Uppsatsens titel: Den slopade revisionspliktenSeminariedatum: 20 JanuariKurs: Magisteruppsats (D-uppsats) inom Företagsekonomi 15 poängFörfattare: Daniel SedighhaHandledare: Docent Markku PenttinenSyfte: Syftet med studien är att undersöka hur bankernas kreditgivningsprocess, Skatteverkets kontrollprocess och revisionsbyråers samt småföretagens verksamhet förändrats efter revisionspliktens slopande 1 november 2010. Studien inriktar sig på att studera införande av slopad revisionsplikt för små företag ur fyra aktörers perspektiv, genom att ställa följande frågor: Hur har bankernas kreditgivningsprocess till småföretag förändrats efter revisionspliktens slopande? Ökar risken för ökade kreditförluster för bankerna med frivillig revision? Hur har Skatteverkets kontrollprocess förändrats efter revisionspliktens slopande? Hur har revisionsbyråer påverkats efter revisionspliktens slopande? Hur påverkas småföretag av en frivillig revision?Metod: Studien genomförs med en kvalitativ metod genom intervjuer. Intervjuerna har genomförts på sexton respondenter, varav sju kreditgivare, tre revisorer, fem småföretagare samt tjänsteman på Skatteverket.Teoretisk referensram: Sekundärdata ha samlats in genom litteratur, vetenskapliga artiklar, rapporter samt undersökningar. Relevanta teorier har delats upp i olika avsnitt ur olika intressenters perspektiv som knutits an med den empiri som samlats in, om revision, revisionsplikt, revisorn, slopad revisionsplikt.

När IAS 40 infördes den första januari 2005, för börsnoterade bolag, fördes diskussioner i samband med införandet. Diskussionerna handlade om huruvida alla företag skulle redovisa till verkligt värde eller anskaffningsvärde och hur rättvisande årsredovisningarna skulle vara i jämförelse med tidigare. Om företag tillämpar olika varianter av värderingsalternativ, kan inte harmonisering av redovisning ske. Uppsatsens undersökningsfrågor är: ? Vilka problem har fastighetsbolagen upplevt vid införandet av standarden IAS 40? ? Vad för påverkan har användningen av verkligt värde haft på fastighetsförvaltnings eget kapital och vinst? ? Värderas bolaget internt eller externt av kvalificerade fastighetsvärderare vad gäller deras fastighetsbestånd? ? Hur uppfattar fastighetsbolagen harmonisering av redovisningsprinciper? Syftet med uppsatsen är att redogöra för vad övergången från RR 24 till IAS 40 har inneburit för fastighetsbolagen och deras värdering av förvaltningsfastigheter.

Den senaste tiden har kommunernas verksamheter präglats av besparingskrav, höjda skatter och nedtagna ambitionsnivåer, samtidigt som skillnaderna mellan olika regioner i Sverige blir alltmer påtagliga. Både verksamheter liksom en allt större del av befolkningen drar sig till storstäderna på bekostnad av landets övriga delar. Av Sveriges kommuner gick 67 procent med förlust 1999 och hela 208 kommuner minskade befolkningsmässigt mellan år 1995 och 2000. Syftet med denna uppsats är att genom en jämförande fallstudie av kommunerna Smedjebacken och Söderköping undersöka vilka faktorer som ligger till grund för den utveckling som ägt rum i de båda kommunerna med avseende på områden som offentlig ekonomi och befolkningsutveckling. Avsikten har varit att studera en kommun med en negativ trend och ytterligare en med en positiv trend enligt kriterierna befolkningsutveckling, ekonomisk balans, skuldsättning, kommunal skattenivå och arbetslöshet.

