FrÄn oktober 2006 till juni 2007 genomfördes en rad attacker i Irak dÀr man anvÀnde bilbomber lastade med klorgasbehÄllare. Hundratals mÀnniskor exponerades för gasen och attackerna fick stora konsekvenser för koalitionens agerande.Denna uppsats granskar attackerna för att analysera de krav som stÀlldes pÄ aktören som genomförde dem. DÀrefter appliceras kraven pÄ den motstÄndare som Sveriges insats i Afghanistan möter för att belysa hotbilden för svenska enheter att bli utsatta för en liknande attack. Vidare beskrivs de konsekvenser som hotbilden fÄr för insatsen.Resultatet av undersökningen visar att motstÄndaren i Afghanistan skulle kunna genomföra en klorgasattack om denne uppfyller vissa kriterier som rimligen skulle kunna uppfyllas. Konsekvenserna för den svenska insatsen Àr att man, om möjligt, bör undersöka motstÄndarens kvalitativa kapacitet kopplat mot klorgasens anvÀndande, övervaka flödet av klorgas i sitt operationsomrÄde samt öva grundlÀggande soldatfÀrdigheter för sjÀlvskydd..

Denna uppsats Àr i huvudsak en empirisk studie i hur skolledare och företrÀdare frÄn olika företag och branschorganisationer ser pÄ varandra utifrÄn ett samarbetsperspektiv. Vi har genomfört 10 intervjuer med rektorer samt 5 intervjuer med representanter för olika företag. Syftet med uppsatsen Àr att utforma en modell som bÄda parter kan anvÀnda nÀr de ingÄr samarbete. Anledningen till att vi valt att skapa en modell Àr att det finns mÄnga former för samarbete och olika former innebÀr olika typer av risker och konsekvenser som samarbetsparterna bör ta i beaktning. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till tre aspekter som pÄverkar varandra mer Àn annat: Val av företag/samarbetspartner Typen av företag, oftast förknippat med branschen som företaget Àr verksamt inom, har en central roll för dels hur samarbetet kan utformas, dels olika risknivÄer som samarbetet innebÀr.

Undersökningens syfte har varit att studera förskolepedagoger/lÀrares attityd till att förmedla information och utföra administrativa uppgifter digitalt med hjÀlp av moderna verktyg samt undersöka hur de kommunicerar med förÀldrar idag. Studien Àr av kvantitativ art och har genomförts med hjÀlp av enkÀtundersökning. EnkÀtundersökningen gick ut till olika kommuner i Sverige för att fÄ ett resultat som kan representera hela landet. För att pÄvisa hur lyckade informationskanaler kan se ut sÄ genomfördes Àven tvÄ exempelfall. Resultatet visade att det fanns en mestadels positiv attityd till digital förmedling samtidigt som det diskuterades mycket om vikten av integritet och sÀkerhet..

Bakgrund : EU: s antagande av förordningen (EG) nr. 1606/2002 om tillÀmpning av internationella redovisningsstandarder innebÀr att alla börsnoterade bolag i medlemslÀnderna mÄste tillÀmpa de i förordningen angivna IFRS-standarderna i sin koncernredovisning frÄn och med 2005.Problem: Införandet av IFRS för noterade bolags koncernredovisningar kommer att innebÀra olika konsekvenser för berörda bolag. Trots att svenska bolag tidigare redovisat enligt RR kommer övergÄngen att innebÀra vissa vÀsentliga skillnader mot tidigare sÀtt att redovisa.Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva vilka skillnader redovisning enligt IFRS innebÀr jÀmfört med tidigare sÀtt att redovisa enligt RR för bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen samt att beskriva och förklara eventuella konsekvenser som det nya sÀttet att redovisa ger upphov till.Metod: En kvalitativ undersökning i form av telefonintervjuer har genomförts med nio börsnoterade bolag.Slutsats: De vÀsentligaste skillnaderna av redovisning enligt IFRS jÀmfört med tidigare sÀtt att redovisa Àr vÀrdering till verkligt vÀrde samt att goodwill inte lÀngre fÄr skrivas av. De ekonomiska konsekvenserna av övergÄngen till IFRS Àr i första hand utbildningskostnader samt ökade revisionsarvoden. Organisatoriska konsekvenser Àr i första hand merarbete för berörda bolag..

