Sök:

Sökresultat:

980 Uppsatser om Skador förskola - Sida 39 av 66

Hur planerar lastbilschaufförer att göra sin YKB?

Coca cola och sportdrycker Àr bÄda drycker som idag konsumeras i stora mÀngder vÀrlden över. Erosionskador pÄ tÀnderna Àr vanligare Àn vad mÄnga tror eller ens vet om. BÄde vuxna och tonÄringar dricker stora mÀngder erosiva drycker utan att veta om dess skador pÄ tÀnderna. Dessa drycker börjar oftast drickas i tonÄren men konsumtionen fortsÀtter sedan lÄngt upp i Äldrarna. Tandslitage Àr tandsubstansförlust som inte Àr av kariogen pÄverkan.

IntensivvÄrdssjuksköterskors upplevelser av roterande treskiftsarbete : En intervjustudie

IntensivvÄrd Àr specialiserad och högteknologisk vÄrd dÀr intensivvÄrdssjuksköterskan tillsammans med andra yrkeskategorier vÄrdar patienter med svÄra livshotande sjukdomar och skador. Arbetstempot Àr högt och intensivvÄrdssjuksköterskan ska kunna identifiera, övervaka, utföra, bedöma och prioritera omvÄrdnadsÄtgÀrder enligt patientens behov. IntensivvÄrdsverksamheten pÄgÄr dygnet runt varför roterande treskiftsarbete Àr vanligt. Syftet m,ed studien var att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors upplevelser av att arbeta roterande treskift. en kvalitativ intervjustudie med halvstrukturerade intervjuer som insamlingsmetod genomfördes med tolv intensivvÄrdssjuksköterskor pÄ tre olika sjukhus i Sverige.

Varför mĂ„r trĂ€den bra? : en undersökning av Åsötorgets kungslindar

Vanligtvis lever vĂ„ra stadstrĂ€d under stark stress i de urbana miljöerna och mĂ„r ofta ganska dĂ„ligt. Det urbana klimatet skiljer sig frĂ„n landsbygdens klimat och de ogynnsamma faktorerna kan exempelvis vara köld, stark vĂ€rme, stark vind, vattenbrist, nĂ€ringsbrist, för starkt ljus, för svagt ljus, markkompaktering eller gift. Dessa faktorer kan ha en negativ pĂ„verkan pĂ„ trĂ€den och framförallt rotmiljön kan försĂ€mras kraftigt. StadstrĂ€den har ofta lĂ„ngtifrĂ„n optimala vĂ€xtbetingelser eftersom markens kemiska, fysikaliska och biologiska egenskaper Ă€r helt annorlunda frĂ„n de förhĂ„llandena som existerar i trĂ€dens naturliga miljö. Kungslindarna (Tilia x europaea ?Koningslinde?) pĂ„ Åsötorget i Stockholm planterades i början av 60-talet.

Phytophthora ssp. som skadegörare pÄ vedartat material i svenska park- och naturomrÄden : introduktion, symptom och integrerad bekÀmpning

Ett ökande problem inom Europa och Sverige Àr invasiva skadegörare pÄ vedartad material av slÀktet Phytophthora. Dessa introducerade patogener har samevolverat med vÀrdvÀxter i sin ursprungliga miljö. NÀr dessa skadegörare sprids i andra ekosystem kan de orsaka ett epidemiskt sjukdomsförlopp pÄ flertalet olika vÀxter i sin nya miljö. Phytophthora alni subsp. uniformis Àr en typisk sÄdan skadegörare, vars geografiska ursprung Àr oklart men troligtvis Àr den en hybrid mellan tvÄ arter av Phytophthora som med hjÀlp av plantskolehandeln möts.

