Ekförgiftning orsakas av att djuren äter antingen ekollon eller eklöv. Förgiftningssymtomen och skadorna orsakas av en substans som kallas tanniner. Tanniner delas in i två huvudsakliga grupper, de kondenserade och de hydrolyserbara. Det är främst de hydrolyserbara tanninerna som är skadliga detta beror på att de lätt påverkas av de enzymatiska processerna i våmmen hos idisslare, och de produkter som bildas vid dessa processer är vattenlösliga och tar sig lätt ut i vävnaderna. De skador som främst ses vid ekförgiftning hos idisslare är ulcus i gastrointestinalkanalen, akut tubulär nekros och leverskador.

Att uppfylla Sveriges lag om betesgång under sommarhalvåret är inte helt lätt för alla mjölkbönder. Särskilt i de större besättningarna krävs noggrann planering inför betessäsongen, exempelvis gällande drivgångar, kotrafik och tillhandahållande av betesareal. Inte alla gårdar släpper ut sina kor, och inte alla lantbrukare tycker att kor i lösdriftsbesättningar behöver komma ut på bete. Nio av tio svenska konsumenter anser dock att kor under sommarmånaderna ska ha rätt till bete. I denna litteraturstudie undersöks betets påverkan på mjölkkor, betets fördelar samt nackdelar och hur de påverkar djurens hälsa och produktion. Tjänar bönderna då på att släppa ut sina mjölkkor på bete eller kan de lika gärna fortsätta ha kvar dem inomhus även under sommarhalvåret? Självklart finns det risker med att släppa ut korna ? risken för stångningsskador, andra traumatiska skador och övriga olyckor ökar under betesperioden.

Teknikutvecklingen i skogsbruket har under senare år avstannat och det finns en stor förväntan på nästa ?tekniksprång?. Samtidigt är debatten om skador på mark och vatten i skogsbruket högaktuell. Denna rapport behandlar möjligheten att kunna öka effektiviteten i skogsbruket samtidigt som hänsyn tas till mark och vatten. Genom att använda flygburen laserskanning (LiDAR) och digitala terrängmodeller (DTM) har analyser över vattenflöden kombinerats med optimeringar av skotarens körvägar. Kombinationen ger möjlighet att planera ett optimalt skotningsarbete för en slutavverkning utefter vart på trakten vatten potentiellt kan finnas och även vart på trakten virkesvolymen finns.

Varje år anmäls det uppskattningsvis 80 000 vattenskador i fastigheter till en kostnad på nära fem miljarder kronor för de svenska försäkringbolagen. Folksam som är ett av de största försäkringsbolagen i Sverige står för cirka 26 % av de svenska villaförsäkringarna och beställer byggreparationer för uppskattningsvis 800 miljoner kronor årligen till dessa fastigheter. Som beställare av arbeten på 800 miljoner kronor finns det möjligheter att ställa krav på byggbranschen, vilket även görs.Det är inte bara Folksam som ställer krav, försäkringsbolagen sammarbetar ofta för att hjälpa till att effektivisera byggbranschen. I nuläget fokuserar försäkringsbolagen på hållbarhet, de sammarbetar med olika branschorganisationer för att möjliggöra delreparationer i våtutrymmen. Detta är något som tidigare inte varit möjligt då det inte funnits anvisningar till hur detta ska genomgöras och materialtillverkare har inte haft monteringsanvisningar för detta, delreparationer kan därför inte utföras på ett fack-mannamässigt sätt.

