Finansiella offshorecentra, eller skatteparadis som de ocksÄ kallas i dagligt tal, utvecklades som ett alternativ till mellankrigstidens hÄrt reglerade finansiella marknader. Skatteparadisen har ansetts utgöra rÀddningen för vÀlbÀrgades rikedomar genom lÄga/avsaknad av skatter och en stark banksekretess, medan andra betraktar dem som platser dÀr brottslingar och terrorister tillÄts tvÀtta pengar och finansiera sin verksamhet genom förvaringsplats av kapital. Efter terroristattackerna mot USA den elfte september 2001 tillsammans med stora företagsskandaler som Enron och Parmalat har ett omfattande internationellt arbete med att stÀnga skatteparadis pÄbörjats med USA som initiativtagande nation.För att undersöka hur skatteparadisen fungerar och vilka incitament som kan finnas för att anvÀnda skatteparadis har jag stÀllt frÄgan: Vilka faktorer kan pÄverka kapitalflöden till skatteparadis och vilka konsekvenser kan dessa fÄ?Vid besvarade av denna frÄga har studien syftet att för det första utforma en modell över vilka faktorer som kan tÀnkas pÄverka kapitalflöden till skatteparadis. DÀrefter Àmnar studien undersöka modellen för att se hur det ser ut i verkligheten.Med hÀnsyn till kunskapssynen kritisk rationalism har jag anvÀnt en multistrategisk metod, bestÄende av intervjuer och fallstudie tillsammans med kvantitativa skattesatser, för att besvara problemstÀllningen.

SammanfattningBakgrund: Moralisk stress uppstÄr nÀr sjuksköterskor vet det rÀtta att göra, men institutionella begrÀnsningar gör det nÀstintill omöjligt att fullfölja. Kunskap om moralisk stress, nÀr den uppkommer och vad den gör med en mÀnniska och professionell yrkesutövare Àr viktigt, dels för att kunna hitta strategier för att hantera den men Àven att förebygga den dÄ den kan vara kopplad till risk för ohÀlsa.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för studien; I vilka situationer upplever sjuksköterskor moralisk stress? Vilka konsekvenser fÄr den moraliska stressen för sjuksköterskor?Metod: Examensarbetet Àr en litteraturöversikt med systematisk sökning.Dataanalysen Àr inspirerad av Hsieh & Shannons (2005) riktade innehÄllsanalys. TvÄ förutbestÀmda kategorier har anvÀnts för att plocka ut resultatet som svarade mot syftet.Resultat: Resultatet presenteras i tvÄ förutbestÀmda kategorierna 1.

Dagens företag och organisationer blir alltmer beroende av informations- och kommunikationsteknologi. Att anvÀnda IT-stöd Àr ett mÄste för att klara av den hÄrda konkurrens som rÄder pÄ marknaden. IT Àr för de allra flesta företag ett viktigt hjÀlpmedel. IT Àr av stor betydelse vid lagerstyrning, leverantörsanalyser, bestÀllningssystem, produktionsstyrning, orderbehandling, datorstödd konstruktion, ruttplanering och projektplanering. I och med införsel av IT ökar sÄrbarheten pÄ företaget och organisationer avsevÀrt.

VÀxjö kommun har ont om ledig mark vilket har medfört att en undersökning harpÄbörjats, dÀr förskolor kombineras med andra verksamheter i en och sammabyggnad. Syftet har varit att undersöka möjligheten med dessa kombinationer för attse vilka konsekvenser som uppstÄr.Undersökningen behandlar tvÄ tomter i VÀxjö som har olika förutsÀttningar gÀllandedess detaljplaner. Resultatet visar att en kombination mellan de olika verksamheternaÀr möjligt men att dagens regler och standardiseringar inte alltid gÄr att ta hÀnsyn tillvid dessa kombinationer..