Syftet med studien var att undersöka hur tillgĂ„ngen av administrativt stöd upplevs av operativa chefer i genusmĂ€rkta verksamheter. De genusmĂ€rkta verksamheter som har undersökts Ă€r den kvinnodominerande hemvĂ„rden och mansdominerad teknisk verksamhet. Operativa chefer Ă€r första linjens chefer som har medarbetare direkt under sig. Denna studie genomfördes som ett uppdrag frĂ„n Örebro kommuns personalavdelning. Intresset för att undersöka hur tillgĂ„ngen av administrativt stöd upplevs i genusmĂ€rkta verksamheter uppkom efter att regeringen gett Arbetsmiljöverket i uppgift att utveckla och genomföra sĂ€rskilda insatser för att förebygga att kvinnor slĂ„s ut frĂ„n arbetslivet pĂ„ grund av arbetsmiljörelaterade problem.

Arbetet behandlade vilka konsekvenser inom driften (ekonomiska kostnader och teknologi) som rederier kommer att drabbas av nĂ€r IMO:s barlastkonvention trĂ€der i kraft dĂ„ barlastvattnet mĂ„ste renas innan intrĂ€de i Östersjön. Arbetets syfte var att fĂ„ fram vilka konsekvenser det blir för rederier nĂ€r IMO:s barlastkonvention trĂ€der i kraft. Resultatet skulle jĂ€mföra skillnaden mellan lag och rekommendation dĂ„ Helsingforskonventionens rekommendationer baseras pĂ„ IMO:s barlastkonventions krav. En kvalitativ metod valdes för att komma fram till resultatet, i form av en öppen intervjustudie, dĂ€r fyra olika företag har intervjuats. Syftet med intervjuerna var att se ifall de följde Helsingforskonventionens rekommendationer och vilka konsekvenser det skulle innebĂ€ra och skulle komma att krĂ€vas dĂ„ Barlastkonventionen trĂ€der i kraft.

Det svenska vÀlfÀrdssystemet Àr ett komplext system som inkluderar en mÀngd olika servicefunktioner, olika former av stödjande verksamheter och olika finansieringsmodeller. Det kombinerar ett professionellt utförande med en serviceinriktning. DÀr finns en avsaknad av utvÀrderingar om hur individer utnyttjar de olika samverkande komponenterna i systemet. Komplexiteten begrÀnsar möjligheterna till att studera interaktioner mellan dess olika delar.Termen ?kommundiagnos? introducerades i Sverige under 1970-talet.

APA har föreslagit den nya diagnostiska kategorin, hypersexuell störning, för att effektivisera forskning kring individer med normativa men omÄttliga sexuella beteenden associerade med lidande. Pilotstudiens syfte var att undersöka om symptomnivÄ mÀtt med Hypersexual Disorder Screening Inventory (HDSI), var relaterat till upplevelsen av livskvalitet, psykiskt lidande och nedstÀmdhet samt förekomst av negativa konsekvenser. Syftet var Àven att utforska HDSI?s samstÀmmiga validitet. Deltagarna, vilka rekryterades genom annons, besvÀrades av omÄttliga sexuella beteenden.

Studiens syfte var att öka förstÄelsen för och kunskapen om upplevelsen av att leva med Body Dysmorphic Disorder (BDD). Fokus i upplevelsen lÄg pÄ kÀnslor och konsekvenser i livet men ocksÄ för individen sjÀlv. Med konsekvenser för individen avsÄg exempelvis konsekvenser för sjÀlvuppfattningen, rÀdslor och framtidstron hos deltagaren. Den metod som anvÀndes i studien var semistrukturerad intervju vilken genomfördes via chattservicen MSN och via e-mail. Den initiala intervjun efterföljdes av ett antal uppföljningsintervjuer dÄ nya intressanta aspekter fanns i den första intervjun.