Denna uppsats görs på uppdrag av EntreprenörCentrum i Umeå i syfte att belysa problem och svårigheter ett svenskt nystartat småföretag stöter på det första verksamhetsåret samt att ge förslag på åtgärder som underlättar för småföretagaren. Företagen som har valts som studieobjekt till denna uppsats är relativt nystartade småföretag i Umeå kommun. Informationsinsamlingen baseras på en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med företagarna i de valda företagen. Annan typ av information erhålls från bl.a. kurslitteratur, rapporter och avhandlingar. Att det i Sverige har varit de stora företagen som dominerat den svenska marknaden och därmed bidragit med den ekonomiska utvecklingen har lett till att dagens entreprenörskap i form av småföretagande länge har missgynnats med till exempel tunga skatter, finansieringsanskaffning och besvärlig byråkrati. Senare studier visar att det idag är det småföretagen som står för den ekonomiska utvecklingen i Sverige.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan, Växjö universitet, Ekonomistyrning, EKR 362, VT 2006Författare: Henrik Nilsson och David PetersénHandledare: Anders JerrelingExaminator: Rolf G LarssonTitel: Hur och i så fall varför skiljer sig budgetprocessen åt mellan ettaffärsföretag och en offentlig organisation?-En praktikfallstudie av Visma Spcs och äldreomsorgsenheten inom Tingsryds kommunBakgrund: Det finns ingen lag om att affärsföretag ska upprätta budgetar. Däremot skall kommuner och landsting upprätta budgetar varje år. Budgetprocessen har ingen gemensam definition utan den skiljer sig åt mellan olika författare. Vi väljer att utgå ifrån följande moment i budgetprocessen: uppställande, uppföljning, analys av avvikelser och revidering av budgetar.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva budgetprocessen i ett affärsföretag och i en offentlig organisation och att i förekommande fall förklara skillnaderna mellan de två organisationernas budgetprocesser.Avgränsningar: Vi har enbart studerat organisationernas budgetprocesser för resultatbudgetar, och har därmed inte berört deras likviditetsbudgetar och de budgeterade balansräkningarna.Metod: Vi har valt att göra en praktikfallsstudie på ett affärsföretag och en offentlig organisation.

Samtidigt som Sveriges totala energianvändning ökar varje år, pågår en ständig debatt om att förändringar inom flera olika områden är ett måste för miljön och klimatets skull. För att miljön inte ska skadas alltför mycket påpekas det gång på gång, i bland annat media, hur viktigt det är att energianvändningen i landet minskar. Vad det gäller bostadssektorn, står den för cirka 40 % av landets totala energianvändning, vilket innebär att småhusägare, hyresgäster, fastighetsbolag med flera, har ett betydande ansvar om vi ska lyckas minska energianvändningen. I de uttalade miljömålen finns det bland annat mål om att energianvändningen i bostäder och lokaler ska minska. Trots att det finns subventioner, bidrag och skatter går utvecklingen trögt och kanske krävs mer motivation för att få fastighetsägare att faktiskt satsa på en förändring.

Syftet med arbetet är att ge en generell presentation av Den gyllene blommans hemlighets innehåll och funktion samt introducera två olika kommentarer och synliggöra deras specifika synsätt. De generella frågorna jag har ställt mig är följande: Vad är textens innehåll? På vilka filosofiska grunder vilar metoden? Vilka är de viktigaste skillnaderna mellan Jungs och Clearys kommentarer?Wilhelm var den person som hittade texten och som först översatte den till ett västerländskt språk år 1928. Han har både översatt och kommenterat bl. a.

Under slutet av 1990-talet uppstod en efterfrågan på utvidgad kompetensen hos revisionsföretagen. Klienterna förväntade sig en utökad rådgivningsverksamhet i frågor som rörde skatter och konkursutredningar samt företagsvärderingar mm. Många kritiska röster höjdes då inom branschen eftersom det ansågs att rådgivningen påverkade revisorns opartiskhet och objektivitet i granskningen. Detta ledde till en statligutredning som hade till uppgift att se över och klargöra begreppet revisionsverksamheten, samt undersöka om det fanns anledning att begränsa revisorers medverkan i verksamheter som saknade samband med revision. Den senaste tidens redovisningsskandaler i omvärlden har lett till fokuseringen kring revisorns oberoende.

I studien utreds EG-domstolens tolkning av missbruksdoktrinen och missbruksdoktrinens rättsliga ställning. Med missbruksdoktrinen menas all praxis från EG-domstolen som behandlar missbruk av EG-rätten. Syftet med studien är dels att klargöra konceptet missbruksdoktrinen och dels att utreda huruvida missbruksdoktrinen återspeglar en allmän princip som stadgar att EG-rätten inte får missbrukas. Studien fokuserar särskilt på skatterättsområdet.För att utreda EG-domstolens tolkning av missbruksdoktrinen analyseras relevanta rättsfall i kronologisk ordning. Urvalet av rättsfall har gjorts genom en undersökning av vilka rättsfall som behandlas i doktrinen.

