Sökresultat:
4478 Uppsatser om Skatterättsliga och administrativa konsekvenser - Sida 36 av 299
Fastighetsförvaltning pÄ entreprenad - effekter vid outsourcing
Outsourcing, som innebÀr att ett företag köper in tjÀnster frÄn ett annat företag, har blivit allt vanligare bland fastighetsbolag i dagens samhÀlle. De outsourcade aktiviteterna rör sig mest om fastighetsförvaltning, men kan Àven innefatta mycket av de administrativa delarna i en organisation. De fastighetsbolag som idag anvÀnder sig av outsourcing pekar gÀrna pÄ de positiva effekterna som externt upphandlade tjÀnster innebÀr sÄ som kostnadsbesparingar, ökad flexibilitet samt möjlighet att kunna fokusera pÄ det som Àr viktigt. Men att lÀgga ut tjÀnster pÄ entreprenad innebÀr inte bara positiva effekter, det finns Àven nackdelar. Samtidigt som man kan fokusera pÄ det som Àr viktigast genom att lÀgga ut en mindre viktig aktivitet pÄ entreprenad innebÀr det Àven förlorad kontroll.
Revisionsplikt i mikrobolag : Revisionspliktens betydelse som kontrollsystem
Ă
r 1983 blev kravet om revisionsplikt lagstadgat för samtliga aktiebolag i Sverige. Motivet bakom revisionspliktens införande var möjligheterna att kunna motverka ekonomisk brottslighet i smÄ bolag. Idag Ätgörs ingen skillnad mellan revisionen i smÄ och stora aktiebolag, och Sverige utgör dÀrmed ett av de fÄtal lÀnder som inte valt att utnyttja den möjlighet att undanta smÄ bolag frÄn revisionsplikten som framgÄr av EU:s fjÀrde bolagsrÀttsliga direktiv. Dock har debatten nu vÀckts till liv och gÄr pÄ högvarv huruvida det Àr motiverat att försvara revisionsplikten i dessa bolag. Systemet i Sverige Àr uppbyggt pÄ lagar och regler, dÀr revisionen fungerar som ett kontrollverktyg för att sÀkerstÀlla att dessa efterlevs.
Mellan marknad och profession : En studie av hur la?rare upplever marknadsreformer inom gymnasieskolan
Studien fokuserar pa? de implikationer som skolans marknadsanpassning har fo?r la?rares arbete. Syftet har varit att underso?ka hur la?rare upplever sitt yrke och sin yrkesroll i ljuset av att svensk skola och utbildningssystem sedan 1980-talet genomga?tt omfattande fo?ra?ndringar. Studien a?r en kvalitativ intervjustudie baserad pa? sex semistrukturerade intervjuer med gymnasiela?rare inom den kommunala skolan.
Se pÄ mig nu! : upplevelser efter en gastric bypass operation
SAMMANFATTNINGInledning och bakgrundFörekomsten av övervikt och fetma ökar stadigt i Sverige och runt om i vÀrlden samt klassas som en allvarlig folksjukdom. Fetma bÀr med sig en rad konsekvenser som Àr direkt hotande för hÀlsan och visar sig i fysiska och psykiska besvÀr. Den mest effektiva behandlingen mot fetma Àr överviktskirurgi och det vanligaste ingreppet i Sverige samt det som visat bÀst resultat Àr gastric bypass operation. Vid detta ingrepp minskas magsÀcken sÄ endast en liten ficka finns kvar, vilket medför ett begrÀnsat intag av mÄltider samt ett minskat nÀringsupptag. Efter operationen kan individen inte lÀngre följa sina gamla vanor och förÀndringar i kroppen sker vilket kan leda till att mÄnga omstÀllningar uppstÄr.
LĂ€rares arbetssituation : En studie kring hur lĂ€rare erfar och uppfattar arbetsuppgifter och arbetstid Â
Forskning visar att lÀrares arbetssituation har förÀndrats och lÀrare idag Àr osÀkra pÄ vilka arbetsuppgifter som ingÄr i deras yrke. LÀrare ser ökade arbetsuppgifter som ett hinder dÄ elever riskerar att inte fÄ det stöd de Àr i behov av. Denna studie kommer dÀrför att undersöka hur grundskollÀrare uppfattar sina arbetsuppgifter i förhÄllande till sin arbetstid. Studiens frÄga har belysts utifrÄn en fenomenografisk forskningsansats som relaterar till hur mÀnniskor uppfattar olika situationer, dÄ mÀnniskor uppfattar och erfar vÀrlden olika. Fem intervjuer med grundskollÀrare ligger till grund för denna studie.