Detta examensarbete beskriver en utvärdering och sammanställning av hur företaget Sh bygg, sten och anläggning AB för tillfället arbetar med arbetsmiljöarbetet. Rapporten tar även övergripande upp frågor om arbetsmiljö inom byggbranschen, vanligt förekommande olyckor och skador samt den lagstiftning som finns och reglerar arbetsmiljöarbetet. Företaget ville få reda på hur arbetsmiljöarbetet fungerade, om det fanns skillnader mellan kontoren i Uppsala och Stockholm och om de följde föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete. Genom diskussioner med bl.a. platschefer och en sammanfattning av företagets övriga delar i arbetsmiljöarbetet kunde en allmän bild av det arbetet skapas och analyseras.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att undersöka hur individer med multipla extremitetsskador som hade genomgått utredning eller rehabilitering inom EX-Centers verksamhet upplevde sin livskvalitet. Frågeställningarna handlade om att jämföra gruppen med svenska populationsbaserade referensvärden och att undersöka om det fanns skillnader i livskvalitet mellan individer med medfödda eller förvärvade extremitetsskador och mellan kvinnor och män. Att undersöka om det fanns samband mellan SF-36 delområde Fysisk funktion och smärta i relation till övriga delområden och övergripande domäner samt samband mellan SF-36 självskattning i relation till kön, ålder, typ av skada, ortstorlek, sysselsättningsgrad eller civilstånd. Metod: 105 individer bjöds in till denna kvantitativa tvärsnittsstudie var av 62 (59 %) individer deltog i studien (33 kvinnor och 29 män, förvärvade (n=19) respektive medfödda (n=43) extremitetsskador). Livskvalitetformuläret Short Form 36 (SF-36) och frågeformulär om demografisk data användes.

En definition av fyllningsdamm är att det är en uppbyggd konstruktion för vattenreglering. Dess huvudsakliga funktion är att dämma upp dvs. lagra vatten i den reservoar som bildas uppströms dammen. Höga säkerhetskrav ställs med hänsyn till risken för dammskador eller dammbrott samt vilka konsekvenser det kan ge på miljön, inverkan på bebyggelse och anläggningar i närområdet och längs älvdalen. Som en del i dammsäkerhetsåtgärderna finns behovet att komplettera instrumenteringen av dammarna med syfte att denna komplettering åtminstone ska nå upp till den lägsta nivå som anvisas i RIDAS.

Byggavtalet AB 04 återfinns inom entreprenadrättens område, ett område vars särdrag bland annat utgörs av bristen på lagregleringar. Istället bildar avtalen i den så kallade AB-familjen en systematik som fungerar såsom reglering som används och accepteras av de flesta parter på området. Ryggraden, och stommen, i denna systematik utgörs av avtalet AB 04 för generalentreprenader och delade entreprenader, och ABT 06 för totalentreprenader. De övriga avtalen (bland andra AB-U 07, ABT-U 07, ABM 07 och ABK 09) innehåller liknande typer av regler och är utformade för att fungera tillsammans i en kontraktskedja. Under entreprenadarbeten används som regel byggavtalet AB 04 mellan såväl byggherre och entreprenör, som entreprenör och dennes underentreprenörer.Ansvarsfördelningen för en skada på tredje man regleras genom 5:13 i AB 04, och skada på sådana som inte är tredje man i 5:11.

SammanfattningInom vården är det idag vanligt med bland annat ryggproblem. Risken är stor att värken blir långvarig. En Australiensk studie visade att en tredjedel av dem som hade besvär från ländryggen fortfarande hade det ett år senare.Styrkan i bålmuskulaturen är central för alla typer av rörelser som vi utför funktionellt i det dagliga livet, i arbetssituationen och på fritiden. Har man en bra styrka i magmuskulaturen och i ryggmuskulaturen förebygger man skador och överbelastningsproblem bland annat i ländryggen.Syftet med studien har varit att visa om vårdpersonal kan få minskade problem i ländryggen av att bygga upp sin bålstabilitet genom övningar som stärker m.transversus abdominis och m.multifidus. Går det att förbättra förutsättningarna för att personalen ska kunna orka jobba inom vårdyrket, som är ett mycket tungt arbete med många osymmetriska lyft.

Att välja växtslag i Norrland måste främst grunda sig på att de ska vara klimatanpassade, vilket innebär att de måste invintra och starta deras vegetationsperiod vid rätt tidpunkt för att inte drabbas av höst- eller vårfrost. Detta krav innebär att utbudet av växtslag blir begränsat. Detta arbete har fokuserat på vilka arter och sorter som kan klara ett krävande stadsklimat med olika stressfaktorer, innebär att tillgången på växtslag blir ytterligare begränsat. Vid samtal med verksamma inom städerna längs norrlandskusten finns en vilja att öka variationen av växtligheten inom staden. Detta görs främst genom två sätt, den ena är att prova befintligt material som är klassificerade en zon lägre än vad som förekommer på platsen, det andra är att söka efter material som kommer från liknande klimat som det i norr för att vara säker på att växterna inte utsätts för några skador.

