Denna studie syftar till att undersöka pedagogernas synsätt på uppdraget om en likvärdig utbildning, med avseende för barns olikheter i förskolans verksamhet.Metoden som använts i undersökningen är kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och en specialpedagog i olika förskolor i Blekinge. Jag har spelat in intervjuerna och därefter transkriberat dem. Det materialet som jag samlat in har jag utifrån ett kritiskt utvecklingspsykologiskt perspektiv med koppling till pedagogisk-och specialpedagogisk forskning analyserat.Resultatet jag kommit fram till är att pedagogerna har ett gemensamt mål om en likvärdig förskola för alla barn oavsett vilka olikheter barnen har. Pedagogernas synsätt är att man ska utgå från barnens nivå, skapa en utbildning där alla barn känner sig delaktiga och att det finns en gemenskap.  För att skapa en likvärdig utbildning menar pedagogerna på att man måste möta barnen utifrån deras erfarenheter, förutsättningar samt på nivån barnen befinner sig på.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vilka strategier förskollärare har när de hanterar dilemmat kring att uppmärksamma individen, samtidigt som de ska ta hänsyn till hela gruppen. Läroplanen styr förskollärares arbete och går inte att bortse ifrån, den tar upp att det är förskollärarens uppgift att tillgodose varje enskild individs behov, intressen och förutsättningar. Eftersom det här ses som ett dilemma för förskollärare, anses det som intressant att undersöka vilka strategier förskollärare har för hur de ska gå till väga. Undersökningen utgår från intervjuer då det är det undersökningsinstrument som anses vara lämpligast när det gäller att ta reda på vilka strategier förskollärarna har. Resultatet visar på att det finns många vägar att gå vad det gäller att kunna tillgodose alla individer.

SammanfattningSvenska fjälldestinationer är starkast kopplade till vinterturism med alpin utförsåkning som den vanligaste aktiviteten. Destinationerna har länge präglats av säsongsproblematiken och det har endast funnits ett produktutbud för att anläggningarna ska kunna ha öppet vintertid. Dock på senare tid har det märkts hur sårbar skidindustrins ekonomiska hållbarhet är för globala klimatförändringar eftersom allt mildare vintrar med låg nederbörd minskar direkt längden på vintersäsongen. Fjälldestinationer börjar nu inse att det finns en möjlighet att ha öppet även på sommaren och arbetar för att inte hindras av säsongsproblematiken. Hur arbetar de då med att övervinna säsongsproblematiken för att skapa en fungerande sommarturism? För att ta reda på hur svenska fjälldestinationer jobbar med utveckling av sommarturismen har tre studieområden tagits fram: Funäsfjällen, Idre Fjäll och Åre.

Vi har i en tidigare kurs genomfört en uppgift innehållande bråk, då vi upptäckte att elever hade svårt att lära sig framförallt sammansatta bråk. Vi blev intresserade av att ta reda på hur man skapar förutsättningar för att eleverna ska lära sig bråk, vilket är denna studies syfte. Studien syftar även till att upptäcka vilka aspekter som är kritiska för att lära sig bråk samt ta reda på hur dessa kan varieras i undervisningen vid elevernas lärande av bråk.I studien används en learning study som kan ses som en typ av aktionsforskning där lärare forskar i sitt eget klassrum. Inom learning study används variationsteorin som är en guidande princip för att förstå och skapa förutsättningar för lärande. Lektionerna som genomfördes av oss, blivande lärare, vid tre olika tillfällen videofilmades.

Mitt syfte med denna undersökning är att få en fördjupad kunskap om hälsopedagogers erfarenheter kring friskvårdsstrategier och friskfaktorer. Jag har intervjuat fyra verksamma hälsopedagoger. Resultatet visar att det salutogenetiska synsättet bildar ett underlag för det hälsofrämjande arbetet och fokus ligger på friskfaktorer, på det som bidrar till att bevara och förbättra hälsan. Liksom forskningen menar de intervjuade att det är viktigt att lyfta fram det friska när vi strävar efter att skapa friska arbetsplatser. Vidare menar de att friskvårdsarbetetbör handla om långsiktiga strategier och inte bara korta projekt vid något enstaka tillfälle.Hälsoprofilbedömningar (HPB) som är en vetenskapligt förankrad metod, är den vanligaste friskvårdsstrategin som används bland hälsopedagogerna.

