De senaste Ären har riskkapitalbranschen visat en hög tillvÀxt, samtidigt som Äsikterna kring i vilken utstrÀckning som riskkapitalbolagen tillför vÀrde i sina portföljbolag gÄr isÀr. Med utgÄngspunkt frÄn intervjuer med entreprenörer undersöks deras upplevda nytta av riskkapitalbolag utöver kapital. Uppsatsen innehÄller Àven en kvantitativ studie som visar att bolag med riskkapitalfinansiering har utvecklats bÀttre en liknande bolag utan riskkapital de senaste tre Ären. Slutsatsen av studien Àr att riskkapitalbolag Àr framgÄngsrika i sin strÀvan att skapa ett mervÀrde i sina portföljbolag genom att de kompletterar entreprenörers kunskaper med övergripande strategiskt arbete och styrning..

Sammanfattning Uppsatsen titel: AffĂ€rsĂ€nglar ? VĂ€rdefulla för företagen? Seminariedatum: 28 januari 2003 Ämne: Magisteruppsats i redovisning 10 p. Författare: Caroline Karlsson Annette Nilsson Handledare: Hans Landström Företag: Aspiro AB, Galenica AB, Ludesi AB Fem nyckelord: AffĂ€rsĂ€ngel, informella investerare, venture capital-företag, entreprenörskap, vĂ€rde Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att utifrĂ„n företagens perspektiv besvara följande frĂ„gestĂ€llningar: Vilken form av arbete utför affĂ€rsĂ€nglarna inom företagen och innebĂ€r detta att vĂ€rde tillförs?  Tar företagen verkligen tillvara pĂ„ de eventuella vĂ€rden som affĂ€rsĂ€nglarna medför och om sĂ„ Ă€r fallet pĂ„ vilket sĂ€tt?  Finns det möjlighet för företagen att ta tillvara pĂ„ affĂ€rsĂ€nglarnas egenskaper pĂ„ ytterligare sĂ€tt och i sĂ„ fall hur? Metod: I uppsatsen anvĂ€nder vi en kvalitativ metod med företagande av fallstudier. Vi har i fallföretagen genomfört personliga intervjuer.

BolagsstyrningsfrÄgor har pÄ senare Är uppmÀrksammats bÄde i Sverige och internationellt efter ett antal förtroendeskadliga incidenter. Det ledde till att regeringen tillsatte en förtroendekommission för att analysera behovet av ÄtgÀrder som skulle sÀkerstÀlla förtroendet för det svenska nÀringslivet. En kodgrupp bildades som tog fram en Svensk kod för bolagsstyrning, KodenKoden Àr avsedd att utgöra ett led i sjÀlvreglering inom det svenska nÀringslivet vilket innebÀr att den inte Àr lagstiftad utan marknaden fÄr sjÀlv rÄda över bestÀmmelserna. Koden bygger pÄ principen följ eller förklara och innebÀr att de företag som tillÀmpar Koden kan avvika frÄn enskilda regler men de mÄste dÄ förklara och ange skÀl till avvikelsen. Genom följ eller förklara lÀggs ambitionsnivÄn högre Àn den hade gjorts om reglerna varit tvingande.

I svensk rÀtt gÀller som utgÄngspunkt att alla rÀntor Àr avdragsgilla. Sedan 1 januari 2013 begrÀnsas dock rÀtten till avdrag för samtliga koncerninterna lÄn, eftersom det visat sig att bolag utnyttjat rÀtten till avdrag för att uppnÄ skattefördelar. Det finns dock undantag till begrÀsningen dÄ avdrag ÀndÄ kan medges. Ett sÄdant undantag Àr den sÄ kallade tioprocentsregeln. Regeln innebÀr att avdrag ÀndÄ kan medges, om det företag som faktiskt har rÀtt till inkomsten beskattas med minst tio procent.

