Det finns idag goda möjligheter att beröringsfritt kontrollera elektroniska objekt. Ett exempel är belysning som aktiveras via rörelsesensorer.Enkla lösningar innehåller oftast sensorer för ljud, ljus eller rörelse vilka används för att aktivera ett styrobjekt, vanligen genom att slå på eller av en elektronisk strömbrytare kopplad till styrobjektet. Behövs det mer säkerhet och möjlighet att bevisa för styrobjektet vem individen är som försöker få styrobjektets uppmärksamhet behövs det mer än en enkel sensor. Det behövs en anpassning för att separera olika bluetoothenheter från varandra. Bluetooth är en teknik för att trådlöst skicka information mellan två enheter.

Denna studie presenterar resultaten från en fallstudie som syftade till att beskriva hur en stor, svensk multinationell koncern valt att utforma sitt internprissystem, samt att beskriva orsakerna till dessa val och vilka effekter de har medfört. Vi har valt att främst granska deras internprisförhållande på den svenska marknaden, för att få en bättre och mer detaljerad bild av hur internprissättningen går till.Uppsatsen är grundad på en kvalitativ metod där vi utgått ifrån en abduktiv ansats. Våra primärdata består av personliga intervjuer. Vi har tolkat det insamlade materialet, det vill säga letat efter orsaker, samt försökt hitta kopplingar till teorin och tidigare studier, alltför att skapa ökad förståelse inom området.Vi har kommit fram till att koncernen idag använder sig av en marknadsbaserad metod mellan affärsgrupperna samt metoden avräkning till standardkostnad inom affärsgrupperna. Koncernens främsta syfte med internprissättningen är att skapa rättvisa, enkelhet, samt kostnadsmedvetenhet.

Ett vanligt förändringsfenomen för dagens organisationer, för att kunna hävda sig i den hårdnande konkurrensen, är att genomgå ett samgående eller ett företagsförvärv. Den påföljande integrationsprocessen har där visat sig vara problematisk i den mening att tanken om det gemensamma bolaget inte alltid ter sig självklart för den gemene medarbetaren. Svårigheter att identifiera sig i den nya organisationen har visat sig underbygga gruppbildning vilket förstärker känslan ?vi? och ?dem? även fast arbetet sker under samma företagsnamn. Syfte: Hur en organisationsbyggande process kan gå till vid ett företagsförvärv.

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för vilka bakomliggande krafterna som gör att människor använder Blocket och se vilka strategier som kan användas för att bryta dessa krafter..

För en butik är det viktigt att framställa sig på ett inspirerande sett för att locka in kunder i butiken. Det börjar redan med att bygga upp en bra exteriör bestående av bland annat fasad, skyltfönster och skyltar. Butiken måste få kunden intresserad redan utanför för att den ska känna en vilja att handla. Kunden bygger snabbt upp en attityd mot butiken och det är viktigt att den blir positiv för att kunden ska vilja besöka butiken. Väl inne så är det interiören som påverkar kunden ifall den vill stanna kvar och göra sina köp.

Vad innebär stadens woodlandplanteringar för de människor som varje dag passerar förbi? Vari består dess estetiska tilltal? Den här uppsatsen försöker besvara dessa frågor, och skapa en bild av vad det innebär att planera in denna typ av plantering i våra stadsmiljöer. Som ett typexempel utgår uppsatsen från woodlandplanteringen vid Slottsgatan i Malmö. Med utgångspunkt i miljöpsykologisk litteratur undersöks naturupplevelsen, huruvida denna är viktig för oss som människor, och på vilka sätt. Detta kopplas sedan till upplevelsen av woodlandplanteringar.

Den här uppsatsen undersöker hur man kan skapa mer liv i en stadskärna som blir tom vid olika tillfällen. Hur ska man strukturera innehållet i gatorna för att stadslivet inte ska dö ut helt under en dag?.

För att få en trygg identitet ska alla elever i grundskolan uppnå medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i det gemensamma. Detta anser skolverket vara viktigt för förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Tyvärr resulterar många av försöken att tala om kultur i skolan bara till ökat särskiljande, istället för ökad förståelse.Denna undersökning syftar till att hitta ett nytt sätt att arbeta med kultur- och etnicitetsfrågor. Utifrån frågeställningen ?Hur kan man använda designprocessen för att skapa nya högtider och därigenom synliggöra och utmana de sätt på vilka identitetskapande sker bland elever i grundskolans årskurs tre?? har ett designpedagogiskt projekt genomförts tillsammans med 50 barn i nioårsåldern.I detta projekt har dessa 50 barn, eleverna i två skolklasser, använt metoder inspirerade av transformations- och participatory design för att skapa ett helt nytt, eget högtidsfirande. Tillsammans har vi satt ramarna för en ny tradition, en ny kultur och ett nytt beteende. Min förhoppning var att genom att skapa något nytt, gemensamt skulle samhörighetskänslor uppstå istället för att kulturella skillnader skulle uppmärksammas och på så sätt öka segregeringen.Under projektets gång har jag samlat in empiri i form av ljudupptagningar, fotografier, fältanteckningar och artefakter, de produkter som eleverna tillverkade inför firandet.