Syftet med uppsatsen var att undersöka huruvida historieundervisningen för grundskolans senare år ska inkludera miljöhistoria. För denna bedömning gjordes en textanalys av vad sex styrdokument på nationell och internationell nivå föreskriver. Skollagen, läroplanen och kursplanen för historia analyserades. Utöver dessa granskades tre internationella dokument som ligger till grund för läroplanen. Undersökningen utgick från ett perspektiv där historiemedvetande, i bemärkelsen handlingsberedskap inför framtiden, stod i centrum.

De senaste åren har det byggts ett flertal nya köpcentrum runt om i Sverige, varav nyligen Modehuset i Hansa City i utkanten av centrala Kalmar. Då Modehuset innehåller liknande butiker till de köpcentrum som redan finns i Kalmar frågade vi oss varför de delvis väljer att etablera desamma och varför de istället inte valde att sticka ut med ett annorlunda butiksutbud.Vår avsikt är att undersöka butiksmixen i tre av Kalmars köpcentrum - Modehuset, Kvasten och Baronen. Vi vill komma fram till hur köpcentrum arbetar med butiksmixen för att skapa ett attraktivt köpcentrum. Vi har även som mål att avgöra om butikerna Gina Tricot och H&M måste finnas i ett köpcentrum för att skapa en attraktion av köpcentrat.Vi har, enligt den deduktiva processen, utgått från den kunskap vi hade om köpcentrum och deras butiksmixer för att sedan leta efter relevanta teorier inom detta ämne. Eftersom datainsamlingen har skett genom intervjuer har vi använt oss av det kvalitativa angreppssättet.I insamlandet av vår teori utgick vi från ett flertal faktorer som vi ansåg påverkade arbetet för att skapa en attraktiv butiksmix i köpcentrum.

Det har visat sig under många år att elever som väljer yrkesinriktat program är mindre motiverade till att läsa kärnämnen. Syftet med denna studie är att undersöka om och hur lärarna kan skapa förutsättningar för att arbeta med infärgning. För att ta reda på förutsättningarna för att arbeta med infärgning har vi intervjuat sex behöriga lärare som arbetar på en gymnasieskola i Västra Götaland. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. I studien visade det sig att respondenterna är villiga till att arbeta med infärgningsprojekt, men det finns inte tillräckligt med arbetstid till planering för att arbeta på detta sätt.

Sammanfattning                         ?Förändringsarbete av arbetsmetod utifrån ledarperspektiv?Datum:                                           27 maj 2014Niva?:                                               Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hpInstitution:                                   Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens HögskolaFörfattare:                                    Fredrick Posti 901205               Roza Otman 910525                 Titel:                                               ?Den Lyckade Förändringen - Förändring av arbetsmetod inom bank utifrån ett ledarperspektiv?Handledare:                                Angelina SundströmNyckelord:                                    Organisationsförändring, implementering av förändring, ledarskap, lyckat förändringsarbete. Frågeställning:                            Hur lyckades Sparbanken Rekarne med sitt förändringsarbete? Vilka bakomliggande faktorer var avgörande under förändringsarbetet?Syfte:                                              Uppsatsen syftar till att beskriva hur ledare inom bankverksamhet arbetar för att genomföra ett lyckat förändringsarbete.Metod:                                           Denna uppsats har studerat Sparbanken Rekarnes förändring av arbetsmetod på allexpeditionen. Undersökningen genomfördes av kvalitativ ansats för att skapa förståelse av ämnet.

I den här rapporten utvärderas ett antal olika collaborative filtering algoritmer för att ta reda på vilken av dess som lämpar sig bäst för att implementera åt PlanEatSmile i en PHP/MySQL-miljö. Målet är att hitta en algoritm som klarar av att skapa rekommendationer i realtid och med hög precision. Därtill är det viktigt att algoritmen ska kunna skapa rekommendationer åt nya användare (cold-start-problemet) samt att algoritmen ska skala väl när sajten växer.De algoritmer som undersöks är user-based collaborative filtering, item-based collaborative filtering och tendencies collaborative filtering. Samtliga algoritmer undersöks i två versioner. En version som utgår ifrån receptbetyget och en version som omvandlar receptbetygen till  ingrediensbetyg.Algoritmerna testas på data insamlat genom en enkät för att avgöra deras precision.

