Sökresultat:
14153 Uppsatser om Skapa 3D-miljöer - Sida 35 av 944
Bildskapande ? En kvalitativ observationsstudie om hur förskolebarn anvÀnder det fria bildskapandet som ett forum till att skapa social samhörighet
BAKGRUND:I Vygotskijs pedagogiska teorier Àr det betydelsen av kulturen och den sociala interaktion som Àr viktigt för barns utveckling. Forskare har kommit fram till att socialt deltagande Àr viktigt för barn, dÄ de utvecklar en egen identitet. Barnen kan med hjÀlp av bildskapandet inspirera och pÄverka varandra samt skapa olika kamratgrupper. I dessa grupper finns det en dold lÀngtan till att bara fÄ vara med, men Àven kÀnna trygghet och en gemenskap.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur förskolebarn i Äldern ett till fem anvÀnder det fria bildskapandet som ett forum för att skapa social samhörighet.METOD:Vi anvÀnder oss av den kvalitativa forskningsmetoden med observationer som forskningsredskap. VÄra observationer skedde pÄ tvÄ olika förskolor dÀr barnen var i Äldrarna tvÄ till sex.
OmhÀndertagandet av en kritisk sjuk eller skadad patient pÄ akutmottagningen
Bakgrund: Fundamenten i vÄrden grundar sig i ett vÀrdefullt bemötande dÀr patientens grundlÀggande behov tillgodoses. Ett fungerande team i vÄrdarbetet Àr en viktig del i att skapa en personcentrerad och patientsÀker hÀlso- och sjukvÄrd. Dessa faktorer Àr viktiga delar i ett gott omhÀndertagande av patienter pÄ en akutmottagning.Syfte: Syftet med denna studie var att utforska vilka omvÄrdnadsbehov som blir tillgodosedda hos kritisk sjuka eller skadade patienter samt funktionen av teamsamverkan pÄ akutmottagningen pÄ Akademiska sjukhuset i Uppsala.Metodbeskrivning: En kvalitativ fÀltstudie inspirerad av principerna för praktisk etnografi. Med hjÀlp utav ett observationsprotokoll utfördes 50 observationer som sedan analyserades med deskriptiv statistik samt en innehÄllsanalys.Resultat: Resultaten frÄn denna studie visar att personalen var skickliga pÄ att kommunicera och skapa en relation med patienterna. DÀremot var de inte lika bra pÄ att göra patienterna delaktiga i vÄrden.
SCRM genom Facebook
Idag Àr det nödvÀndigt för alla företag att fokusera pÄ att skapa lÄngvariga kundrelationer.Customer relationship management (CRM) gör det möjligt för företag att spÄra kundersinteraktioner med företag. Det har blivit alltmer viktigt för företag att vara aktiva inom socialamedier för att skapa bÄde kundengagemang och lÄngsiktiga kundrelationer. Facebook Àr detmest anvÀnda forumet som företag idag anvÀnder. I samband med sociala mediers utvecklinghar ett nytt koncept utvecklats för att integrera sociala medier i traditionella CRM-system somkallas Social CRM (SCRM). Syftet med uppsatsen var att öka förstÄelsen för SCRM genomatt studera ett företags arbetssÀtt med SCRM för att skapa kundrelationer genom Facebook.
Fuskbank för hantering av e-fakturaflöden
Internet som Àr nÄgot som de flesta anvÀnder sig av, blir allt mer populÀrt att kombinera internetanvÀndning nÀr det gÀller att betala rÀkningar. Elektronisk faktura Àr ett sÀtt att presentera faktura elektroniskt. Syftet med detta projekt har varit att skapa en fuskbank som kan interagera med e-fakturaflöden och motsvara en certifierad teknisk distributör samt presentatörsbank. Fuskbanken tar emot filer av filformatet EFB som bland annat innehÄller betalrader med tillhörande lÀnkar till fakturaspecifikation. EFB-filen innehÄller information som visas i en internetbank för en privatpersons e-faktura.
Chefers hÀlsofrÀmjande arbete och ledarskap för den psykosociala arbetsmiljön : en kvalitativ studie inom Àldreomsorgen
Bakgrund: Psykosocial arbetsmiljö inom vÄrd och omsorg pÄverkas mycket av stress, hög arbetsbelastning och alltför fÄ anstÀllda. Samtidigt pÄverkas arbetsmiljön av chefens hÀlsofrÀmjande arbete och ledarskap. FörutsÀttningarna för chefer inom Àldreomsorg beskrivs ofta som negativa, vilket pÄverkar möjligheterna att kunna utföra det hÀlsofrÀmjande arbete och ledarskap som behövs för att skapa en hÄllbar psykosocial arbetsmiljö för de anstÀllda.Syfte: Att undersöka hur chefer inom Àldreomsorgen upplever arbetet med att utveckla den psykosociala arbetsmiljön och hur de anvÀnder sig av hÀlsofrÀmjande arbete och ledarskap i detta arbete.Metod: Data har samlats in i form av sju individuella intervjuer. Materialet transkriberades och en innehÄllsanalys utfördes för att fÄ fram resultatet.Resultat: Cheferna upplever att det hÀlsofrÀmjande arbetet och ledarskapet Àr viktigt för att skapa en hÄllbar psykosocial arbetsmiljö. Cheferna anvÀnder sig bland annat av systematiskt arbetsmiljöarbete och de frÀmjar en psykosocial arbetsmiljö genom att bemöta medarbetarnas behov och ger möjligheter till diskussion, reflektion och dialog.
