SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att kartlägga skador hos tävlingsaktiva tennisspelare.·        Vilka är de vanligaste tennisskadorna?·        Får kvinnor och män olika typer av skador?·        Hur varierar skadelokalisation och skaderisk mellan olika spelunderlag?·        Hur stor andel av skadorna är kroniska kontra akuta?MetodEn kvantitativ undersökning genomfördes där enkäter skickades till 160 licensierade tävlingsaktiva tennisspelande män och kvinnor i division 1-3, i åldrarna 18-54 år. Enkätfrågorna berörde tennisspelarnas eventuella skador som uppkommit från tennisen. Enkätsvaren behandlades statistiskt med hjälp av SPSS och signifikansnivån sattes till p?0,05.ResultatSPSS- bearbetningen av enkätsvaren från tennisspelarna visade att knäskador, armbågsskador samt axelskador var främst förekommande.

SammanfattningSyfteSyftet med denna studie var att kartlägga skadebilden inom innebandy på elitnivå under en säsong samt att jämföra eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga innebandyspelare beträffande exponeringstid, skadeincidens, skadelokalisation, fördelning mellan traumatiska skador och överbelastningsskador samt allvarlighetsgrad av skada.MetodSvenska Innebandyförbundet samt tränare och spelare informerades om studien våren 2009. Innebandyspelare från herrarnas superliga (n=122) och damernas elitserie (n=116) följdes prospektivt under säsongen 2010-2011. Samtliga skador som innebar frånvaro från träning eller match rapporterades av respektive lags medicinska team. Data bearbetades med deskriptiv statistik beträffande exponeringstid, skadeincidens, skadelokalisation, typ av skada samt skadans allvarlighetsgrad. Statistisk analys genomfördes avseende eventuell skillnad mellan manliga och kvinnliga innebandyspelare.ResultatDet förelåg en statistisk signifikant könsskillnad avseende skadeincidens under försäsongen (p=0.01), huvudsäsongen (p=0.002) och totalt under hela studieperioden (p=0.02), oavsett typ av skada (traumatisk respektive överbelastningsskada), med en skadeincidens som var högre hos kvinnor än män.

I dagens samhälle är det allt fler som ägnar sig åt styrketräning på gym oberoende av kön, aktivitetsnivå eller klasstillhörighet. Detta har lett till en stor ökning av antalet gym under slutet av 1900 talet. Styrketräning kan av olika personer bedrivas med olika syften. För en individ kan det vara en kompletterande träning till ordinarie idrott, eller en motionsform för allmänt välbefinnande. Träningsformen används även som rehabilitering efter skada.

Att föda barn är ofta en stor, viktig, unik, och speciell händelse i kvinnans liv som kräver stöd av omgivningen. Perineala skador uppkommer i mer än 65 % av alla vaginala förlossningar. Perineala skador kan orsaka både kort och långsiktiga psykiska och fy-siska problem för nyblivande mammor. Barnmorskan har ett betydelsefullt ansvar för att kvinnor får en så positiv upplevelse av sin förlossning som möjligt. Det finns inte mycket tidigare forskning om barnmorskas syn på suturering av perineala skador.

På några byggskolor i Skåne utförs morgongympa. Morgongympan fungerar som en förebyggande åtgärd för att elever på byggprogrammet och byggnadsarbetare ute i arbetslivet ska utsättas för mindre skador och verk i kroppen. Då skador inom byggbranschen är väldigt vanligt.Morgongympan utförs väldigt olika på byggprogrammen i Skåne. Lärarnas deltagande och utförandet påverkar elevernas motivation till morgongympan. Även en del byggföretag utför morgongympa idag vilket några av eleverna har fått uppleva och verkar positiva till..

Sett över hela världen är fotboll den vanligaste idrotten som utövas. Skadefrekvensen inom fotbollen i Sverige ligger på 3-7 skador per 1000 träningstimmar och 14-30 skador per 1000 matchtimmar. Det vanligaste skadeområdet hos fotbollsspelarna är nedre extremitet där ankelstukningar är den vanligaste skadan. Orsakerna till skador inom fotbollen är inte helt klarlagda, men sådant som kan leda till skador är inre och yttre faktorer. Svenska Fotbollförbundet håller i tränarutbildningar som baseras på tre olika nivåer: bas, avancerad och professionell.

SammanfattningKonståkning har blivit en alltmer fysiskt krävande idrott där utövarna tvingas träna både hårdare och längre pass. På grund av detta är de utsatta för skaderisk. Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att kartlägga de vanligaste skadorna inom konståkningen i Sverige samt dess möjliga orsaker. 1. Vilka är de vanligast förekommande skadorna bland 9-20 åringar inom svensk konståkning?2. Vilka möjliga bakomliggande orsaker kan bidra till dessa skador?3.