Arbetsterapeuters erfarenheter av Alternativ Kompletterande Kommunikation (AKK)

SyfteSyftet med studien var att undersöka inter- och intrabedömarreliabiliteten för rörelseanalysen ?9+ screening batteri? hos en grupp unga fotbollsspelande flickor med avseende totala bedömningen av rörelseutförandet. MetodTolv friska fotbollsaktiva flickor (13-14 Är) deltog i studien. Testerna genomfördes vid tvÄ tillfÀllen med sju dagars mellanrum. Screeningbatteriet bestod av elva funktionella test samt tre tillÀggstest. Utförandet bedömdes av sex sjukgymnaster som alla hade liten vana av att anvÀnda testbatteriet. ResultatGruppen hade ett medelvÀrde pÄ 17.2 ± 1.3 (95 % CI; 14.4?19.9) vid testtillfÀlle 1 och 17.4 ± 1.8 (95 % CI; 13.4?21.5) vid testtillfÀlle 2 av totalt 33 poÀng.

Giftiga vÀxter för hÀstar pÄ sommarbete

VÀxter kan innehÄlla mÄnga olika typer av giftiga substanser vilket kan göra det svÄrt för en veterinÀr att faststÀlla diagnos och vilket botemedel som ska anvÀndas vid förgiftning. En av de vanligast förekommande giftiga substanserna inom vÀxtriket Àr alkaloider. Idegran, odört och stÄnds innehÄller alkaloider som pÄverkar nervsystem, lever och hjÀrta. Glykosider Àr en annan typ av giftig substans som t. ex kan pÄverka hjÀrtat och ge skador vid hudkontakt.

Är djur lĂ€mpliga att ha pĂ„ svenska cirkusar? : med fokus pĂ„ djurens vĂ€lfĂ€rd

Just nu pĂ„gĂ„r en debatt om huruvida djur Ă€r lĂ€mpliga pĂ„ cirkus. Argument emot djur pĂ„ cirkus sĂ€ger bland annat att djurens naturliga beteende inte tillgodoses och att djuren mĂ„ste stĂ„ ut med ett odrĂ€gligt liv bara för att underhĂ„lla oss. Argument för djur pĂ„ cirkus Ă€r bland annat att djuren pĂ„ cirkus ofta har det bĂ€ttre Ă€n till exempel vĂ„ra sĂ€llskapsdjur som ofta fĂ„r vara ensamma stor del av dagen. Det vi kĂ€nner Ă€r att det ofta saknas tillrĂ€cklig kunskap i diskussioner om hur djuren pĂ„ cirkus lever och att det Ă€r svĂ„rt att kunna ta stĂ€llning till om djur Ă€r lĂ€mpliga pĂ„ cirkus eller inte, nĂ€r vi inte har en objektiv grund att utgĂ„ ifrĂ„n. För att fĂ„ en inblick i bĂ„de domesticerade djurs och mer exotiska djurs liv pĂ„ cirkus och kunna avgöra om nĂ„got djurslag eventuellt passar bĂ€ttre Ă€n andra pĂ„ cirkus, har vi valt att fördjupa oss i tvĂ„ domesticerade djurslag (hund och hĂ€st) och tre icke- domesticerade djurslag (elefant, sjölejon och lama), som förekommer pĂ„ cirkusar i Sverige. FrĂ„gestĂ€llningar som vi ska försöka besvara: ? Hur lever djuren pĂ„ cirkus? ? Vilka lagar och bestĂ€mmelser skyddar cirkusdjuren och vad sĂ€ger de? ? Hur lever de djurslag som vi har valt att skriva om i det vilda och vilka sĂ€rskilda naturliga beteenden och behov har de? ? Är djur lĂ€mpliga pĂ„ cirkus sett utifrĂ„n hur de har utvecklats evolutionĂ€rt? ? Vilka eventuella beteendestörningar, skador och sjukdomar kan djuren fĂ„ av ett liv pĂ„ cirkus? UtifrĂ„n dessa frĂ„gestĂ€llningar försöker vi hitta och sammanstĂ€lla relevant forskning och statistik för att sedan kunna diskutera hur lĂ€mpliga olika djurslag Ă€r pĂ„ cirkus, samt ge en bas Ă„t allmĂ€nheten för vidare diskussion..

