Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi stött pÄ fenomenet att pojkar och flickor behandlas som tvÄ homogena grupper, dvs. alla flickor lika, alla pojkar lika, som vardera ÄlÀggs olika krav och förvÀntningar av lÀrarna. LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet anger att skolan aktivt och medvetet ska arbeta för att pojkar och flickor ska ha samma möjligheter. Tidigare studier visar att idrottsÀmnet prÀglas av en obalans i vÀrderingen av manliga och kvinnliga aktiviteter och att dessa vÀrderingar har sitt ursprung i de könsmönster som förekommer generellt i samhÀllet. I vÄr studie har vi undersökt hur ett antal lÀrare resonerar kring genus, om de tar sÀrskild hÀnsyn till genus i sin planering och hur de anser att genus pÄverkar deras arbete.DÄ syftet med studien Àr att lyfta fram lÀrarnas tankar och vÀrderingar har vi genomfört samtalsintervjuer med lÀrare i idrott och hÀlsa, som sedan legat till grund för en kvalitativ analys.VÄr undersökning har visat att lÀrarna ansÄg genus pÄverka deras arbete framför allt i praktiskt genomförande av undervisningen och i hög utstrÀckning deras val av innehÄll.

The purpose of this essay is to examine what literary heritage teachers communicate in the school subject Swedish at upper secondary school. The overall research question for this work is: Which authors and/or works are mentioned by the teachers in the school subject Swedish at upper secondary school? How well do these authors and/or works answer towards a multicultural perspective? Which factors affect teachersÂŽ selections of texts? Based on this purpose and these research questions, the aim is to answer the didactic question of what.To accomplish the purpose of the study a quantitative method has been used. The survey was conducted in two medium-sized cities in central Sweden, and was answered by 17 teachers. The study shows that the teachers ascribe the Western and Swedish literature great importance.

In this thesis I set out to study how the reading of fictional literature is viewed, legitimatized and operationalized in two educational domains: the recently revised steering documents that all Swedish teachers must relate to, as well as a selection of teaching materials designed for education in the Swedish language for upper secondary school. The teaching material I have studied has been recently updated in order to correspond with the new steering documents. I relate my analysis to previous research about the use of fiction in education, and I also combine my analysis of the two educational domains to see whether the underlying intentions of the steering documents have influenced the revision of the teaching material. The outcome indicates that the steering documents? previous focus on culture has diminished although a certain insecurity as to how to use the concept and deal with the issue of whose culture should be taught can be identified.

Uppsatsen undersöker hur historie- och litteraturdidaktik förhĂ„ller sig till subjektiv relevans, det vill sĂ€ga till individens personliga nytta av respektive Ă€mne. I nuvarande kursplaner för svenska och historia framstĂ„r Ă€mnena nĂ€rmast som understĂ€llda det bruk eleven kan göra av dem. Ämnena ska anvĂ€ndas till att utveckla elevens identitet, engagemang och förmĂ„ga att orientera sig och ta stĂ€llning. Även tongivande pedagogisk forskning poĂ€ngterar betydelsen av att undervisning utgĂ„r frĂ„n elevens referensramar och intressen.Uppsatsens första del bestĂ„r av en litteraturstudie som diskuterar och jĂ€mför centrala begrepp inom respektive Ă€mnesdidaktiskt omrĂ„de. I den andra delen prövas begreppen i en explorativ intervjustudie som undersöker tre lĂ€rares och lĂ€rarstuderandes uppfattningar om Ă€mnenas subjektiva relevans.Resultatet pekar pĂ„ flera omrĂ„den dĂ€r historiebruk och litteraturreception har beröringspunkter och möjligheter att berika varandra.

Åtskilliga gĂ„nger har skolans litteraturundervisning varit föremĂ„l för diskussioner som hand-lat om det litterĂ€ra urval som görs i svenskundervisningen och debatter om kanon har förts. Föreliggande studie syftar till att undersöka gymnasielĂ€rares urval av fristĂ„ende skönlitterĂ€ra verk, som lĂ€ses i sin helhet i svenskundervisningen, samt bakomliggande motiveringar och yttre faktorer som styr lĂ€rarnas urval. Studien genomfördes som en kvantitativ enkĂ€tunder-sökning i vilken 56 gymnasielĂ€rare i svenska vid 24 gymnasieskolor i Sverige deltog. Resul-tatet visar att det i dagens gymnasieskola inte kan talas om en kanon av fristĂ„ende skönlitte-rĂ€ra verk i nĂ„gon traditionell mening, men vĂ€l om en tradition dominerad av August Strind-berg, samt av manliga och vĂ€sterlĂ€ndska författarskap. Dock kan det idag Ă€ven talas om en utveckling som gör att författare som Jan Guillou och Jonas Gardell fĂ„r ett vĂ€sentligt utrym-me i undervisningen och att urvalet domineras av 1900-talslitteratur och har en stark internationell prĂ€gel.