Vuxenmobbning Àr ett allvarligt problem pÄ mÄnga arbetsplatser. Mot bakgrund av att fenomenet Àr ett av de största psykosociala arbetsmiljöproblem som vi stÄr inför idag, bör det uppmÀrksammas. Syftet med studien Àr att titta pÄ relationen mellan mobbning, makt och organisationsstatus inom vÄrden. Fokus ligger pÄ mobbningens förekomst, toleransen gentemot fenomenet och dess konsekvenser. FrÄgestÀllningarna besvarades via en enkÀtstudie som genomfördes av 133 verksamma sjuksköterskor i VÀstra Götalands lÀn.

Denna kvantitativa fallstudie har som avsikt att nĂ„ insikt och förstĂ„else i tvĂ„ fotbollsföreningar, Jönköpings Södra IF och Östers IF, och deras specifika situation. Syftet Ă€r att försöka framhĂ€va vilka effekter en fotbollsförening har ur ett samhĂ€llsekonomiskt och offentligfinansiellt perspektiv. Dels har vi, genom enkĂ€tundersökning, tagit fram vad barn-och ungdomsspelare samt deras familjer satsar i form av tid och pengar, och dels har vi studerat föreningarnas Ă„rsredovisningar. UtifrĂ„n dessa siffror har samhĂ€llsekonomiska och offentligfinansiella kalkyleringar gjorts. Resultatet visar att det finns en stor betalningsvilja bland fotbollsfamiljerna som innebĂ€r ett samhĂ€llsekonomiskt vĂ€rde pĂ„ 25-28 miljoner kronor Ă„rligen.

Aktiebolagslagens huvudregel Àr att bolaget sjÀlvt ansvarar för sina skulder och förpliktelser. Det mÄnga inte kÀnner till Àr att det finns nÄgra undantag frÄn denna regel som gör att aktiebolagets ledning kan bli personligt betalningsansvarig. En krÄnglig aktiebolagslag gör inte saken bÀttre. En helt ny aktiebolagslag skall förhoppningsvis medföra att reglerna blir lÀttare att förstÄ sÄ att Àven lekmÀn blir medvetna om undantagen frÄn den personliga ansvarsfriheten. Syftet med denna framstÀllning har varit att redogöra för de viktigaste situationerna som kan medföra personligt betalningsansvar.

Idén att beskatta marknader har funnits i decennier och mÄlen Àr desamma i dag som de var för 80 Är sedan. NÀmligen att:? Harmonisera existerande regleringar genom minska antalet nationella beskattningsmetoder,? Stabilisera marknader genom att minska volatiliten och? FÄ in intÀkterSkatte intÀkterna ska sedan anvÀndas till att finansiera nÄgot annat som man önskar att finansiera i samhÀllet.Den hÀr uppsatsen undersöker hur skatten kan komma att pÄverka Sverige och presenterar bland annat att skatten som elva lÀnder i EU kommer att införa frÄn och med januari 2014 kommer inte bara att pÄverka de elva lÀnder, utan Àven övriga lÀnder inom EU som ocksÄ kommer att fÄ ökade kostnader, trots att de inte tÀnker implementera skatten. För Sveriges del riskerar skatten att pÄverkar vÄra pensioner, hur vi investerar, var vi investerar med mera..

I detta arbete görs en vÀrdefilosofisk reflektion över begreppet grundlÀggande vÀrden i skolans vÀrdegrund. Jag finner grund för tre möjliga tolkningar av begreppet; grundlÀggande vÀrde som egenvÀrden, grundlÀggande vÀrden som konventionella vÀrden och grundlÀggande vÀrden som mÄlvÀrden. Jag undersöker ocksÄ nÄgra möjliga konsekvenser av att se grundlÀggande vÀrden som synonyma med nÄgon av dessa tre möjliga definitioner. Sammanfattningsvis diskuterar jag nÄgra möjliga konsekvenser av detta arbetet för lÀraren. .

Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att beskriva den problematik som ungdomar som vÀxer upp med en förÀlder med missbruksproblematik upplever. Uppsatsen syftar till att utveckla nya kunskaper hur det Àr att vÀxa upp med en förÀlder som har eller haft ett missbruk samt vilka konsekvenser det fÄr för ungdomarna. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie dÀr fyra respondenter intervjuades för att besvara frÄgestÀllningar utifrÄn deras egna erfarenheter, kÀnslor och tankar. Respondenterna valdes genom ett snöbollsurval och intervjuerna skedde pÄ en trygg plats för respondenterna. Analysmetoden som anvÀndes var meningskodning samt meningskoncentrering, detta för att effektivisera arbetssÀttet.

