Mycket har hÀnt de senaste 10-15 Ären inom fotbollsvÀrlden. Fotbollsklubbarna har fÄtt börja Àndra strategi, nu mÄste Àven den ekonomiska aspekten beaktas nÀr klubbarna ska investera i spelare. Den ekonomiska aspekten Àr ett mÄste om man ska kunna konkurrera om de bÀsta spelarna med andra klubbar, klarar man inte av detta sÄ kan det gÄ dÄligt sportsligt ocksÄ dÄ ekonomin och den sportsliga biten gÄr hand i hand. Men Àn sÄ lÀnge har inte alla lÀnder hunnit ta det, men det lÀr inte dröja lÀnge innan alla blir mer eller mindre tvungna att ta efter de större ligorna i deras tankesÀtt.Syftet med denna uppsats Àr att kunna förstÄ hur spelarförvÀrv gÄr till och hur fotbollsklubbarna vÀrderar en spelare, vilka faktorer som ligger bakom dessa beslut och vilka som fattar besluten. Vi har valt att göra en kvalitativ studie dÀr vi har anvÀnt oss utav Intervjuskrifter och Texter.

Genom empiriska studier Àmnar denna uppsats skapa ett bidrag till den rÄdande forskning som idag finns pÄ Àmnet projektledarskap och grÀnsöverskridande arbete kopplat till förtroendeprocessen. Uppsatsens syfte Àr dÀrmed att ge en klarare och mer verklighetsförankrad bild av förtroendeprocessen i arbetsformen projekt som ofta prÀglas av starkt uppgiftsfokus, heterogenitet och tidsbegrÀnsning. FrÄgestÀllning: Hur ser förtroendeprocessen i tillfÀlligt hopsatta och heterogena projektgrupper ut ur ett ledarskapsperspektiv samt vad krÀvs för att den ska fungera? Uppsatsen baseras pÄ expertintervjuer med erfarna projektledare samt pÄ utvald teori pÄ Àmnena förtroende, projektarbete, ledarskap, grÀnsöverskridande arbete och projektledarskap. Den analysmetod som valts Àr den abduktiva ansatsen som lÄter tolkningsprocessen pÄverkas av bÄde den studerade litteraturen och den insamlade empirin.

Finansiella offshorecentra, eller skatteparadis som de ocksÄ kallas i dagligt tal, utvecklades som ett alternativ till mellankrigstidens hÄrt reglerade finansiella marknader. Skatteparadisen har ansetts utgöra rÀddningen för vÀlbÀrgades rikedomar genom lÄga/avsaknad av skatter och en stark banksekretess, medan andra betraktar dem som platser dÀr brottslingar och terrorister tillÄts tvÀtta pengar och finansiera sin verksamhet genom förvaringsplats av kapital. Efter terroristattackerna mot USA den elfte september 2001 tillsammans med stora företagsskandaler som Enron och Parmalat har ett omfattande internationellt arbete med att stÀnga skatteparadis pÄbörjats med USA som initiativtagande nation.För att undersöka hur skatteparadisen fungerar och vilka incitament som kan finnas för att anvÀnda skatteparadis har jag stÀllt frÄgan: Vilka faktorer kan pÄverka kapitalflöden till skatteparadis och vilka konsekvenser kan dessa fÄ?Vid besvarade av denna frÄga har studien syftet att för det första utforma en modell över vilka faktorer som kan tÀnkas pÄverka kapitalflöden till skatteparadis. DÀrefter Àmnar studien undersöka modellen för att se hur det ser ut i verkligheten.Med hÀnsyn till kunskapssynen kritisk rationalism har jag anvÀnt en multistrategisk metod, bestÄende av intervjuer och fallstudie tillsammans med kvantitativa skattesatser, för att besvara problemstÀllningen.

Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter och svÄrigheter som kan finnas vid tillÀmpandet av principen förorenaren betalar vid implementeringen av Vattendirektivet i Sverige och studera vilka ekonomiska styrmedel olika intressenter föredrar. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie. Det empiriska materialet som har legat till grund för min studie har samlats av forskarna frÄn det Vattenstrategiska forskningsprogrammet VASTRA genom fokusgruppsintervjuer inom Rönne Ä avrinningsomrÄde. Materialet har jag analyserat utifrÄn ekonomisk teori och principen att förorenaren skall betala. De ekonomiska styrmedel som berörs i min studie Àr: skatter, avgifter, handel med utslÀppsrÀttigheter och bidrag/subventioner och Àven ÄtgÀrder berörs.

Bakgrund: Shared services Ă€r en strategi som innebĂ€r att en existerande verksamhetsfunktion, som tidigare varit spridd pĂ„ flera olika platser, koncentreras till en enda enhet (center) inom en koncern. Det har blivit allt vanligare att koncerner vĂ€ljer att upprĂ€tta ett SSC, avseende ekonomifunktionen, dĂ„ det Ă€r ett sĂ€tt att effektivisera koncernens redovisningsprocesser. Till följd av denna utveckling har vissa revisorer pĂ„talat problem kopplade till revisionen av företag inom en koncern som har ett SSC. Problem som kan uppkomma vid grĂ€nsöverskridande revisionsarbete Ă€r exempelvis bristande förstĂ„else för lokala redovisningsregler och skatter samt sprĂ„kskillnader som kan försvĂ„ra revisorns kontroll. Även problem rörande arbetsfördelning och arbetsinsatser kan behöva lösas.