I denna uppsats undersöks hur lÀrare arbetar med skönlitteratur i skolan, dels i sprÄkförberedande undervisning pÄ IVIK programmet sÄvÀl som i svenska som andrasprÄksundervisningen och i svenskan med andrasprÄkselever. Syftet med uppsatsen Àr att studera vilka arbetsmetoder lÀrarna anvÀnder sig av med andrasprÄkselever, hur lÀrarna arbetar med Àmnets syften och sprÄkutvecklingen. En undersökning har gjorts genom intervjuer med fem lÀrare pÄ en gymnasieskola. UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr följande frÄgestÀllningar:Hur arbetar lÀrare med skönlitteratur i skolan, dels i sprÄkförberedande undervisning pÄ IVIK programmet sÄvÀl som i svenska som andrasprÄksundervisningen och i svenskan med andrasprÄkselever?Hur arbetar lÀrarna sprÄkutvecklande i de skönlitterÀra momenten och hur ser man att det har uppnÄtts?Hur arbetar lÀrarna med de skönlitterÀra syftena i Àmnet och hur ser man att eleverna har tagit till sig innehÄllet i syftet?  Resultatet av undersökningen visar att arbetet i grupper med enbart andrasprÄkselever har ett tydligt andrasprÄksperspektiv.

Uppsatsen handlar om litteraturundervisningen i Ă€mnet svenska pĂ„ film- och ledarskaps-programmen pĂ„ gymnasiet i norra Sverige. Syftet Ă€r att undersöka skönlitteraturens roll och funktion i svenskundervisningen, men Ă€ven försöka finna mönster och jĂ€mföra Ă„sikter och kunskapsutveckling mellan Åk 1 och Åk 3. Det Ă€r en kvalitativ och kvantitativ studie och som material och metod anvĂ€nds ett flertal klassrumsobservationer, en lĂ€rar- och ett antal elevintervjuer samt elevenkĂ€ter. Undersökningen visar att informanterna sammantaget anser att den skönlitterĂ€ra undervisningen ger positiva effekter. I vĂ„r undersökning framgĂ„r elevernas framsteg enligt lĂ€raren och eleverna genom fĂ€rre ordföljdsfel, bĂ€ttre stavning och meningsbyggnad och detta bekrĂ€ftar bĂ„de eleverna och lĂ€raren i resultatavsnittet.

Åtskilliga gĂ„nger har skolans litteraturundervisning varit föremĂ„l för diskussioner som hand-lat om det litterĂ€ra urval som görs i svenskundervisningen och debatter om kanon har förts. Föreliggande studie syftar till att undersöka gymnasielĂ€rares urval av fristĂ„ende skönlitterĂ€ra verk, som lĂ€ses i sin helhet i svenskundervisningen, samt bakomliggande motiveringar och yttre faktorer som styr lĂ€rarnas urval. Studien genomfördes som en kvantitativ enkĂ€tunder-sökning i vilken 56 gymnasielĂ€rare i svenska vid 24 gymnasieskolor i Sverige deltog. Resul-tatet visar att det i dagens gymnasieskola inte kan talas om en kanon av fristĂ„ende skönlitte-rĂ€ra verk i nĂ„gon traditionell mening, men vĂ€l om en tradition dominerad av August Strind-berg, samt av manliga och vĂ€sterlĂ€ndska författarskap. Dock kan det idag Ă€ven talas om en utveckling som gör att författare som Jan Guillou och Jonas Gardell fĂ„r ett vĂ€sentligt utrym-me i undervisningen och att urvalet domineras av 1900-talslitteratur och har en stark internationell prĂ€gel.

I lÀroplanen Lpo-94 stÄr det att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgÄngen grundskola ska behÀrska det svenska sprÄket samt kunna lyssna och lÀsa aktivt. SjÀlvklart har man alltid lÀst och diskuterat olika författare i skolan, men jag Àr mer intresserad av att se om dagens lÀrare anvÀnder sig av litteraturen i sin undervisning pÄ ett sÄdant sÀtt att man utgÄr frÄn skönlitteratur för att uppnÄ andra mÄl som stÄr uttryckta i lÀroplanen. Jag tror att det Àr betydelsefullt att som lÀrare vara medveten om varför man vÀljer att presentera viss litteratur till enskilda elever eller en klass. Syftet med denna studie Àr i första hand att undersöka vad som styr svensklÀrares val av skönlitteratur i skolan och hur man sedan vÀljer att arbeta med denna litteratur. Jag vill undersöka huruvida dÀr finns ett uttalat syfte med det arbete som ska utföras och om de didaktiska frÄgorna Àr nÀrvarande i detta arbete.