Den ekonomiska brottsligheten innefattas vara en utspridd, kriminell aktivitet vilket framkommer runt om i hela världen. Ett av problemen som bidrar till den ekonomiska brottsligheten anses vara svartarbete. Dock är inte den ekonomiska brottsligheten av lindrig art när det kommer till att jämföra olika sorters brottsligheter i landet. Begrepp som skattefusk förekommer ofta i samhället i syfte att tona ner och att få brottet att låta mer lindrigt än vad det är.Årligen står svartarbetet för 66 miljarder kronor av de förlorade skatteintäkterna som undangöms för staten. Som åtgärd för att hindra all ekonomisk brottslighet samt svartarbete, införde staten under år 2007, lagen om personalliggare som påverkar frisör- och restaurangbranschen. Det skapades genast stora rubriker kring lagen där både positiva och negativa reaktioner framkom.

Tomater finns i dagligvaruhandeln året runt. I Sverige finns ingen produktion av tomater vintertid och då behöver de importeras från länder som har ett varmare klimat. Sverige har en egen produktion av tomater från april till november. Trots egen produktion kan inte efterfrågan på marknaden mötas, inte ens på sommaren. I Sverige har koldioxidsskatterna och diskussionerna om fortsatta höjda skatter i framtiden fått många odlare att byta uppvärmning från fossila bränslen till förnybar energi.

Bostadsmarknaden har de senaste åren kännetecknats av en kraftig prisutveckling med ökande taxeringsvärden, vilket för många inneburit en betydande ökning av fastighetsskatten. Detta har bland annat slagit hårt mot pensionärer med låg pension, som fått ökade boendekostnader och därför inte haft råd att bo kvar i sina hus som de bott i under flera decennier. För vissa pensionärer hade en alternativ lösning kunnat vara att teckna ett banklån. Problemet är att de flesta banker ansett att pensionen varit otillräcklig för återbetalning av lån. 2002 kom Finansinspektionen med ett uttalande, vilket innebar att det blev möjligt för banker och låneinstitut att låna ut pengar mot förmögenhetsvärdet i fastigheter.

År 1983 blev kravet om revisionsplikt lagstadgat för samtliga aktiebolag i Sverige. Motivet bakom revisionspliktens införande var möjligheterna att kunna motverka ekonomisk brottslighet i små bolag. Idag åtgörs ingen skillnad mellan revisionen i små och stora aktiebolag, och Sverige utgör därmed ett av de fåtal länder som inte valt att utnyttja den möjlighet att undanta små bolag från revisionsplikten som framgår av EU:s fjärde bolagsrättsliga direktiv. Dock har debatten nu väckts till liv och går på högvarv huruvida det är motiverat att försvara revisionsplikten i dessa bolag. Systemet i Sverige är uppbyggt på lagar och regler, där revisionen fungerar som ett kontrollverktyg för att säkerställa att dessa efterlevs.

Vissa områden i Sverige har blivit stark efterfrågade på grund av dess läge och en ökad befolkning. En rapport från Riksantikvarieämbetet visar statistiken att övervägande delen av våra kust- och skärgårdsområden är mycket attraktiva som boende- och rekreationsmiljöer. Sveriges befolkning ökar och därmed ökar behovet av nya bostäder ständigt. Vilka områden och vilken mark tas i anspråk för detta ändamål? Boverket redogör för att bristen på fria ytor i tätorterna gör att grönområden tas i anspråk i större utsträckning vilket kan påverka invånarnas tillgång till grönområden.

Vissa områden i Sverige har blivit stark efterfrågade på grund av dess läge och en ökad befolkning. En rapport från Riksantikvarieämbetet visar statistiken att övervägande delen av våra kust- och skärgårdsområden är mycket attraktiva som boende- och rekreationsmiljöer. Sveriges befolkning ökar och därmed ökar behovet av nya bostäder ständigt. Vilka områden och vilken mark tas i anspråk för detta ändamål? Boverket redogör för att bristen på fria ytor i tätorterna gör att grönområden tas i anspråk i större utsträckning vilket kan påverka invånarnas tillgång till grönområden.