Det moderna Torpet: En studie i ombyggnation av Àldre byggnader
Uppsatsen handlar om hur en Àldre byggnad av torp-liknande slag kan renoveras till att bli enbyggnad av modern standard. Detta görs genom att stegvis gÄ igenom de delar som behöveruppdateras och ge exempel pÄ hur de kan förbÀttras för att nÄ upp till en modern standard.Samtidigt har Àven tvÄ modeller gjorts. En i ?Revit Structure? över byggnadens konstruktion,men Àven en i ?Revit Architecture? dÀr en möjlig ny planlösning ges. Till slut mynnar detta uti ett förlag till ny planlösning som innehÄller alla de bestÄndsdelar som behövs för att skapa enmodern bostad.
Varför vill man bli egenföretagare? : Egenföretagares upplevelser av arbetstillfredsstÀllelse och motivation
Att vara egenföretagare Àr en anstÀllningsform som blir allt vanligare och genom att skapa en förstÄelse för varför denna anstÀllningsform vÀxer ökar Àven kunskapen om egenföretagarnas drivkraft och trivsel. Motivation har en nÀra koppling till arbetstillfredsstÀllelse och Àr en viktig del i egenföretagarnas vardag. Studiens syfte var att skapa en förstÄelse om vad som pÄverkar egenföretagarnas arbetstillfredsstÀllelse och Àven att ta reda pÄ betydelsefulla motivationsfaktorer. Denna kvalitativa undersökning Àr baserad pÄ intervjuer av 15 egenföretagare. Resultatet visade att en god arbetsmiljö, utmaningar och sjÀlvstÀndighet har en positiv pÄverkan pÄ arbetstillfredsstÀllelsen medan en hög arbetsbelastning pÄverkade arbetstillfredsstÀllelsen negativt. Variation och skapande i arbetet, erkÀnnande och utveckling visade sig vara bland de starkaste motivationsfaktorerna för att egenföretagare skulle fortsÀtta driva sitt företag..
?Vi mÄste ju samarbeta för att det ska bli bra? : - En fallstudie om arbetsprocessen bakom en marknadsföringskampanj som anpassats efter det förÀndrade medielandskapet
Ett förÀnderligt medielandskap fordrar en anpassning frÄn företagens sida och dÀrmed ett nyanserat sÀtt att skapa marknadsföring. I en vÀrld dÀr konsumenter tenderar att vara alltmer aktiva i köpprocessen uppkommer nya typer av marknadsaktörer. Studien undersöker hur detta nÀt av aktörer samarbetar för att skapa en marknadsföringskampanj anpassad efter det rÄdande medieklimatet. Centrala begrepp för undersökningen Àr nÀtverk, resurser och samskapande av vÀrde som tillsammans utgör utgÄngspunkten för studiens analysmodell. Med utgÄngspunkt frÄn Volvos framgÄngsrika marknadsföringskampanj Made by Sweden har fyra intervjuer med representanter frÄn aktörer som varit med i arbetet bakom genomförts.
Att bemöta mÀnniskor med dyslexi
Dyslexi Àr ett vanligt handikapp som inte alltid syns eller mÀrks. PÄ arbetsplatser och i skolan medför det dÀremot stora problem om inte rÀtt resurser och hjÀlpmedel sÀtts in. Det Àr viktigt att som dyslektiker fÄ den hjÀlp som behövs för att övervinna problemen som funktionshindret medför. I de kvalitativa intervjuerna framkommer hur bemötandet spelar en stor roll för den enskildes sjÀlvbild och sjÀlvförtroende. För att kunna skapa en drÀglig arbetsmiljö sÄvÀl i skolan som ute i arbetslivet krÀvs det att rÀtt insatser sÀtts in och det behövs mycket kunskaper och stor förstÄelse.
