I det här examensarbetet har jag undersökt hur elever i år nio ser på teknik och naturvetenskap. Jag har även frågat dem hur den naturvetenskapliga undervisningen bör se ut för att vara så intressant som möjligt Undersökningen är utformad som en jämförande studie där den kvalitativa forskningsintervjun använts som verktyg. En enklare enkät med liknande frågor som i intervjun har använts för att ge mer tyngd i slutsatserna. En grupp har aktivt arbetat med NTA medan den andra inte har kommit i kontakt med det arbetssättet. Resultatet är att man kan se en viss skillnad, även om det är mycket liten.

Skrivbordsvirtualisering är en växande teknik och företagen som väljer denna teknik blir allt fler. Men hur påverkas egentligen förvaltningsarbetet av denna teknik, blir det bättre eller sämre?Resultatet av denna studie baseras på en intervju med ett företag som erbjuder skrivbordsvirtualisering som en tjänst och på så sätt även tar över allt förvaltningsarbete för företaget som köper tjänsten. Det insamlade materialet jämförs sedan med den teori som vi tagit fram. Den tar upp vilka roller som finns, hur både användarstöd och förändringsarbetet påverkas men även kapaciteten och tillgängligheten.Studiens slutsats pekar mot att förvaltningsarbetet minskar och att både tillgänglighet och kapacitet ökar..

I samband med Lgr 80:s införande blev teknik ett obligatoriskt ämne i grundskolan. När Lpo 94 kom fick ämnet en egen kursplan och uppnående mål för år 5 och år 9. Det ställde krav på att man måste arbeta med teknik även i de lägre åren för att nå målen i år 5. Rapporter som är skrivna efter Lpo 94:s införande visar på dåligt resultat för teknikämnet. Dansäterskolan i Borensberg har i höst gjort en satsning på teknikämnet.

Syftet med uppsatsen var att undersöka lärare och elevers inställning till teknikämnet i skolan och om lärarna når ut med sin undervisning till sina elever. För att ta reda på detta genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer och 78 enkäter. Lärarna intervjuades med hjälp av intervjuguide för att kunna låta intervjun gå i olika riktningar. Eleverna fick enkäter med både öppna och slutna frågor. Resultatet visar på att undervisning i teknik sker i större utsträckning än förväntat.

Under de senaste decennierna har lagkrav och olika policys kopplade till miljöfrågor snabbtökat. Miljöcertifieringar är marknadsbaserade alternativ som företag kan välja att följa ochinkorporera i sina arbetsprocesser. Syftet med den här uppsatsen är att beskriva och diskuterahur Skanska Sveriges miljöarbete har organiserats. Som en del av Skanskas gröna initiativ harföretaget valt att arbeta med olika miljöcertifieringar för byggnader. Denna studie visar hurverksamhetens organisering har påverkats av arbetet med certifieringarna.

The environmental assessment system Miljöbyggnad is a Swedish system initiated by Bygga-Bo-Dialogen to assess buildings with regards to three main areas; ?Energy?, ?Indoor climate? and ?Materials?. A building can obtain three different classifications depending on how well it manages to meet the demands. GOLD is the highest classification and is followed by SILVER and BRONZE. The majority of the measures needed to comply with the demands are done during the design phase.

Detta arbete har två olika delar som behandlats på olika sätt. Inledningsvis har dagssituationen för teknikämnet i grundskolan kartlagts. Bland resultaten återfinns ett samband mellan behöriga tekniklärare samt de lärare som själva valt att undervisa i teknik, och intresset för ämnet teknik. De behöriga tekniklärarna återfinner vi framförallt i de större städerna. I den största gruppen lärare som undervisar i teknik, No lärarna, har endast tio procent valt att undervisa i ämnet själv.

Syftet med arbetet är att beskriva och jämföra teknikämnet i Sverige och England. Syftet har varit att ta reda på varför teknik blev ett obligatoriskt ämne i de båda länderna, hur teknikämnets bakgrund ser ut, samt hur teknikämnet ser ut idag i de båda ländernas kursplan. Orsakerna till att teknikämnet blev obligatoriskt var ungefär samma i Sverige och England, men olika skäl var olika viktiga. I Sverige var det huvudsakliga skälet att öka den tekniska allmänbildningen. I England var det viktigast att öka teknikämnets status.