Sammanfattning: Syftet med detta arbete Àr att skapa ett lÀttillgÀngligt material i fysik och kemi, och dÀrigenom fÄ fler pedagoger att arbeta med dessa Àmnen i förskolan. Ett handledarhÀfte med enkla experiment skapades och utvÀrderades pÄ tvÄ förskolor. Pedagogerna arbetade med detta hÀfte i tvÄ veckor, för att sedan utvÀrdera det via en enkÀt. Resultatet visade sig positivt, de tyckte att det varit roligt att arbeta med fysik och kemi med barnen. HÀftet var lÀttförstÄligt och man anvÀnde sig av material som normalt finns pÄ en förskola.

Är det möjligt att göra en kvalitativ musikvideo med en liten budget? Flera hĂ€vdar att detta Ă€r möjligt om man planerar detaljrikt och anvĂ€nder sig av olika knep, som bland annat att inte anvĂ€nda sig av för mĂ„nga miljöer utan istĂ€llet anvĂ€nda sig av fĂ€rre miljöer, men frĂ„n flera olika vinklar och perspektiv för att fĂ„ till en bra variation.Mitt projekt grundar sig i att undersöka detta nĂ€rmare. En utmaning blev det att göra allt pĂ„ egen hand, men resultatet vĂ€xer fram till en musikvideo som dels innehĂ„ller klipp frĂ„n skogmiljöer till en animation som knyter samman det hela till lĂ„tens kĂ€rna.KĂ€rnan i detta Ă€r att dela med mig av min process, sĂ„ att andra som ocksĂ„ vill göra en musikvideo kan se vad som gĂ„r att göra med enkla medel och förhoppningsvis inspireras..

Uppsatsen börjar med definitionen av en grupp och fortsÀtter med grundlÀggande begrepp och egenskaper hos grupper sÄsom undergrupper, homomorfismer, isomorfismer, normala undergrupper, faktorgrupper och permutationsgrupper. Sedan behandlas konjugerade undergrupper, konjugatklasser och klassekvationen med vars hjÀlp det visas att en grupp med ordning $p^{2}$ Àr abelsk. Vidare behandlas direkta och semidirekta produkter av grupper. Det konstateras att omvÀndningen till Lagranges sats i allmÀnhet inte gÀller men att Sylows satser finns istÀllet. Med hjÀlp av den tidigare teorin visas sedan att de enda enkla grupperna med ordning mellan 1 och 60 Àr av primtalsordning.

En sakrÀttsligt giltig överlÄtelse krÀver ett utförande av ett sakrÀttsligt moment. De vanligaste sakrÀttsliga momenten Àr tradition, denuntiation samt registrering. Traditionsprincipen har betraktats blivit etablerad i svensk rÀtt genom HD:s dom i NJA 1925 s. 130. I rÀttsfallet har HD angett att det vid överlÄtelse av lösöre krÀvs tradition, alternativt registrering av överlÄtelsen enligt Lag (1845:50 s.

En elementĂ€r bestĂ„ndsdel av en fungerande marknad Ă€r tillförlitlig finansiell information. Ämnet Earnings Management bestĂ„r av olika teorier och metoder för att mĂ€ta manipulationer av den finansiella informationen som redovisas av bolag. Anledningen till manipulationer beror bland annat pĂ„ agentproblemet mellan bolag och intressenter. Bolag (eller tillĂ€mparen) har incitament att vilseleda sina intressenter genom redovisningen för att nĂ„ fördelar. Ett sĂ€tt att motverka agentproblemet och kvalitetssĂ€kra redovisningen Ă€r att lĂ„ta en revisor genomföra revision pĂ„ bolagets rĂ€kenskaper.

FrÄn och med Är 2005 Àr det obligatoriskt för alla noterade bolag inom EU att redovisa enligt IASB:s standards, IFRS/IAS. En vÀsentlig skillnad mot tidigare normer Àr att goodwill inte lÀngre skall skrivas av planenligt, istÀllet skall bolagen göra sÄ kallade ?impairment test?, eller nedskrivningsprövning. Ett impairment test innebÀr att bolaget per varje balansdag eller oftare skall bedöma om det finns nÄgon indikation pÄ att en tillgÄng kan ha minskat i vÀrde.Oavsett om det finns nÄgon indikation pÄ en vÀrdeminskning eller ej, skall företaget varje Är göra en prövning om en immateriell tillgÄng med obegrÀnsad nyttjandeperiod har minskat i vÀrde genom att jÀmföra dess redovisade vÀrde med ÄtervinningsvÀrdet.Syftet med min uppsats Àr att undersöka huruvida noterade hollÀndska bolag efterlever kraven som stÀlls frÄn standarden IAS 36 p 134. Resultatet ska jag sedan jÀmföra med en liknande undersökning som tidigare gjorts för bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen.