2007 inf?rdes bidragsbrottslagen (2007:612) i svensk r?tt. Lagstiftningen innebar att en nykriminalisering introducerades i svensk socialf?rs?kringsr?tt. Uppsatsen syftar d?rf?r till att synligg?ra de ?verv?ganden som den svenska lagstiftaren uttryckt i arbetet f?r att motverka bidragsbrottslighet.

Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva hur Balanced Scorecard Àr uppbyggt och hur det anvÀnds i primÀrvÄrden och förklara eventuella skillnader i förhÄllande till Kaplan och Nortons modell. Resultatet visar att vissa skillnader förekommer i förhÄllande till ursprungsmodellen. Implementeringen Àr samma som ursprungsmodellen och likasÄ antalet perspektiv. BSC anvÀnds mest inom den administrativa nivÄn. Vidare anvÀnds BSC för rapportering av verksamheten och inte som ett styrsystem..

I uppsatsen redogör vi för tre aktörers uppfattning om avskaffandet av revisionsplikten för smÄ aktiebolag och vi identifierar ocksÄ ett antal möjliga konsekvenser av ett avskaffande. Vi tillÀmpar en abduktiv forskningsansats, en intensiv utformning och en kvalitativ metod med semi-strukturerade individuella intervjuer. VÄr referensram bestÄr av gÀllande lagstiftning, normer och pÄgÄende debatt i Àmnet. Vi har intervjuat 12 respondenter frÄn vÄra olika aktörsgrupper. Efter genomförandet av vÄr undersökning har vi bland annat kommit fram till följande: Majoriteten av respondenterna Àr emot ett avskaffande av revisionsplikten och en övervÀgande del av dem upplever att revisionen tillför aktiebolagen ett vÀrde.

Syftet med vÄr undersökning har varit att belysa sÀrskolesamordnarnas, skolpsykologens, lÀrarnas och förÀldrarnas uppfattningar och kunskap av att elever fullgjort sin skolgÄng i sÀrskolan. Ett ytterligare syfte har varit att ta reda pÄ vilka strategier informatörerna anvÀnder sig av för att öka medvetenheten om konsekvenserna av vald skolgÄng. Ett vidare syfte har varit att öka kunskapen om hur rutiner för mottagande i sÀrskolan ser ut i de kommuner som vi har gjort vÄr studie i. Vi har genomfört intervjuer med personer som har ansvar eller del i att ett en elev utreds för att eventuellt bli mottagen i sÀrskolan. Resultatet av intervjuerna har visat att kunskapen om vilka konsekvenser som finns av att en elev blir placerad i sÀrskolan Àr stor.

Avsikten med denna uppsats var att i stora drag beskriva den offentliga upphandlingens rĂ€ttsliga styrning samtidigt som en granskning av dess samhĂ€lleliga konsekvenser kom till stĂ„nd. För att nĂ„ denna avsikt har EG ? rĂ€tt, aktuell lagstiftning och uppkommen praxis belysts. SamhĂ€lleliga konsekvenser som uppmĂ€rksammats har diskuterats utifrĂ„n de rĂ€ttsliga ramar och handlingsmönster som den offentliga upphandlingen skapar. Även andra samtida och i viss mĂ„n samverkande faktorer har diskuterats och belysts för att nĂ„ en högre validitet i arbetet.

Studiens syfte var att öka förstÄelsen för och kunskapen om upplevelsen av att leva med Body Dysmorphic Disorder (BDD). Fokus i upplevelsen lÄg pÄ kÀnslor och konsekvenser i livet men ocksÄ för individen sjÀlv. Med konsekvenser för individen avsÄg exempelvis konsekvenser för sjÀlvuppfattningen, rÀdslor och framtidstron hos deltagaren. Den metod som anvÀndes i studien var semistrukturerad intervju vilken genomfördes via chattservicen MSN och via e-mail. Den initiala intervjun efterföljdes av ett antal uppföljningsintervjuer dÄ nya intressanta aspekter fanns i den första intervjun.