"Strukturkapitalinvesterarnas seger över fotbollskapitalisterna" - en studie av fem nordiska fotbollsklubbars intelektuella kapital och resursutnyttjande
Syftet med denna uppsats var att skaffa oss kunskap om vilka organisatoriska resurser en fotbollsklubb kan anvÀnda sig av för att uppnÄ sitt frÀmsta mÄl; framgÄng pÄ fotbollsplan. Med hjÀlp av denna kunskap ville vi skapa en övergripande IK-navigator för att illustrera vilka resurser som kan ligga till grund för framgÄng. Uppsatsen har genomförts genom att vi gjort en kvalitativ fallstudie och analyserat de fem ledande klubbarna i Norden. Med hjÀlp av teori, intervjuer och andra empiriska undersökningar har vi analyserat klubbarna och utifrÄn resultatet av denna analys dragit vÄra slutsatser. DÄ syftet var att skapa en IK-navigator Àr det ocksÄ det vi avslutat uppsatsen med och IK-navigatorn Àr dÀrmed vÄr grundlÀggande slutsats.
PÄ lika villkor : Ett utvecklingsarbete som syftar till att skapa förstÄelse för funktionsnedsatta barns vardag
Detta utvecklingsarbete har utförts som en aktionsforskning med fokus pÄ att genom praktiska samt teoretiska övningar kunna sÀtta sig in i funktionsnedsattas vardagssituation. UtifrÄn ett inkluderande perspektiv och demokratiskt samspel har fokusomrÄdet utforskats med hÀnsyn till de medverkande barnens och elevernas erfarenheter och intressen. Med detta utvecklingsarbete har vi syftat till att skapa förstÄelse för funktionsnedsatta barns vardag. De metoder som nyttjats Àr observationer, samtal, fokusgrupper samt texter och bilder. Aktionsforskningen utfördes pÄ en kommunal förskola samt en kommunal grundskola belÀgna i mellersta Sverige.
Lek- och lÀrspel - en studie av hur IT kan stödja integration av lek och lÀrande
Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lek och lÀrande kan integreras i ett lek- ochlÀrspel för att skapa motiverande och engagerande övningar. I studien anvÀndes konkretaövningsexempel frÄn ett modernt lek- och lÀrspel som presenterades och undersöktes medhjÀlp av elever i Ärskurs fem. Det som specifikt analyserades i övningarna var hur elevernalyckades interagera med systemet och hur inslag av motiverande faktorer för lek kan skapa enunderhÄllande anvÀndarupplevelse, samt om de lyckades lÀra sig nÄgot av denÀmnesrelaterade kunskapen. Krav pÄ teknikvana, Àmnesrelaterad kunskapsnivÄ samt enförstÄelse och lÀrande av den specifika uppgiften var det som satte grÀnser för hur vÀl delyckades engagera och lÀra sig nÄgot i övningarna. Med hjÀlp av observation samt intervjueridentifierade vi ett underlag som kan vara utvecklare, lÀrare, förÀldrar och anvÀndare till hjÀlpför att reflektera över design och anvÀndande av lek- och lÀrspel..
Opera i Stockholm, GalÀrvarvet
Idén Àr att operan skall binda samman stadsdelarna genom en ny bro, skapa ett nytt gemensamt kulturtorg dÀr operan, vasamuséet och nordiska muséet ingÄr. Operan skall tillgÀngliggöras och kÀnnas vÀlkomnande för alla mÀnniskor. Genom att bryta upp en stor volym i delar och placera olika funktioner i varje kropp kommer platsen att vara levande frÄn morgon till kvÀll. Kontor har lagts till programmet för att skapa liv och fler arbetsplatser. Junibacken fÄr en ny byggnad med barnscen dÀr till exempel barnopera och barnteater visas. Stora scenen och lilla scenen separeras och fÄr var sin kropp. Mellan de olika husvolymerna skapas ett inglasat torg, som en förlÀngning av utomhustorget, dÀr restauranter, barer, caféer och mingel tar plats. Ett nytt kulturnav har skapats..
Faktorer som kÀnnetecknar en god arbetsplats : utifrÄn ett chefsperspektiv
Det senaste decenniet har konkurrensen företag emellan ökat. OmvÀrldsfaktorer sÄ som informationsteknologi och en globaliserad ekonomi har inverkat pÄ företagens villkor och förutsÀttningar. Personalen har dÀrmed blivit en stark konkurrensfaktor. Syftet med denna studie var att fÄ en större förstÄelse för vad som kÀnnetecknar en god arbetsplats utifrÄn ett chefsperspektiv. Detta har undersökts induktivt och kvalitativt i form av sex intervjuer vilka sedan analyserats tematiskt.
Hur skapar man en god lÀrmiljö i en skola för alla?
Uppsatsen handlar om en god lÀrmiljö och en skola för alla.Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad nÄgra pedagoger anser om en god lÀrmiljö och en skola för alla och hur dom arbetar för att uppnÄ det. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor, lÀste vi litteratur som var relevant för Àmnet och intervjuade pedagoger ute i verksamheten.Vi anvÀnde oss av intervjumetoden, nÀr vi stÀllde frÄgorna till pedagogerna. De vi intervjuade var tvÄ rektorer, sex pedagoger, en speciallÀrare och en specialpedagog. Vi tog kontakt med pedagogerna och förklarade frÄgorna och syftet med uppsatsen. Vid nÀsta steg genomförde vi intervjuerna.