Den hÀr uppsatsen behandlar elevers kunskaper om begreppet funktioner. Det stÄr i uppnÀendemÄlen att eleverna skall kunna tolka och anvÀnda enkla formler, lÀsa enkla ekvationer, samt kunna tolka och anvÀnda grafer till funktioner som beskriver verkliga förhÄllanden och hÀndelser. (Utbildningsdepartementet, 1998). Undersökningen Àr gjord pÄ tre skolor och omfattar tvÄ klasser i Àr 9 samt en klass i gymnasiet. Vi har genom enkÀter och djupintervjuer försökt ta reda pÄ vad eleverna kan inom omrÄdet.

Debatten om hur man bör externredovisa immateriella tillgÄngar fÄtt ett uppsving över hela vÀrlden pÄ senare Är och debattfokus har riktas mot det som brukar kallas företagens frÀmsta resurs nÀmligen de anstÀllda. IT- bolagens immateriella tillgÄngar bestÄr i huvudsak av tillgÄngar som fysiskt inte gÄr att ta pÄ nÀmligen tillgÄngar som finns i personalen. VÄrt syfte med denna uppsats var att beskriva hur olika typer av IT-bolag redovisar sitt humankapital i Ärsredovisningen samt att identifiera anledningen till varför de informerar som de gör. Vi utförde en kvalitativ fallstudie av tre börsnoterade IT-bolag som synliggjorde humankapital i Ärsredovisningen. För att beskriva hur företagen redovisade humankapitalet anvÀnde vi oss av en egenkonstruerad analysmodell.

Revisionsplikten i Sverige avskaffades för nÄgra Är sedan för de minsta aktiebolagen och idag Àr det ett omdiskuterat Àmne. Det Àr dock först nu som effekterna börjar visa sig. Idag Àr det cirka 80 procent av de minsta bolagen som inte anlitar en revisor. Studien har utförts ur företagens perspektiv och syftet med vÄr studie har varit att undersöka om bolag som inte anlitar en revisor har fattat ett ekonomiskt rationellt beslut. För att genomföra studien har vi anvÀnt oss av kvantitativ metod med deduktiv ansats som utgÄtt frÄn positivistisk kunskapssyn. Vi har bland annat undersökt om ett antal nyckeltal skiljer sig mellan reviderade och oreviderade bolag.

En styrelses uppgift Àr att företrÀda samtliga aktieÀgare i ett bolag. I ett börsnoterat bolag Àr Àgarna mÄnga vilket gör styrelsens uppgift svÄr dÄ det finns mÄnga intressenter. Vid ett uppköpsbud aktualiseras bolagets vÀrde ur samtliga berörda intressenters perspektiv. VÄr undersökning identifierar aktieÀgarnas perspektiv i denna situation och utvÀrderar i vilken utstrÀckning deras intressen tillgodoses. Vi har genomfört ett antal tester av hypoteser som formulerats utifrÄn tillgÀnglig applicerbar forskning.

En elementĂ€r bestĂ„ndsdel av en fungerande marknad Ă€r tillförlitlig finansiell information. Ämnet Earnings Management bestĂ„r av olika teorier och metoder för att mĂ€ta manipulationer av den finansiella informationen som redovisas av bolag. Anledningen till manipulationer beror bland annat pĂ„ agentproblemet mellan bolag och intressenter. Bolag (eller tillĂ€mparen) har incitament att vilseleda sina intressenter genom redovisningen för att nĂ„ fördelar. Ett sĂ€tt att motverka agentproblemet och kvalitetssĂ€kra redovisningen Ă€r att lĂ„ta en revisor genomföra revision pĂ„ bolagets rĂ€kenskaper.