Mer eller mindre. Om resursfördelning för elever i behov av sÀrskilt stöd i matematik
SyfteSyftet var att undersöka hur resursfördelningen för elever i behov av sÀrskilt stöd i matematik ser ut idag. Vad Àr resurs för sÀrskilt stöd i matematik och vem Àr i behov utav det? Hur fördelas de och stÀmmer fördelningsmodellen med behovet av sÀrskilt stöd i matematik? Hur anvÀnds resurserna och har det blivit mer eller mindre resurser till förmÄn för sÀrskilt stöd i matematik?MetodMed en kvalitativ forskningsansats intervjuades fyra rektorer i ett lÄgt, lÄgt/medelt, medelt respektive högt resurstilldelningsomrÄde. DÀrefter följdes resultatet upp och stÀlldes mot forskningsbaserad litteratur och styrdokument. Fenomenet belystes ocksÄ utifrÄn information frÄn personal inom den administrativa resursfördelnings faktorn.
Hur kan MissBella.se stÀrka sin position
Denna uppsats Ă€r en pilotstudie för Regionförbundet Ăstsam. Den syftar till att kritisera och testa en metod som behandlar serviceutbudet i tĂ€torter inom FjĂ€rde storstadsregionen. Denna metod bygger pĂ„ att kartlĂ€gga utbudet, vikta detta enligt en poĂ€ngmodell och sedan analysera resultatet och söka skapa en ortsklassificering. Metoden Ă€r tĂ€nkt vara ett verktyg i modern regionalplanering och kunna förbĂ€ttra serviceutbudet i regionen. I studien har svensk regionalpolitiskt historia, centralorts- och nĂ€tverksteori anvĂ€nts för att visa pĂ„ hur modern regionalplanering söker skapa samarbeten utifrĂ„n funktionella omland och inte genom administrativa omrĂ„den.Det studien visar Ă€r att metoden stĂ„r i förhĂ„llande till den politik som förs av dess anvĂ€ndare.
"Man kan inte vara en glad amatör lÀngre" : Om resultatmÀtning, lÀrande och legitimitet bland bistÄndsorganisationer
Under 2000-talet har Sveriges internationella utvecklingssamarbete blivit allt mer resultatstyrt och man har beslutat att Sverige ska styra sitt utvecklingssamarbete mot tydligare mÄl, resultat och samordning samt ökad effektivitet. En del av Sveriges internationella utvecklingssamarbete utförs av enskilda organisationer, och Äterrapporteringen av dessas resultat har ansetts bristfÀllig för att utlÀsa huruvida stödet till enskilda organisationer varit ett effektivt sÀtt att bedriva utvecklingssamarbete pÄ. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur man inom nÄgra av Sveriges enskilda organisationer har utvecklat sitt tÀnkande kring resultatmÀtning, vad som pÄverkat denna utveckling och vad det har fÄtt för konsekvenser. Slutsatserna Àr att de enskilda organisationerna som ingÄr i denna studie har ökat sin ambition att mÀta resultaten av sitt utvecklingssamarbete sedan ett antal Är tillbaka och lÀrt sig och utvecklats mycket pÄ omrÄdet. I vilken utstrÀckning de pÄverkats av externa krav i omstÀllningen Àr svÄrt att avgöra, men ökade krav har fÄtt konsekvenser för organisationerna.
SprÄkstörning hos barn : vilka konsekvenser medför det för den sociala samvaron
Syftet med vÄr undersökning Àr att se om en sprÄkstörning hos barn kan fÄ konsekvenser i samspelet med andra barn i deras omgivning. I studien har vi observerat tre barn pÄ förskolan med olika former av sprÄkstörning samt intervjuat sex personer med olika erfarenheter av barn med sprÄkstörningar för att fÄ deras synpunkter. Informanterna bestod av en logoped, en specialpedagog med inriktning kommunikation, sprÄk och tal (talpedagog), tvÄ specialpedagoger samt tvÄ förskollÀrare. Resultatet av undersökningen stÀmmer överens med tidigare forskning som presenterats. Det visar att barnen fÄr problem med det sociala samspelet nÀr inte kommunikationen fungerar.
Inuti "den svarta lÄdan" : En kvalitativstudie om beslutsfattares sociala interaktionsmönster i beslutsprocessen pÄ Migrationsverkets asylprövning
Denna kvalitativa studies syfte Àr att undersöka, kartlÀgga och analysera sociala interaktionsmönster kring beslutsprocessen pÄ Migrationsverkets asylprövning utifrÄn asylbeslutsfattares perspektiv. Genom att luta sig mot teori om beslut inom ramen för administrativt beteende samt teori om ansvarfördelning analyseras empirisk data insamlat med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med beslutsfattare frÄn olika asylprövningsenheter.Studiens resultat visar att det finns invecklade sociala interaktionsmönster i asylbeslutsfattandet samt att tre kommunikationstyper kunde identifieras; informella, formella och semiformella. Beslutsfattare vÀxlar mellan dessa typer i beslutsprocessens olika steg. Med hjÀlp av utvecklade sociala kommunikationsmönster, omsÀtts en tidspressad beslutsplan i handling. Sammantaget pÄvisar studien den administrativa mÀnniskans begrÀnsade rationalitet.