Fusarium och mykotoxiner i spannmÄl - utbredning, konsekvenser och möjliga ÄtgÀrder

Vissa Fusarium-arter Àr vÀxtpatogener som orsakar stora skador hos grödor runt om i vÀrlden. De pÄverkar grödor kvantitativt dÄ de kan sÀnka skördemÀngden, men Àr kanske mest kÀnda för förmÄgan att Àndra grödans kvalitativa egenskaper dÄ de kan producera mykotoxiner. Mykotoxiner Àr sekundÀra metaboliter som kan pÄverka mÀnniskors och djurs hÀlsa negativt. Syftet med arbetet Àr att sammanstÀlla litteratur som tar upp Fusarium och mykotoxiner. Arbetet Àr frÀmst inriktat mot vÄrsÀd i framför allt Norden.

Att leva med afasi

ABSTRAKTBakgrund: HÀlso- och sjukvÄrden Àr en komplex och riskfylld arbetsmiljö dÀr det stÀndigt överförs stora mÀngder kritisk information mellan patienter, sjuksköterskor och lÀkare. Ineffektiv kommunikation mellan vÄrdpersonal Àr en bidragande faktor till mÄnga skador som drabbar patienter i vÄrden. Syftet med denna studie var att undersöka anvÀndandet av SBAR som kommunikationsmall vid överrapportering av patienter. Metoden som anvÀndes var kvantitativ observationsstudie med strukturerade enkÀtfrÄgor till deltagarna. Totalt 37 observationer genererade i 111 enkÀter dÄ tre bedömningar gjordes vid varje överrapportering; observatörens, sÀndarens och mottagarens.

Behöver grisarna mer strömedel? : en granskning av grisarnas behov och svensk lagstiftning

Trots att djurskyddslagstiftningen krÀver att djur ska kunna bete sig naturligt och att Jordbruksverkets föreskrifter faststÀller att strömedlets mÀngd och egenskaper ska uppfylla grisarnas sysselsÀttnings- och komfortbehov, sÄ Àr halmmÀngden sannolikt helt otillrÀcklig för mÄnga svenska grisar. Forskning visar tydligt att brist pÄ halm leder till omriktade beteenden sÄsom svansbitning, nÄgot som direkt pÄverkar djurens vÀlfÀrd och hÀlsa. Detta arbete visar att halmen pÄ olika sÀtt har en stor betydelse för grisarna: den möjliggör starkt motiverade beteenden, den ger sysselsÀttning, den förhindrar omriktade beteenden, den utgör foder, den skyddar mot skador frÄn hÄrda golv och den erbjuder komfort för grisarna. Halmen Àr dessutom ett av grisarnas favoritmaterial dÄ de sjÀlva fÄr vÀlja. Arbetet visar Àven att finhackad halm samt leksaker av olika slag inte har samma positiva egenskaper som halmen, och de bör dÀrför inte ersÀtta den. Syftet med arbetet var att undersöka grisarnas behov av halm samt att försöka faststÀlla den halmmÀngd som bÄde tillfredsstÀller grisarnas explorativa behov och förhindrar omriktade beteenden. Den mÀngden visade sig vara markant högre Àn den uppskattade, faktiska halmgivan hos djurhÄllarna.

Företagares rÀtt till skadestÄnd för inkomstförlust och intrÄng i nÀringsverksamhet vid personskada. Om aktiebolagsÀgarens sÀrstÀllning

Enligt 5 kap 1 § skadestÄndslagen har den som lider personskada rÀtt till ersÀttning för inkomstförlust. I detta avseende Àr en av de grundlÀggande principerna att den skadade ska försÀttas i samma ekonomiska situation som om skadan aldrig intrÀffat. NÀr den skadelidande Àr företagare kan skadefallet Àven fÄ effekter för företaget; stora förluster kan uppstÄ och i vÀrsta fall mÄste verksamheten avvecklas. 5 kap 1 § 3 st skadestÄndslagen möjliggör att skador som drabbar företaget kan ersÀttas som intrÄng i nÀringsverksamhet. SÄdan ersÀttning kan emellertid endast utgÄ dÄ verksamheten bedrivs i enskild firma, enkelt bolag, handelsbolag eller kommanditbolag.