Detta Àr en undersökning angÄende de faktorer som styr lÀrarnas val av skönlitteratur pÄ gymnasiet samt hur ett införande av en litterÀr kanon skulle pÄverka deras yrkesutövning. Syftet med uppsatsen Àr att se hur gymnasielÀrare kopplar sina val av skönlitteratur till styrdokumenten samt hur de resonerar kring ett införande av en litterÀr kanon. En kvalitativ undersökning har gjorts genom intervjuer med fem lÀrare pÄ en gymnasieskola i södra Sverige. UtgÄngspunkt för uppsatsen Àr följande frÄgestÀllningar: Vad styr lÀrarnas val av skönlitteratur inom svenskundervisningen pÄ gymnasiet och hur motiverar lÀrarna sitt val? Finns det likheter eller skillnader beroende pÄ program, lÀrare och elevunderlag, vilka Àr de i sÄ fall och hur mÀrks de? Hur anser svensklÀrarna att ett eventuellt införande av en nationell kanon skulle pÄverka deras och elevernas förutsÀttningar?Resultatet visar att styrdokumenten inte Àr en av lÀrarnas huvudsakliga motiveringar.

Arbetet handlar om boksamtal i litteraturundervisningen i svenskÀmnet pÄ gymnasiet. Undersökningens syfte Àr att ur lÀrares perspektiv undersöka vilken syn de har pÄ boksamtalet, vad de anser att man kan uppnÄ med boksamtalet och Àven se vilka faktorer som pÄverkar utformandet av ett boksamtal. För att se vilka riktlinjer som gÀller för boksamtal i litteraturundervisningen har jag studerat skolplaner, lokala skolplaner och styrdokument. Det visade sig att kommunaliseringen av skolan skapat olika villkor i olika kommuner. DÀr vissa kommuner kÀmpar med problem kring elevernas sjunkande lÀsförstÄelse satsar andra kommuner istÀllet pÄ att förse eleverna med bÀrbara datorer.

Barn la?r sig av varandra genom att interagera och kommunicera. Mening och fo?rsta?else skapas vid samtalande och lyssnande utifra?n det som la?sts eller skrivits. Litteratursamtal inneba?r samtal om sko?nlittera?ra texter, da?r eleverna genom arbetssa?ttet fa?r mo?jlighet att arbeta tillsammans och reflektera o?ver det la?sta.

This study deals with the new curriculum GY11 in Swedish and Swedish as a second language, the first course at ?Swedish Gymnasium?. The subject is the status and aims of teaching literature and its contents. Eva Hultin?s thesis (2006) Samtalsgenrer i gymnasieskolans litteraturundervisning.

Denna studie har som mÄl att analysera svensklÀrares syn pÄ skönlitteraturens mening och syfte, bÄde i ett generellt perspektiv och i relation till litteraturen inom svenskÀmnets litteraturundervisning. Studiens empiriska material bestÄr av sex intervjuer med yrkesverksamma svensklÀrare, fem pÄ gymnasienivÄ och en pÄ högstadienivÄ. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr i studien hÀmtade frÄn tidigare forskning om litteraturundervisningen inom svenskÀmnet, och utgörs av fyra olika traditionella tyngdpunkter i litteraturens undervisningssyfte, kallade Àmnesemfaser. Utöver detta blir lÀrarnas intervjusvar Àven analyserade och diskuteras utifrÄn en pÄgÄende litteraturvetenskaplig diskussion om tolkningsmetodik och svensklÀrares pÄstÄdda alltför subjektiva analysförmÄga.Resultatet visar en litteratursyn som grundar sig i en blandning av alla olika emfaser, och utifrÄn lÀrarnas svar blir litteraturen ett mÄngfacetterat utbildningsinstrument med olika roller i elevers utveckling av skilda förmÄgor. De mest framtrÀdande syftena med litteraturen, bÄde generellt och pedagogiskt, Àr enligt lÀrarna att ge allmÀnbildning, skapa förstÄelse för tidsepoker samt för andra mÀnniskor, ge sprÄktrÀning och utveckla den egna kreativiteten.

The aim of this study is to find out what education in literature is like from a student perspective; what kind of literature the students read and how well they understand literature, and the methods and didactics used during the literature lessons. The questions at issue are:1) What kind of literature do the students read?2) How well do the students understand literary texts?3) What do the students think about their literature education?To be able to answer the questions, both quantitative and qualitative methods have been used in the study. The inquiry was accomplished on 29 students, 17 boys and 12 girls in the upper secondary school. The result showed, despite the limited amount of students, interesting facts.