Utdelningspolicyns determinanter : En studie omfattande 28 stora svenskabörsbolag
UtdelningsnivÄer bland företag Àr nÄgot som har fÄngat ekonomers intressen under en lÄng tid. Under 1960-talet presenterades irrelevansteorin av Merton Miller och Franco Modigliani. Teorin gÄr ut pÄ att ett företags vÀrde Àr oberoende av dess utdelningspolicy i en vÀrld utan skatter och transaktionskostnader. Det fortsatta intresset kring ett företags utdelningspolicy har under de senaste fem decennierna resulterat i ett antal nya teorier som i kontrast med Miller & Modigliani menar att ett företags utdelningspolicy kan pÄverka dess vÀrde under antagandet om icke-perfekta marknader. Dessa teorier har till stor del sin grund i studier som gjorts pÄ utlÀndska bolag.
Barns teknikutveckling - didaktiskt perspektiv : Hur kan vi gynna barns teknikutveckling pÄ förskolan?
Titel: Redovisningskonsultens förĂ€ndrade yrkesroll - orsakad av den avskaffade revisionsplikten Ămne: Företagsekonomi/Redovisning NivĂ„: Kandidatuppsats i företagsekonomi 15 hp Författare: Mimi Eriksson, men03015@student.mdh.seJohanna Johansson, jjn06004@student.mdh.seDiego Velasquez, dvz06001@student.mdh.se Datum: 2009-05-29 Handledare: Ann-Sofi Paul Problemformulering: Vilka möjliga konsekvenser kan ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten medföra för redovisningskonsulternas yrkesroll? Syfte: Uppsatsen Ă€mnar ta reda pĂ„ vilka förĂ€ndringar som kan uppkomma vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten för redovisningskonsulterna. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och ett deskriptivt/deduktivt angreppssĂ€tt. Uppsatsens primĂ€rdata bestĂ„r av intervjuer gjorda med redovisningskonsulter, revisorer samt SRF och FAR SRS. Slutsats: FörĂ€ndringarna kommer förmodligen till en början att gĂ„ lĂ„ngsamt fram för redovisningskonsulterna. Det som kan komma att ses Ă€r att redovisningskonsulten kan Ă€ven fĂ„ en mer affĂ€rsrĂ„dgivande roll. Konkurrensen kan komma att öka mellan revisorer och redovisningskonsulter dĂ„ möjliga "jĂ€vsituationer" kan upphöra vilket leder till att revisorerna kan komma att öka utbudet av kombiuppdrag.
Att g?ra r?tt fr?n b?rjan
Bakgrund: Stickrelaterade procedurer ?r vanligt f?rekommande inom pediatrisk sjukv?rd.
Barn uppger att det ?r en av de mest skr?mmande och sm?rtsamma upplevelserna p? sjukhus.
R?dslan och oron f?rekommer i alla ?ldrar och beskrivs f?lja med upp i vuxen ?lder. Barns
negativa erfarenheter fr?n en stickrelaterad procedur kan ocks? leda till att en r?dsla f?r v?rden
utvecklas. F?r att en stickrelaterad procedur ska ske s? sm?rt och orosfritt som m?jligt kan olika
omv?rdnads?tg?rder anv?ndas.
"VÄga lÀmna flocken" : En fallstudie kring samverkan mellan privat och offentlig sektor
Ungdomsarbetslo?shet a?r idag ett stort problem i Europa. Ungdomar har sva?rare att fa? ett heltidsjobb a?n fo?r 20 a?r sedan. I samarbete med Arbetsfo?rmedlingen startade Swedbank projektet Unga Jobb med syfte att fa? fler arbetsso?kande ungdomar in pa? arbetsmarknaden.Syftet med studien var att med kvalitativ metod o?ka va?r fo?rsta?else fo?r initiativet Unga Jobb och vad samarbetet inneba?r fo?r huvudakto?rerna Arbetsfo?rmedlingen och Swedbank.
Ăr etik ett mĂ„ste? - ? En studie för att undersöka vad Ă€r etik för ICA Sverige
Författare: Piret Soodla, Tamar TörnertHandledare:HervĂ© Corvellec, Filippa SĂ€weTitel: Ăr etik ett mĂ„ste? ? En studie för att undersöka vad etik innebĂ€r för ICA Sverige.Bakgrund och problem: Att arbeta med etik inom hĂ„llbarhetsarbete Ă€r en viktig aspekt att ta hĂ€nsyn till, fast arbetet Ă€r kostsamt och komplext. Det finn's företag som har tagit till sig idĂ©erna bakom hĂ„llbarhetstĂ€nkande pĂ„ ett sĂ€rskilt demonstrativt och entusiastiskt sĂ€tt. Företag som inte agerar pĂ„ detta sĂ€tt, inte har hĂ„llbarhetstĂ€nkande som affĂ€rsidĂ©, har dĂ€remot en annan ambitionsnivĂ„ med sitt etiska arbete. Hur utformar dessa företag sina leverantörskedjor med tanke pĂ„ etiska aspekter? Vad Ă€r ett lönsamhetsstyrt livsmedelsföretag's driftkrafter bakom etiskt tĂ€nkande, och vilka konsekvenser har detta för företaget's sĂ€tt att agera inom sitt inköp.