Elever i gymnasieskolan visar svårigheter att skapa sig äkta förståelse för ämnet kemi. Detta kan bero på en omfattande mängd material men också att kemiämnet traditionellt är uppdelat i separata kategorier. Elever uppvisar inte förmåga att se helheten och kopplingen mellan dessa delar. Arbetet diskuterar möjligheten för ämnesläraren att utgå från så kallade ?stora idéer? och sedan avancera innehållet enligt en bestämd ordning. Detta kan vara ett sätt att skapa helhetsbild, bättre överblick och därigenom djupare förståelse av kemin som ämne. Genom lärarintervjuer undersöks olika lärares syn på organisk kemi i undervisningen och om specifika moment finns inom kursen kemi 1 där fler exempel på den organiska kemins grunder kan introduceras för gymnasieelever. Stora idéer som sammanfattar gymnasiekemins grundkurs (kemi1) samt organisk kemi (del av kemi 2) presenteras i arbetet.

Från slutet på 90- talet och åren framåt har ett paradigmskifte skett inom det strategiska tänkandet, nämligen Informationsteknik. Detta innebar helt nya möjligheter för företagen att skapa värden för kunden. Kunden är inte längre en mottagare och inte heller verksamhetens upphov, utan är nu i själva verket en medproducent som är med och utformar värdeskapandet. Co-creation är en väsentlig del för utvecklingen av nya produkter och tjänster där kunden får en allt mer central roll i den värdeskapande processen. Kloka företag utnyttjar denna innovativa kraft.

Syftet med denna studie var att undersöka hur perennplanteringar kan byggas upp för att få ett estetiskt värde och vara långlivade, samt att undersöka hur planteringar kan byggas upp beroende på hur de ska upplevas och betraktas. Genom litteraturstudier och intervjuer sammanställdes olika faktorer som är bra att tänka på och ta hänsyn till för att få en lyckad växtkomposition och egenskaper hos perenner som är bra att ha kännedom om när man skapar rabatter. Resultatet av denna datainsamling visar bland annat att det gäller att begränsa antalet växter för att få en rabatt att se estetisk och harmonisk ut. Det är först i masseffekt som de flesta perenner kommer till sin rätt. Stommen i en rabatt kan vara perenner som håller formen under lång tid och gör den tilltalande även om det inte är så mycket blommor.

Det övergripande syftet med detta examensarbete är att är att skapa förståelse för i vad mån elevers filmskapande kan ses som en tillgång i deras läs- och skrivutveckling. Vidare så uppmärksammas också lärares syn på hur filmskapande kan bidra till läs- och skrivutveckling samt deras syn på text, berättande och lärande. Studien tar också upp vilka möjligheter och vilka hinder som lärarna anser finns i arbetet med filmskapande i skolan. Empiriskt material i form av kvalitativa intervjuer med sex stycken lärare samt teori och tidigare forskning ligger till grund för min analys och diskussion i studien. Resultatet visar på att lärarna ser lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv och att majoriteten av dem ser filmskapande som ett kulturellt redskap för att uttrycka text.

Syftet med denna studie var att undersöka om elevers matematiska prestationer påverkas av en nedsatt minnesförmåga, vilka problem det i så fall medför hos eleven och hur vi som pedagoger kan hitta strategier för att underlätta för dessa elever.I undersökningen har vi arbetat med 62 elever, av vilka 27 är flickor och 35 är pojkar, som går sjätte skolåret i en kommunal skola. I studiematerialet ingår även fyra personer som arbetar i skolans verksamhet. Den metod vi har använt oss av är kvalitativa intervjuer. Vår lokala forskning visade att problem med nedsatt minnesförmåga finns i skolverksamheten i storleksordningen ca 16 % hos eleverna. Problemet återfanns oftare hos pojkar än hos flickor.

Friluftsplanen är ett frivilligt dokument som enbart beskriver friluftslivets intresse i kommunen. Detta för att dokumenten är frivillig och att det inte finns några bestämmelser om vad ett friluftsdokument ska innehålla. Detta arbete är en fallstudie som syftar till att undersöka om friluftsdokumenten innehåll. Friluftsplanen visade sig ofta vara del i annan plan eller program vilket innebar att arbetet breddades och kom att undersöka flera friluftsdokument med olika namn. Innehållet i friluftsdokumenten analyserades och jämfördes sinsemellan.

Den här uppsatsen behandlar vikten av kommunikation i projekt och vill främst ge svar på faktorer som designmanagern kan inverka på för att skapa en lyckad kommunikation i projekt.Uppsatsen berör även styrkor och svagheter som projektgruppens medlemmar besitter samt möjligheten att påverka gruppdynamiken. Utifrån ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt har vår strävan varit att skapa förståelse för det område vi studerat. Vi har använt oss av kvantitativ och kvalitativ metod, genom att vi dels genomfört djupintervjuer samt e-postformulär. Användandet av båda metoderna grundar sig på att vi velat studera gruppdynamik och kommunikationsproblem i designintensiva företag både övergripande och mer detaljerat.Författarna har genom uppsatsen stärks i sin uppfattning om att det bästa sättet att genomföra ett projekt, inom ett designintensivt företag, är att ha en designmanager/projektledare som förstår sig på de olika disciplinerna. Det här för att ökad förståelse leder till bättre kommunikation mellan medarbetare.I uppsatsen framkommer det även att designmanagern måste ges tydliga styrverktyg samt möjlighet att påverka gruppsammansättning för en lyckad dynamik..