I norra London startade, den sjätte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats är att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sätt att förklara och förstå händelserna ifråga, med särskild fokus på relationen mellan strukturellt och direkt våld. Styrande teman är socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt våld och relativ deprivation skapar är grogrunden för vanmakt och skam ? två känslor som är intimt förknippade med direkt våld.

Bakgrund: I Sverige lider ca 400 000 individer av Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL). De främsta riskfaktorerna för att utveckla KOL är rökning och ökad ålder. Vanliga symtom vid KOL är andfåddhet, hosta, ökad slemproduktion, trötthet och ångest.Syfte: Belysa upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom.Metod: Systematisk litteraturstudie har genomförts med en kvalitativ innehållsanalys med manifest och latent ansats. Sökningar efter artiklar utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Tio artiklar som överensstämde med syftet inkluderades i den systematiska litteraturstudien.Resultat: Analysen resulterade i två teman: Fångad i en sjuk kropp och Ensam med existentiella tankar.

Att möta en person i svår kris och/eller sorg är bland de känslomässigt tyngsta utmaningar enkurator ställs inför. För vissa i yrkesgruppen är det just kriser och sorg som upptar den störstadelen av arbetstiden. Hur påverkas kuratorn av denna emotionella belastning? Vilka känsloruppstår i behandlingsarbetet och varför? Vilket inflytande har detta på kuratorernas personlighetoch sociala sammanhang? Dessutom; vilka medvetna strategier används för att hanterakänslorna?Vi genomförde kvalitativa intervjuer med sju kuratorer för att ta reda på just deras upplevelseroch erfarenheter. Det huvudsakliga resultatet visar att känslor som ledsenhet, otillräcklighet ochfrustration är vanliga hos respondenterna.

Den här uppsatsen handlar om individer som är uppväxta i två närliggande statsdelar i Uppsala under 1990- 2000-talet.  Den ena stadsdelen är ett högstatusområde och det andra området är ett lågstatusområde. Mellan områdena finns betydande skillnader gällande etnisk sammansättning, arbetslöshet, boendeform och inkomst. I högstadiet blandas ungdomarna från respektive bostadsområde. Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer undersöka och analysera relationen mellan individerna från de olika stadsdelarna, om det fanns en känsla av ?vi och dom? och hur den tog sig i uttryck samt hur det påverkade ungdomars identitetsskapande.

Denna studie handlar om vilka erfarenheter och upplevelser som anhöriga till missbrukare kan ha. Den visar också hur ett missbruk påverkar en hel familj och hur den anpassar sitt liv i vardagen. Den visar att det kan finnas ett stort behov av stöd till anhöriga och att det faktisk finns stödformer. Vi har även undersökt om de anhöriga vill och kan ta del av det behandlingsarbete som finns kring en missbrukare. Undersökningen har gjorts med halvstrukturerade intervjuer där två anhöriga förmedlade sina erfarenheter och fyra personer som var behandlingspersonal från varsin enhet också fick dela med sig av sitt perspektiv.

Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie om destruktiv sexualitet - hypersexualitet. Syftet medstudien är att undersöka hur unga personer i åldern 18 ? 30 år med ångestdriven och tvångsmässigsexualitet upplever sin problematik. Studien tar sin början i ett terapifall. Huvuddelen av uppsatsenutgörs av tre djupintervjuer med unga vuxna i åldern 21 ? 28 år.

Syftet med studien var att ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv beskriva hur personer med intellektuella funktionshinder ges möjlighet till att vara delaktiga vid val, planering och utförande av sitt arbete. Den undersökta gruppen bestod av fem arbetsterapeuter med 1-15 års erfarenhet av att arbeta med personer med intellektuella funktionshinder i aktivitetsområdet arbete. En kvalitativ metod användes där informanterna genom att svara på öppna frågor berättade om några fall där klienter varit aktivt deltagande i val, planering och utförande av interventionerna. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys som utmynnade i tre kategorier: "En fungerande kommunikation mellan alla inblandade parter", "Kunskap om klienten, aktiviteten och miljön" och "Att klienten känner trygget och stolthet i sitt arbete". De tre kategorierna beskriver vad informanterna anser är viktigt för att nå ett lyckt resultat.

I norra London startade, den sjätte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats är att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sätt att förklara och förstå händelserna ifråga, med särskild fokus på relationen mellan strukturellt och direkt våld. Styrande teman är socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt våld och relativ deprivation skapar är grogrunden för vanmakt och skam ? två känslor som är intimt förknippade med direkt våld.

