Sexuellt beteende kan bidra till oönskade konsekvenser hos unga människor. Genom sexualundervisning kan sexuella risktaganden samt oönskade konsekvenser minska hos unga människor. Syftet med denna studie var att studera sexualundervisning och hur den påverkar beteendet hos unga människor mellan 12-24 år. Metoden som användes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades noga. Artiklarna inhämtades från vetenskapliga databaser.

Uppsatsens syfte är att analysera de konsekvenser som bilanvändningen medför idag, med koncentration på Stockholms innerstad. Frågeställningarna behandlar problematiken i planeringen, vilka möjligheter det finns och vilka åtgärder som planeras och genomförs idag för miljövänligare bilanvändning. Uppsatsens underlag har utgångspunkten i forskning och olika planeringsarbeten samt en kvalitativ studie. Intervjuer har genomförts med Stadsbyggnadskontoret, Naturvårdsverket, Trivector Traffic och Miljöförvaltningen. Materialet härstammar från Sverige, England, Australien, USA, Canada och Lettland samt SCAFT och flera statliga verk.

Bakgrund: Att genomgå en förlossning är en fysisk och psykisk påfrestning. 10-20 % av de nyförlösta mammorna drabbas av förlossningsdepression, PPD, som visar sig någon gång under det första året efter förlossningen. En PPD innebär en stor negativ förändring i mammans livsvärld vilket kan få konsekvenser för hela familjen genom att det bland annat kan leda till självmord. Syfte: Syftet med studien är att belysa den nyblivna mammans livsvärld i samband med PPD. Metod: En kvalitativ litteraturstudie där självbiografiska böcker har granskats.

Efter finanskriser följer rannsakningar och reformer. Inom EU har det efter den senaste finanskrisen 2008 bland annat förts diskussioner om kvartalsrapporternas existens. Enligt somliga bidrar nämligen rapporterna till en kortsiktig syn på investering och innebär dessutom stora administrativa bördor för börsbolagen. Olika förslag till förändringar av EU:s öppenhetsdirektiv har på senare tid uppkommit, innehållandes bland annat förslag på avskaffande av krav på kvartalsrapporter i nationella lagstiftningar.Syftet med min framställning är först och främst att undersöka kvartalsrapportens faktiska betydelse för olika aktörer på värdepappersmarknaden och att utreda vilka konsekvenser ett avskaffande skulle kunna få för dem. Ett argument för att behålla kvartalsrapporterna är att investerarna ska ha rätt till samma information samtidigt.

Syftet med vår uppsats är att beskriva de konsekvenser för värdering och redovisning av goodwill som införandet av IFRS 3 medför. Ytterliggare en aspekt med uppsatsen är att försöka skapa förståelse för hur efterlevnaden av IASB:s föreställningsram påverkas av det nya regelverket. Vi har utgått ifrån ett induktivt angreppssätt och använt oss av den kvalitativa datainsamlingsmetoden. För att få fram lämplig empiri har vi gjort ett antal intervjuer med företag och revisorer, dels personliga och dels en telefonintervju. Vi behandlar värderingen av goodwill och använder oss därför av den tidigare lagen och den nyinförda lagen som referensram.

I syftet att undersöka hur en skatte- och bidragsreform kan tänkas påverka utbudet av arbetskraft för ungdomar, modelleras en Discrete Choice nyttofunktion, där valet av antalet arbetstimmar begränsas till fem olika arbetstimmarsklasser. Modellen tar hänsyn till icke-linjära skatter och icke-konvexa budgetkurvor. I nyttomaximeringen tas även hänsyn till valet av socialbidrag. För att se effekten på ungdomarnas arbetstimmar används mikrosimuleringsmodellen FASIT som innehåller databaser över inkomster, skatte- och transfereringssystem. Finans- och Socialdepartementen använder modellen för att se reformers eventuella effekter på specifika grupper i samhället.Skattereformen innebär en höjning av grundavdraget och bidragsreformen en sänkning av socialbidraget.

Det finns olika teorier om hur moraliskt ansvar bör tillskrivas, och hur människor faktiskt verkar tänka vid tillskrivande av moraliskt ansvar till andra. Denna rapport utreder vilken betydelse kunskapsvillkoret har vid tillskrivande av moraliskt ansvar. Hur medveten en agent måste vara om konsekvenserna av sina handlingar för att anses ansvarig undersöktes med en experimentell studie. Undersökningen genomfördes med enkäter och totalt 350 personer deltog. Resultat visar att agenter kan tillskrivas ansvar för konsekvenser av sina handlingar de saknar kunskap om dessa konsekvenser.

Syftet med föreliggande studie var att belysa psykologiska och somatiska konsekvenser av laparoskopisk respektive vaginal hysterektomi. För att klarlägga ingreppens följder insamlades artiklar via databaserna Blackwell Synergy, Pubmed samt Elin. Av 46 artiklar bedömdes 16 artiklar med hjälp av granskningsmallar modifierade efter Forsberg och Wengström (2003) för utvärdering av artiklar med kvalitativa och kvantitativa ansatser. Av de 16 artiklarna bedömdes 12 artiklar vara av låg kvalitet och 13 bedömdes vara av medel kvalitet. Depression befanns öka hos kvinnor efter laparoskopisk hysterektomi.