Partnering is a collaboration method where the contractor and the client work together, based on a mutual trust towards each other and with a common goal for the project. The method originates from the United States where it was early adapted by the U.S. Army Corps of Engineers. It later spread internationally where the United Kingdom and Denmark were early in Europe to see the potential with partnering, to help aid with the issues they were having where construction projects kept running late, going over budget and lacked in quality. By using partnering you can achieve a shorter building time, improved work relationships and enhanced efficiency and cost effectiveness.

Syftet med undersökningen är att ta reda på om begreppet ?Tekniska system? tas upp i förskolan. Dessutom undersöks hur förskolorna arbetar med teknik enligt den reviderade läroplanen, Lpfö 98.Som metod användes enkäter där pedagoger satt i arbetslagsgrupper och besvarade frågor. Enkäten används för att få en bättre bild av hur ålder, kön, tidigare utbildningar och yrkeserfarenhet förhåller sig till kunskapen av teknikämnet.Undersökningen visar att alla förskolor använde sig av begreppet tekniska system på ett eller annat sätt i samtal med barnen, till exempel vid toalettbesök, samt frågor ?vart tar rören vägen vidare till reningsverket??Vidare framkommer det att fler fortbildningsdagar och studiebesök är önskvärt för att pedagogerna ska få en större vetskap om begreppet tekniska system.

In our thesis we will compare interior walls, both bearing and non-bearing. All of thewalls analyzed are currently used in production by Skanska Construction, who is alsoour employer/supervisor for the project. The different wall types will be comparedfocusing mainly on time, cost and workability. All of these walls aside from the nonbearingwall are constructed using concrete, either prefabricated or cast on site..

Utgångspunkten för denna uppsats är en förstudie om den trådlösa tekniken Near Field Communication (NFC), som vi författare genomförde via en enkät. Några av svaren på enkäten som berörde ämnet riskbeteende fick oss att undra varför respondenter svarade som de gjorde på vissa frågor, då detta kunde innebära att de tog en risk med personlig information. Detta ledde till att vi ville ta reda på varför och till vilken gräns personer är villiga att ta risker med ny teknik, men även vilka variabler som spelar in i deras beslut att använda eller inte använda ny teknik. Vårt tillvägagångssätt är en litteraturstudie för att förstå vad som menas med användbarhet, riskbeteende och pålitlighet samt hur dessa hänger ihop. Efter att vi bildat oss en uppfattning om dessa och fördjupat oss lite mer inom ämnena, så genomförde vi intervjuer för att se hur den information vi forskat fram förhöll sig till våra respondenter.

Mitt examensarbete innefattar en fönsterutredning för radhusområdet Skeppsvägen i Bålsta. Fastighetsägare är Håbohus AB och examensarbetet har skrivits för Skanska Sverige AB. Arbetet har skrivits på plats i Bålsta där Skanska Direkt AB har eget kontor och erhåller idag totalentreprenaden för renovering av Skeppsvägen. Arbetets syfte är att klart och tydligt redovisa eventuell effekt och energibesparing vid byte av befintliga fönster och altandörrar.Undersökning av fönster och altandörrar har gjorts okulärt, med värmekamera och med fuktkvotsmätare. Vid den okulära besiktningen noterades färgsläpp på fönster.

Introduction     Knowledge has come to be an increasingly important factor for both individuals in the labor market and companies in competition. When a person leaves an organization the knowledge often follows, and a knowledge gap is created. When knowledge is shared within an organization, the individual?s knowledge is available for all members of the organization. Knowledge can thus be converted from human capital to structural capital.

Med vårt examensarbete ville vi ta reda på hur flickor i skolår nio med olika etniska bakgrunder förhåller sig till teknik. Syftet med arbetet var att ta reda på om flickor var tekniskt intresserade samt vad som påverkade deras studie- och yrkesval. Vi har även undersökt hur flickor med olika etnisk bakgrund kunde samarbeta med varandra. Vi arrangerade en aktivitetsdag då flickor från två skolor i Skåne med olika etniska bakgrunder träffades och genomförde ett antal tekniska övningar. För att bredda underlaget intervjuade vi en studie- och yrkesvägledare och ett antal representanter för gymnasieskolor med teknisk profil under ?Gymnasiemässan?. Resultatet av vår undersökning är att flickorna inte är otekniska..