Introduktion: Magnetkameraundersökningar (MR) görs varje dag och i samband med ökande antal undersökningar händer olyckor och tillbud. MR-undersökning innebär risk för patienten och anledningen till detta är att olika metalliska magnetiska föremål används inom medicin på och i patientens kropp och även i lokalernas utrustning. Röntgensjuksköterskan som arbetar på MR- avdelning måste ha kunskap om patienternas och besökarens säkerhet för att erbjuda en säker vård och skydda patienter mot skada eller risk. Syfte var att beskriva säkerhetsrisker vid MR-undersökning. Metod: Vid litteratursökning i Cinahl, Scopus och Pubmed hittades 18 fallbeskrivningar som besvarade syftet.

Syftet var att beskriva vilka positionsrelaterade skador som finns beskrivna i samband med att en patient ligger på operationsbordet. Vidare att undersöka om vissa patientergrupper löper större risk eller om andra faktorer bidrar till risk. Den metodologiska aspekten som granskades gällde kvaliteten i de inkluderade artiklarnas urval och bortfall. En beskrivande litteraturstudie genomfördes där 13 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats analyserades. Resultatet visade vårdskador utifrån den position som patienten opererats i.

Skador i de nedre extremiteterna, främst knäskador, är ett stort problem inom damfotbollen. Studier har visat att risken för unga fotbollspelande tjejer att drabbas av en främre korsbandsskada är 5-6 gånger så stor som för pojkar i samma ålder. De nedre extremiteterna är även de kroppsdelar där flest skador förekommer inom herrfotbollen, men män skadar oftare lår och ljumske än knä- och fotled. De är även i regel äldre när skadan inträffar än damspelarna är. Skillnaden i skadefrekvens mellan herr- och damspelare kan bero på flera olika faktorer, t ex anatomiska skillnader, hormonella skillnader och fysiska skillnader, såsom muskelstyrka och knästabilitet.Syftet med det här projektet var att utforma ett träningsprogram med målet att stärka lårmuskulaturen, bålstyrka och att öka stabiliteten i knäleden.

Knäskador inom fotbollen är tre till fem gånger vanligare hos flickor än pojkar i ung ålder. Genom att träna balans, benstyrka, bålstabilitet och koordination kan knäkontrollen öka. Svenska fotbollsförbundet har utvecklat ett träningsprogram i syfte att förebygga skador, ?Knäkontroll, förebygg skador ? prestera bättre?. Det finns olika sätt att utvärdera knäkontroll, ?Hop for distance?, ?Square hop? och ?Side hop? är hopptester som kan användas.

Mellan åren 2011-2012 utfördes en rad skadereducerande och bärighetshöjande åtgärder längs väg 545 Storsund ? Korsträsk genom en totalentreprenad. Under mars 2013 dokumenterades att vissa skador som noterats före åtgärder återuppstått samt att nya tillkommit. Denna utredning fokuserar i huvudsak på utskiftningarnas och tjälnedträngningens betydelse för uppkomna skador vid två objekt längs sträckan. Resultatet har föregåtts av bland annat flertalet tjäldjupsberäkningar, deltagande vid provborrning och inventering.

På några byggskolor i Skåne utförs morgongympa. Morgongympan fungerar som en förebyggande åtgärd för att elever på byggprogrammet och byggnadsarbetare ute i arbetslivet ska utsättas för mindre skador och verk i kroppen. Då skador inom byggbranschen är väldigt vanligt.Morgongympan utförs väldigt olika på byggprogrammen i Skåne. Lärarnas deltagande och utförandet påverkar elevernas motivation till morgongympan. Även en del byggföretag utför morgongympa idag vilket några av eleverna har fått uppleva och verkar positiva till..

Fjällräddningen är en ideell organisation som står för alla räddningsuppdrag som handlar om människor som råkat ut för svårigheter i fjällområdena. Det kan handla om olika typer av skador som exempel benbrott, hastigt insjuknande, människor som kommit vilse eller överraskats av dåligt väder eller gått genom isen med skotern. Vi fann detta uppdrag väldigt intressant av olika anledningar. Dels uppskattar vi mycket olika typer av fjällaktiviteter, dels är vi genom vår utbildning till sjukgymnaster intresserade av hur man på olika sätt kan förhindra och förebygga uppkomsten av skador i en aktiv fritid för att öka förståelsen för hur denna kan bedrivas på ett säkert sätt..

Fjällräddningen är en ideell organisation som står för alla räddningsuppdrag som handlar om människor som råkat ut för svårigheter i fjällområdena. Det kan handla om olika typer av skador som exempel benbrott, hastigt insjuknande, människor som kommit vilse eller överraskats av dåligt väder eller gått genom isen med skotern. Vi fann detta uppdrag väldigt intressant av olika anledningar. Dels uppskattar vi mycket olika typer av fjällaktiviteter, dels är vi genom vår utbildning till sjukgymnaster intresserade av hur man på olika sätt kan förhindra och förebygga uppkomsten av skador i en aktiv fritid för att öka förståelsen för hur denna kan bedrivas på ett säkert sätt..