I ett litet företag finns en risk att ledningen fokuserar så mycket på kärnverksamheten att övriga administrativa verksamheter åsidosätts. Exempelvis finns det risk att företaget inte har full kontroll på sina lager.Syftet med den här uppsatsen är att beskriva och analysera värderingen och styrningen av lagret hos ett litet handelsföretag med butik och i förekommande fall ge förbättringsförslag.Vi har dels studerat lagar och rekommendationer avseende hantering av lager samt litteratur inom området lagerstyrning i handelsföretag. Dessutom har vi intervjuat företrädare för ett typiskt litet handelsföretag.Det undersökta företaget uppfyller gällande lagar och rekommendationer, men inte så mycket mer. Vidare använder sig företaget mestadels av känsla och erfarenhet i sin lagerstyrning. Förtaget använder alltså inte formella analyser och metoder i någon större utsträckning, om ens någon.

Syftet med studien var att undersöka konsekvenserna avseende fallolyckor bland äldre, samt att undersöka vilka preventiva metoder som presenteras i internationell vetenskaplig litteratur. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Databassökningen gjordes i Blackwell Synergy och ELIN@Dalarna. De vetenskapliga artiklarna som ingick i studien var skrivna på svenska eller engelska samt publicerade mellan åren 1999 och 2007. Artiklarnas vetenskapliga kvalitet bedömdes utifrån granskningsmallar.

Visitationszonen beskrivs som ett nyckelinstrument i kampen mot g?ngkriminaliteten, men kriminologisk forskning visar oupph?rligt att visitationszonen inte ?r ett effektivt polisi?rt verktyg, och att den empiriska p?verkan som faktiskt kan p?visas p? brottsstatistiken ?r insignifikant. Det m?ste s?ledes finnas en annan anledning till att ?tg?rden antogs och implementerades av den svenska staten. I denna uppsats unders?ks huruvida det g?r att identifiera en annan social verklighet bakom det r?ttsliga konceptet visitationszoner, genom att till?mpa den sovjetiske r?ttsteoretikern Jevgenij Bronislavovitj Pasjukanis (1891?1937) r?ttsformsteori p? utvecklingen av den moderna svenska straffr?tten i f?rh?llande till visitationszonen. Genom att bearbeta materialet dynamiskt genom bilaterala r?relser mellan abstraktion: r?ttsformens juridiska koncept och de sociala relationer som f?rmedlas genom dessa, och konkretion: lagstiftningen och omgivande r?ttspolitisk ?verbyggnad, avsl?jas en objektiv social verklighet genom att i) blotta de redan existerande konkreta strukturerna, och ii) f?rst? de underliggande dimensioner som forcerar dess existens. Uppsatsen visar hur spenderandet av statsmakten, i st?llet f?r att reducera det d?dliga v?ldet eller kyla ner lokalomr?den, ans?tter det disciplinerade r?ttssubjektet, vilket f?r indirekta klassrelaterade effekter genom r?ttssubjektets roll i uppr?tth?llandet av underkastelse.

Syftet med denna uppsats är att undersöka affärskulturen på den norska marknaden, för att se om det föreligger några skillnader med den svenska affärskulturen och om några av dessa skillnader kan ge konsekvenser för ett litet svenskt företags etablering i Norge. Denna uppsats är skriven på uppdrag av ett företag och forskningen som genomförs är utforskande.För att undersöka skillnader mellan den svenska och norska affärskulturen har vi använt oss av flera olika källor. Dels har vi inom området affärskultur sökt efter svenska och norska särdrag i litteratur, dels har vi genomfört kvalitativa intervjuer. Vi har även sökt i böcker och på Internet efter affärsrättsliga skillnader mellan länderna.I analysen har vi sedan med hjälp av litteraturen och resultaten från intervjuerna undersökt om det finns några skillnader och om dessa kan leda till konsekvenser för ett litet svenskt företag. Vi kom fram till att trots att länderna, precis som många tror, är lika finns det också en hel del som skiljer dem åt.

Bakgrund Ett flertal studier beskriver de svårigheter som är förenade med behandling av neuropatisk smärta. Få studier beskriver långvarig neuropatisk smärta ur patientens självupplevda perspektiv och strategier för att klara av vardagen. Mer kunskap behövs ur ett patientperspektiv avseende upplevelser av att leva med neuropatisk smärta. Syftet med föreliggande studie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med neuropatisk smärta. Metod Studien är empirisk och deskriptiv med en kvalitativ ansats.

Prokrastinering innebär att frivilligt skjuta upp en viktig aktivitet, trots vetskapen om att det leder till stress, ångest och ytterligare negativa konsekvenser. Enligt forskning anses 80-95 % av alla högskolestudenter prokrastinera,  50 % av studenterna uppger att detta leder till problem. Self-efficacy är individens tilltro till den egna förmågan att klara av saker. Syftet med studien var att undersöka prokrastinering i relation till self-efficacy och studieresultat. Metoden som användes var en webbenkät där två mätinstrument kombinerades, varav dessa är välkända inom forskning på området, Procrastination Assessment Scale for Students samt College Academic Self-efficacy Scale.

Dagligvaruhandeln har under de senaste åren utsatts för hårdare konkurrens. För att kunna möta denna konkurrens har företag som ICA och Coop effektiviserat sin verksamhet med hjälp av teknikbaserad självservice. Tekniken leder till att kunden utför de arbetsmoment som kassörskan tidigare gjorde. Detta fick oss att undra över personalens syn på den nya tekniken. Syftet med arbetet är att kartlägga hur personalen på en stormarknad reagerar på införandet av ny teknologi.