 Problem: Debatten kring vilket ansvar ett företag har pÄgÄr omkring oss just nu men intresset för företagsansvar Àr inte nÄgot nytt. NÀringslivets roll i samhÀllet har varit ett bekymmer under lÄng tid och det gÄr att finna bevis för nÀringslivet intresse för samhÀllet i Ärhundraden tillbaka. Idag har vi nÄtt en punkt dÀr vi stÄr inför mÄnga globala hot och hoppet om att övervinna dessa Àr en kraftfull och gemensam anstrÀngning. Detta har i sin tur medfört att det stÀlls stora krav pÄ företag idag vad gÀller deras ansvarstagande sett ur ett ekonomiskt, socialt och miljömÀssigt perspektiv. Samtidigt som det stÀlls höga krav pÄ företag menar vissa att det enda ansvar ett företag har Àr att betala skatter, löner och erbjuda arbetstillfÀllen inom ramen för gÀllande lagstiftning.

Alla aktiebolag Àr i skrivande stund skyldiga att lÀmna en Ärsredovisning med revisionsberÀttelse. RevisionsberÀttelsen kan vara ren eller oren. Att den Àr oren innebÀr att den innehÄller en eller flera anmÀrkningar frÄn revisorn. Den hÀr uppsatsen Àmnar undersöka om hur ett företag inom restaurangbranschen pÄverkas av en oren revisionsberÀttelse. Vi Àr ocksÄ intresserade av vilken typ av anmÀrkningar som förekommer i branschen.

I samtliga av EU-medlemsstaternas nationella system finns, i större eller mindre grad, en grÀnsdragningsproblematik för vad som Àr en skatt respektive en avgift. Enligt ett uttalande frÄn EG-domstolen i de franska avgiftsmÄlen, mÄl C-34/98 och mÄl C-169/98, har den nationella beteckningen dÀremot ingen betydelse för vilka pÄlagor som skall anses falla under tillÀmpningsomrÄdet för rfo 1408/71, vilken styr EU-medlemsstaternas möjlighet att ta ut avgifter för sociala förmÄner som omfattas av förordningen. De franska avgiftsmÄlen, liksom Derouin-mÄlet (mÄl C-103/06), visar den problematik som kan uppstÄ nÀr den nationella beteckningen inte stÄr i överensstÀmmelse med den EG-rÀttsliga. Begreppen skatt och avgift saknar ocksÄ en gemensam internationell definition. OECD:s modellavtal inkluderar sÄ kallade löneskatter i begreppet skatt.

Bakgrund och problem: Det finns mÄnga problem med redovisning i smÄföretag somdet kan finnas mÄnga orsaker till. Företag Àr per definition en vinstmaximerande enhet.Ekonomi Àr att hushÄlla med resurser. Att producera redovisning krÀver resurser ochsmÄföretagare upplever sig ofta ha kontroll över den ekonomiska situationen utan formellexternredovisning varför nyttan med redovisningen inte alltid uppfattas som stor.Samtidigt finns motiv att fuska med redovisningen för att slippa undan med skatter.Oavsett vad felen beror pÄ, Àr inte smÄföretagare fokuserade pÄ vad som Àr rÀtt eller fel iredovisningen. DÀremot av kostnaden för rÀtt eller fel i redovisningen. Kunskap omvilka typer av fel som oftast leder till kostnader i form av eventuella skattetillÀgg ellerstraff bör dÀrför kunna motivera smÄföretagare till att frÄn början lÀgga ned tillrÀckligaresurser pÄ redovisningen och dÀrigenom undvika dessa fel.

Stockholms lÀn Àr en expansiv region vars befolkning har vuxit kraftigt de senaste Ärtiondena och kommer enligt prognoser att fortsÀtta vÀxa under en överskÄdlig framtid. Inflyttningen har inneburit att en redan hög efterfrÄgan pÄ hyresrÀtter har blivit Ànnu högre. Trots en hög efterfrÄgan sÄ Àr utbudet pÄ hyresrÀtter trögrörligt och har inte hunnit i kapp. Detta har resulterat i att det rÄder bostadsbrist i stort sett i hela regionen.Det pÄgÄr stÀndigt en debatt bland experter, politiker och aktörer pÄ fastighetsmarknaden om vad som kan göras för att ÄtgÀrda bristen pÄ hyresrÀtter i regionen.En orsak till det lÄga byggandet av hyresrÀtter Àr att privata aktörer oftast betraktar den som en olönsam investering jÀmfört med bostadsrÀtten. Detta har hÀmmat byggandet enligt flera experter.