Inom offentlig förvaltning Àr det svÄrare Àn inom den privata sfÀren, för de anstÀllda att fÄ Äterkoppling mellan det egna arbetet och resultatet. De centrala mÄlen för verksamheten beslutas lÄngt frÄn den enskilda handlÀggaren det vill sÀga den som ska genomföra arbetet. Det krÀvs ocksÄ att det finns resurser som stÄr i paritet med de statliga uppdragen. Kopplingen mellan mÄlen/uppdragen och de tilldelade medlen Àr som regel otydlig idag. Syftet med denna uppsats var att studera om en obalans mellan mÄl och resurser fÄr konsekvenser pÄ personalens hÀlsa och motivation.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka, och beskriva, barns och ungdomars uppfattning och upplevelse av utsatthet. Via ett enkÀtformulÀr söktes svar pÄ frÄgestÀllningarna: Vad Àr utsatthet enligt barn och ungdomar? Vad har barn och ungdomar för upplevelse av utsatthet? Vad kan göras för att förebygga utsatthet? Arbetet var initierat av Röda Korset, som ville erhÄlla information om vad begreppet utsatthet utgör för barn och ungdomar i Ärskurs sex till nio i skolorna LuleÄ, för att kunna lÀgga insamlade pengar dÀr de behövs mest. Tidigare forskning har visat pÄ mÄnga och allvarliga konsekvenser till följd av utsatthet och betonar skolans och familjens roll i att skydda barn och ungdomar mot utsatthet. Arbetets teoretiska bakgrund utgörs bland annat av teorier om barns behov och definitioner av utsatthet.

Bakgrund Hot och v?ld ?r vanliga utmaningar inom psykiatrisk v?rd och p?verkar sjuksk?terskors emotionella h?lsa, s?kerhet samt profession. Tidigare forskning har lyft fram hur v?rdpersonalen uts?tts f?r hotfulla situationer som leder till b?de fysiska samt psykiska konsekvenser. F?r att f?rst? helheten beh?vs det en djupare kunskap om sjuksk?terskornas egna upplevelser av att uts?ttas f?r hot och v?ld i sitt arbete.

Hot mot anstĂ€llda inom polisen Ă€r ett arbetsmiljöproblem som riskerar att leda till negativa konsekvenser, bĂ„de för den som blir utsatt och för verksamheten. Att kartlĂ€gga fenomenet och utifrĂ„n detta ge de anstĂ€llda förutsĂ€ttningarna att kunna hantera utsattheten Ă€r dĂ€rför viktigt. Syftet med denna studie var att undersöka aspekter kring de allvarliga hot, och dess konsekvenser, som personal anstĂ€lld vid Polismyndigheten i VĂ€sterbotten blivit utsatt för. En webbaserad enkĂ€t distribuerades till alla anstĂ€llda inom verksamheten och datamaterialet (n = 330) analyserades genom ?ÂČ, oberoende t-test och envĂ€gs ANOVA.

I denna studie har den offentliga sektorns pÄverkan pÄ tillvÀxt i OECD-lÀnderna undersökts. Studiens frÄgestÀllning Àr: Hur pÄverkar den offentliga sektorns storlek och struktur ekonomisk tillvÀxt i OECD-lÀnder? Undersökningen Àr gjord för Ären 2007-2010 i en sÄ kallad paneldata-undersökning. För att undersöka strukturen har den offentliga sektorns utgifter delats upp i sex delar - utgifter för utbildning, försvar, sjukvÄrd, varor och tjÀnster, sociala avgifter samt övriga utgifter.I undersökningen har sex modeller anvÀnds för att fÄ fram resultat. Undersökningen visade inget klart samband mellan storleken pÄ den offentliga sektorn och ekonomisk tillvÀxt.