SamhÀllsnyttan av vattenverksamheter : Hur tillÀmpas samhÀllsnyttokravet i 11 kap. 6 § miljöbalken vid tillstÄndsprövning av vattenverksamheter?

Denna uppsats handlar om hur den sÀrskilda tillÄtlighetsregeln i 11 kap. 6 § miljöbalken tillÀmpas vid tillstÄndsprövning av vattenverksamheter. Av paragrafen följer att en vattenverksamhet endast fÄr bedrivas om den samlade nyttan av verksamheten övervÀger de kostnader samt skador och olÀgenheter som verksamheten medför. Syftet med paragrafen Àr att hindra vattenverksamheter som inte Àr samhÀllsekonomiskt motiverade samt utgöra ett extra skydd för miljön utöver miljöbalkens generella miljökrav.Syftet med studien Àr undersöka hur denna paragraf tillÀmpas i praktiken ? bÄde i rÀttspraxis och i ansökningsförfarandet.

?Man vill ju leva som man lÀr? : Fysioterapeutstudenters motiv och hinder till fysisk aktivitet och vad som pÄverkar detta

MÀnniskan Àr skapad för ett liv i rörelse och i dagens samhÀlle rekommenderas regelbunden fysisk aktivitet. Upplevda motiv och hinder till fysisk aktivitet pÄverkas av den livssituation man befinner sig i. Fysisk aktivitet upplevs betydelsefullt av fysioterapeutstudenter och majoriteten utför fysisk aktivitet regelbundet. Studiens syfte var att undersöka fysioterapeutstudenters upplevda motiv och hinder till fysisk aktivitet och om dessa pÄverkats av de fysioterapeutiska kunskaper som erhÄllits med utbildningen. FörfrÄgan om medverkande skickades ut via mail och sociala medier.

9+ screening batteri : en reliabilitetsstudie av testbatteriet genomfört pÄ unga fotbollsspelande flickor

SyfteSyftet med studien var att undersöka inter- och intrabedömarreliabiliteten för rörelseanalysen ?9+ screening batteri? hos en grupp unga fotbollsspelande flickor med avseende totala bedömningen av rörelseutförandet. MetodTolv friska fotbollsaktiva flickor (13-14 Är) deltog i studien. Testerna genomfördes vid tvÄ tillfÀllen med sju dagars mellanrum. Screeningbatteriet bestod av elva funktionella test samt tre tillÀggstest. Utförandet bedömdes av sex sjukgymnaster som alla hade liten vana av att anvÀnda testbatteriet. ResultatGruppen hade ett medelvÀrde pÄ 17.2 ± 1.3 (95 % CI; 14.4?19.9) vid testtillfÀlle 1 och 17.4 ± 1.8 (95 % CI; 13.4?21.5) vid testtillfÀlle 2 av totalt 33 poÀng.

Sjukgymnasters erfarenhet och syn pÄ operativ kontra konservativ behandling vid en frÀmre korsbandsruptur : En kvantitativ enkÀtstudie

En ruptur av frÀmre korsbandet leder till instabilitet samt funktionsnedsÀttning i knÀet. Det rÄder i dagslÀget delade meningar om behandlingsmetoderna vid denna skada. Oavsett om skadan behandlas operativt eller konservativt sÄ har sjukgymnasten en viktig roll i rehabiliteringen. Patienter kan sjÀlva vÀlja var de vill fÄ sin vÄrd, vilket kan leda till att erfarenheten av skadan ser olika ut mellan sjukgymnaster. Detta kan resultera i att synen pÄ operativ kontra konservativ behandling ser olika ut.

<- FöregÄende sida 39 NÀsta sida ->