har Àven mycket Àndrats för organisationer. Vi har gÄtt frÄn hierarkiska till platta organisationer med enheter som styr sig sjÀlva. FrÄn regelstyrning till mÄlstyrning, frÄn fasta kontorstider till distansarbete och projekt. Idag Àr det allt vanligare att ledare Àr frÄnvarande frÄn sin arbetsplats, och detta stÀller nya krav pÄ bÄde medarbetarna och ledaren. Mycket ledarskapslitteratur understryker vikten av att en ledare Àr nÀrvarande.

Syftet med föreliggande studie Àr att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etisk stress i omvÄrdnadsarbetet. Detta för att visa pÄ den komplexitet och synliggöra de svÄrigheter som sjuksköterskeprofessionens arbetsvillkor medför, en vÀrdefull kunskap ur sÄvÀl patientperspektiv, sjuksköterskeperspektiv som ur ett samhÀllsperspektiv. Sjuksköterskeprofessionen styrs av lagar och etiska riktlinjer för att sÀkerstÀlla en god omvÄrdnad. OmvÄrdnad Àr i grunden ett etiskt uppdrag, som i en bristfÀllig vÄrdrelation kan leda till lidande för sÄvÀl patienten som för sjuksköterskan. Aktuell forskning visar att uppkomsten av etisk stress hos sjuksköterskor förekommer i Ätskilliga vÄrdkontexter.

Syftet med denna rapport Àr att utifrÄn STRADA och VÀgverkets djupstudier av dödsolyckor i trafiken utvÀrdera föreslagna trafiksÀkerhetshöjande ÄtgÀrder för de dödsolyckor som skedde i Hallands lÀn mellan Är 2003 till 2005. GenomgÄende frÄgestÀllningar Àr bland annat i vilken utstrÀckning de föreslagna ÄtgÀrderna har genomförts och för de fall dÀr ÄtgÀrder har vidtagits, vilken effekt har de haft pÄ trafiksÀkerheten, och för de som inte har ÄtgÀrdats finna konsekvenser för detta. Resultatet av studien och rekommendationer Àr följande: ? Av de 53 dödsolyckorna som skedde i Hallands lÀn under det givna tidsintervallet Àr det 25 som haft fysiska ÄtgÀrdsförslag i vÀgmiljön föreslagna i VÀgverkets djupstudierapporter. ? Att det bara Àr 25 av 53 dödsolyckor som leder till fysiska ÄtgÀrdsförslag visar pÄ svÄrigheten och komplexiteten i att orsakerna kan elimineras.