Landstingen Àr ansvariga för stora delar av den svenska hÀlso- och sjukvÄrden i Sverige. De senaste Ären har landstingen varit drabbade av en ytterst anstrÀngd ekonomi och endast fem av 20 landsting kunde under 2002 redovisa ett överskott. Den försÀmrade ekonomin kan till viss del förklaras av en hög arbetslöshet vilket innebÀr minskade skatteintÀkter. Eftersom den offentliga sektorn, och dÀribland landstingen, fÄr den största delen av sina intÀkter via skatter drabbas de hÄrt av en vikande sysselsÀttning. Andra orsaker till den försÀmrade ekonomin Àr kostnadsökningar och stigande lönekostnader.

Skatter Àr ett stÀndigt aktuellt och omdebatterat Àmne bÄde hÀr i Sverige och runt om i vÀrlden. Inkomstskatter pÄverkar bÄde företag och privatpersoner, vilket komplicerar situationen i fÄmansföretagen dÄ delÀgaren ofta ocksÄ arbetar i företaget och bidrar till vinstgenereringen. DÀrför blir det intressant att nÀrmare studera 3:12-reglerna som faller in under inkomstskattelagen och som berör de förehavanden som sker mellan företaget och delÀgaren. Reglerna pÄverkar Àgarnas privatekonomi pÄ ett direkt sÀtt eftersom de reglerar hur mycket av den utdelning eller kapitalvinst, som Àgaren fÄr frÄn bolaget, skall beskattas i inkomstslaget kapital respektive tjÀnst. DÄ 3:12-reglerna spelar en sÄdan central roll för fÄmansföretagaren stÀller vi oss frÄgande till hur detta i sin tur pÄverkar hur man agerar i företaget och de beslut man tar dÀr angÄende företagets framtid.Problem: Hur pÄverkar 3:12-reglerna fÄmansföretagens ekonomi och beteende? Dessutom stÀllde vi oss delfrÄgan, Har förÀndringarna i 3:12-reglerna som infördes 2006 samt 2007 inneburit förenklingar för fÄmansföretagen?Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fÄmansföretagens beteende pÄverkas av 3:12- reglerna nÀr det gÀller investeringsbeslut av olika slag och vad det betyder för lönsamheten i företagen.

Det stÀlls stora krav pÄ revisorn som, förutom kunskap i revision, ocksÄ ska kunna hantera omrÄden som miljöredovisning, skatter och juridik, finansiering och budgetering. Dessutom ska han vara absolut oberoende och undvika alla typer av hot som kan pÄverka hans sÀtt att utöva sitt yrke objektivt.Syftet med revision Àr att ge ökad trovÀrdighet Ät den finansiella information företagen redovisar för dess intressenter. Genom att granska en verksamhets rÀkenskaper och förvaltningsÄtgÀrder samt granska att styrelse och vd har följt lag sÄ fÄr intressenterna större förtroende för Ärsredovisningen. En av förutsÀttningarna för en trovÀrdig Ärsredovisning efter revisorns granskning Àr att han har agerat oberoende nÀr han fullgjort sitt uppdrag. Det har gjorts mÄnga studier som behandlar oberoendet pÄ olika sÀtt, dÀr flera har kommit till slutsatsen att de revisionsbyrÄer som klassas som stora ocksÄ Àr de som sÀkrast agerar oberoende i sin profession.Dock tycker vi att det saknas studier som undersöker oberoendet frÄn de mindre revisionsbyrÄernas perspektiv.

Jorden belastas allt mer av föroreningar och med den ökande befolkningen kan jorden komma till en punkt dÄ den inte klarar av denna belastning. DÀrför mÄste mÀnniskan, som Àr den största utnyttjaren av jordens resurser, komma pÄ nya sÀtt att leva, som innebÀr mindre pÄ-verkan pÄ miljön.Byggnaderna stÄr för en stor del av miljöbelastningen, sÀrskilt dÄ energin som krÀvs under driftstiden. Ett hus stÄr vanligtvis i minst 50 Är, vilket Àr en lÄng tid, och stÄr detta hus och nöter pÄ miljön blir konsekvenserna stora. Av denna anledning och som en god start pÄ vÀgen att hushÄlla med resurser har energisnÄla hus börjat byggas. Hus i Europa till exempel krÀver det mesta av sin energianvÀndning till uppvÀrmning, detta har lett till bra isolerade hus med vÀrmeÄtervinningsteknik och mindre behov av energi.Nu stÄr mÀnniskan inför en ny utmaning, att hitta nya lösningar för de andra resurserna och som krÀver mycket mer engagemang; att bygga grönt.

Beslutsfattande Àr nÄgot som ofta förekommer i företag, inför 2014 mÄste en del aktiebolag ha tagit ett beslut om de ska redovisa enligt K2- eller K3-regelverket. Dessa regler har arbetats fram för att kunna förtydliga, underlÀtta och förbÀttra företags redovisning. I och med dessa nya redovisningsregler blir det viktigt att titta pÄ vilka aspekter som Àr viktiga att beakta och som pÄverkar valet inför implementeringen. Detta har lett oss in pÄ vÄr problemformulering som lyder: Hur vÀljer företag mellan K2 och K3-regelverket? Och dÀr syftet med studien Àr att försöka skapa en större förstÄelse för vilka aspekter det Àr som pÄverkar företag i valet av regelverk.