Materialhantering är den del av produktionslogistiken som hanterar det interna materialflödet, vilket innefattar intern lagerhållning och transport. Målet med den interna materialhanteringen är att säkerställa tillgången av material till produktionssystemet där hanteringen ska ske utan skador på material eller personal. I ett tillverkande företag kan en betydande del av den totala produktionskostnaden härledas till den interna materialhanteringen. Enligt Lean Production ska både transport och lagerhållning betraktas som slöseri. Det är därmed viktigt att effektivisera den interna materialhanteringen samtidigt som det inte får ske på bekostnad av sämre leveransprecision till produktionssystemet eller säkerheten.

När det gäller vuxna patienter, visar studier att Davanloos Intensiv dynamisk korttidsterapi(ISTDP) är evidensbaserad och effektiv vid flera sjukdomstillstånd. Medan det finns få bevisvarken för eller emot tillämpningen av ISTDP på barn och ungdomar, har en artikel skriven avLinda Gilbert (2004) fått författaren till föreliggande litteraturstudie att tro att det inte finns ettbättre val än att börja forska om tillämpningen av ISTDP tekniker på barn och ungdomar ochför att visa hur dessa tekniker skiljer sig från dem som används med vuxna. Dennalitteraturstudie är ett teoretiskt förslag för att använda ISTDP med fokus påmentaliseringsteorin inom ramen för BUP. När det gäller KBT leder internationellaforskningsresultat till nödvändigheten att fästa blicken på andra evidensbaserade metoderockså när det gäller behandlingar för barn och ungdomar med psykiska och psykosocialaproblem. Davanloos ISTDP är en sådan evidensbaserad metod.

Den 1 september 2010 trädde en ny ansvarsgrund om vårdnadshavares principalansvar i kraft. Genom lagändringen har det införts en ny ansvarsgrund i SkL 3 kap. 5 § som stadgar att vårdnadshavare skall svara solidariskt för skador som barn orsakat till följd av ett brott, upp till en femtedels prisbasbelopp. Varken i lagen eller dess förarbeten uppställs någon nedre åldersgräns för detta ansvar. Konsekvensen av den valda systematiken blir att en skadelidande kan hävda att även mycket små barn gjort sig skyldiga till ett uppsåtligt eller straffrättsligt oaktsamt handlande.

Mikroplaster är små plastpartiklar, mindre än 5 millimeter i längd, som vanligtvis har sitt ursprung i kosmetika, hudvårdsprodukter, kläder eller blästringsmaterial. Oavsiktligt hamnar mikroplasterna i avloppsvattnet som leder partiklarna till reningsverken. Under reningsprocessen avskiljs den största mängden mikroplastpartiklar men ändå släpps det ut en ansenlig mängd mikroplaster varje år till recipienterna. Vilka skador mikroplastpartiklarna medför är idag oklart.Ett mål med studien har varit att kvantifiera mängden mikroplaster som kommer in till respektive släpps ut från Käppala reningsverk. För att kunna kvantifiera mängden mikroplaster har ett annat mål med studien varit att utveckla separationsmetoder för mikroplaster från organiskt material och övriga partiklar och ämnen i avloppsvattnet.

Muskuloskeletala skador är ett stort problem hos hästar som tränas och tävlas i kapplöpning, och orsakar smärta med påföljande hälta för individen och ger även ekonomiska förluster inom industrin. Av dessa är stressfrakturer i tredje metakarpalbenet distalt på frambenet vanligast och utgången är ofta katastrofal med avslut på karriären och i vissa fall slakt. För denna typ av skada finns alltid en preexisterande patologi i benvävnaden. Träningen är högintensiv och kräver en fysisk adaptation av rörelseapparaten. Den kraftiga mekaniska belastningen kan kopplas till predilektionsplatser för frakturerna, där mikroskador i benvävnad utvecklas till fullständiga frakturer.