Att göra en kund nöjd bör ligga i alla byggföretags intresse. För att göra en kund nöjd måste hänsyn tas till vad denne har för önskemål och är villig att betala för. Byggentreprenörerna har genom tiderna varit duktiga på att leverera det kunderna efterfrågar. Kunderna är ofta nöjda med byggentreprenören fram till dess att nyckeln till dörren är överlämnad. Det är främst under efterföljande garantitid som ett missnöje mot byggentreprenören uppstår.

Linda Gustafsson & Johanna Friberg (2010). Utmanande miljöer i förskolan? Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Uppsatsen handlar om hur två förskolor med olika pedagogiska profiler arbetar för att skapa utmanande miljöer för barn i förskolan. Den ena förskolan är en så kallad uteförskola, som bedriver sin verksamhet i huvudsak utomhus och den andra förskolan är en traditionell förskola utan någon speciell profil och som framför allt bedriver sin verksamhet inomhus. Uppsatsens syfte är att få syn om det finns några skillnader eller likheter i pedagogernas arbetsätt när det handlar om att skapa utmanande miljöer. Undersökningen har utgått ifrån frågeställningarna: Hur arbetar pedagogen för att förändra barnens fysiska miljö på en uteförskola respektive en traditionell förskola? Hur skapas utmanande miljöer på en uteförskola respektive en traditionell förskola? Hur kan pedagogen skapa variation i de miljöer som barnen möter dagligen? Vilka möjligheter får barnen för att förändra sin egen miljö på de två olika förskolorna? För att besvara frågeställningarna har vi använt oss av olika metoder, exempelvis observationer av förskolans miljö och barns lek i denna miljö, samt intervjuer med både vuxna och barn.

Detta examensarbete behandlar rumsakustik som en viktig del i skapandet av en arkitektur för framförande av musik, samt upplevelsen av ljud. Projektet bygger på en idé att skapa nya möjligheter att skapa och framföra musik för musiker, vars arbete ofta begränsas av lokalbrist eller av olika föreningars intresseområden. Idén har utvecklats till en hybrid mellan ett nytt musikmuseum och ?Musikplatsen? - en plats för skapande och framförande av musik med liten publik. Musikplatsen blir en del av det nya musikmuseets program för att skapa nya samarbeten och ekonomisk hållbarhet.

Information och reklam finns överallt, på TV, radio, tidningar, och nu senast stripade på tunnelbanevagnar, vilket gör att reklamen får det svårare att tränga igenom det allt tätare mediebruset. Med detta som bakgrund kan man se en trend till det ökade användandet av Event Marketing, vilket är en kommunikationsform som genom evenemang ska stärka varumärket eller skapa ett mervärde. Event Marketing utformas beroende på målen och syftet med evenemanget, vilket vanligtvis är att skapa ett intresse för produkten eller tjänsten och att öka försäljningen, men hur skapas detta genom ett evenemang? Detta tar oss in på syftet med studien, där vi vill belysa och klargöra vad Event Marketing är för något och hur det används i syftet att skapa relationer och öka försäljningen hos företag. Event Marketing är ett outforskat område, informationen, fick vi från de intervjuer som gjordes på två eventbyråer och en mediaförmedlare för att skapa en djupare förståelse.

I detta examensarbetet har jag studerat hur man kan lösa barriär, trygghets- och bullerproblem i det komplexa utbyggnadsområdet "Råstablick" -industriområdet Hagalund. Inledningsvis har en generell analys av området gjorts som behandlar historisk utveckling, landskap och natur, bestämmelser och förordningar, bebyggelse och trafik. Därefter följer en fördjupning om barriärer, trygghet och buller där varje avsnitt innehåller ett kunskapsunderlag som följs av en analys av området. Utifrån slutsatserna från analysen har jag utarbetat riktlinjer för området och ett planförslag. Viktigt i planförslaget har bl.a. varit att skapa en trygg koppling till kollektivtrafiken, överbrygga stambanan, bullerskydda med kontorsbebyggelse, ta tillvara vattenkontakten och skapa sammanhängande grönområden..