Sponsring är ett utbyte och en marknadsföringsmetod som används av allt fler organisationer.Med syftet att påverka personalen i en organisation är sponsring en relativt oanvänd metod förmarknadsföring. Trots detta så påverkar sponsring personalen oavsett organisationensmålsättning med sponsring. Syftet med studien är att utvärdera om sponsring fungerar som ettverktyg för motivation i en specifik organisation, sedan utvärderas hur sponsring bidrar tillmotivation.För att besvara syftet genomfördes en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning.Denna genomfördes hos vårt studieobjekt Länsförsäkringar i Gävleborg. Analysen av deninsamlade datan har genomförts med stöd av den teoretiska referensramen.Resultatet av studien visar att sponsring kan användas till att motivera personalen påLänsförsäkringar. Dock så är organisationens nuvarande sponsring något som inte tydligtmotiverar personalen.

Syftet med studien är att undersöka vad som påverkar våldtagna kvinnor till att söka stöd alternativt inte söka stöd, samt att få en förståelse för hur stödet kan förbättras.Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod och intervjuat personal från olika organisationer som arbetar med stöd för våldtagna kvinnor. Vi utförde fem intervjuer och använde oss sedan av kodning för att analysera materialet.Det framkommer i intervjuerna att det antas finnas ett stort antal våldtagna kvinnor som inte söker stöd, detta på grund av att de känner skuld och skam inför det de utsatts för. Även samhällets attityder kring våldtäkt tas upp som en av orsakerna till att många våldtagna kvinnor inte söker stöd. Om händelsen blir känd kan kvinnorna påverkas på så sätt att hon ses som en avvikare och kan hamna utanför, vilket gör det svårt för de våldtäktsdrabbade att våga prata det de varit med om. Trots detta söker en del våldtagna kvinnor stöd, ofta är det de, som flera år efter att våldtäkten ägt rum, känner att de nått botten.

Livet för unga elitidrottande gymnasieelever innebär dubbla karriärer med krav inom både skola och idrott. Skambenägenhet och rädsla för att misslyckas kopplas till prestation och har en koppling till psykisk ohälsa. Syftet med denna tvärsnittstudie var att undersöka hur dessa variabler korrelerar med varandra samt hur väl skambenägenhet och rädsla för att misslyckas kunde predicera psykisk ohälsa efter att kön kontrollerats för.  Deltagarna i studien utgjordes av 149 elever på ett elitidrottsgymnasium. I enlighet med förväntningarna korrelerade skambenägenhet, rädsla för att misslyckas och psykisk ohälsa positivt. Resultaten tyder på att elitidrottande gymnasieelevers psykiska ohälsa ökade med ökad skambenägenhet och ökad rädsla för att misslyckas.

The purpose of this study is to examine how the work with young people at home to care and accommodation (HVB) are organized in a municipality outside Karlstad and how the staff perceive emotions in the workplace. The issues that are discussed are based on the concepts of social ties, emotional labor, roles, shame and pride. The number of people who are fleeing in the world is today about 51 million. There has not been this high since World War II. The Swedish Migration Board calculated that about 7,000 of these people were unaccompanied children and came to Sweden in 2014.

Uppsatsen syftar till att redogöra för den subjektiva upplevelsen av att bli bedragen i en nära relation och är således en fenomenologisk ansats. Undersökningen har baserats på tre kvalitativa intervjuer, där de intervjuade redogjort för sin subjektiva upplevelse av att bli bedragen samt definierat begreppet otrohet. Vi har utgått från teorier om skam, skuld och stigma för att kartlägga hur upplevelsen påverkat självet. Scheffs teorier om sociala band har använts för att beskriva påverkan på individens förhållanden till andra. Vi har upptäckt att en monogam relation inte är ett krav för att otrohet ska uppfattas.

Organisationer har olika strategier för särskiljning och konkurrenskraft där kultur, arv och tradition tillämpas på olika sätt för att profilera sig både mot kunder och medarbetare. Företag vilka bygger och anspelar på lokal tradition återfinns inom de flesta sektorer, dock har få studier gjorts på medarbetarens upplevelse av tradition inom en organisation. Kunskapsluckan i traditionens betydelse för medarbetare inom samtida organisationer är således av vikt att studera. Vi vill genom denna undersökning förstå hur medarbetaren upplever en eventuell anspelning på lokal tradition inom en organisation. Undersökningen av sambandet mellan lokal tradition och medarbetaren ska bidra till ökad insikt om huruvida lokal tradition har aktualitet och betydelse för en organisationsmedlem.

Utmattningssyndrom, som bland annat innefattar påtaglig brist på psykisk energi, är en relativt ny svensk diagnos. Det saknas fortfarande i hög grad forskning kring effektiv behandling, trots att likartade tillstånd rapporteras internationellt. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av en behandling av utmattningssyndrom och därigenom öka förståelsen för vad de tycker är viktiga komponenter i denna. Fem informanter, som har genomgått gruppbehandling på Stressmottagningen, har intervjuats och materialet har analyserats induktivt tematiskt. Viktiga komponenter enligt informanterna är att hantera skam och lära sig acceptans, att sätta upp mål och strukturera problemen, att få kontakt med kroppen, att hantera ickefunktionella tankar, att testa nya beteenden, att lära sig gränssätta samt att öka sin tillit.