Syftet med studien Àr att undersöka hur sex lÀrare i moderna sprÄk förhÄller sig till individualisering i undervisningen. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa forskningsintervjuer med sprÄklÀrare verksamma inom sÄvÀl grundskolan som gymnasiet. Undersökningens resultat ÄskÄdliggör en mÄngfald av tolkningar kring individualiseringsuppdraget hos lÀrare i moderna sprÄk. UtifrÄn informanternas svar identifieras tre skilda individualiseringsmodeller. I den första modellen framstÄr individualiseringen framförallt som en metod baserad pÄ nivÄindelning och anvÀndande av sÀrskilt material.

GrundlÀggande taluppfattning Àr en viktig utgÄngspunkt i barns matematiska utveckling. Vi ansÄg dÀrför att det var bÄde intressant och relevant att ta reda pÄ hur verksamma lÀrare arbetar med barns grundlÀggande förstÄelse av tal.VÄrt syfte med undersökningen var att ta reda pÄ hur lÀrare i Ären F-3 arbetar med barns grundlÀggande förstÄelse av tals betydelse och antal nÀr det gÀller talen 1 till 10, vilka material och metoder de anvÀnder samt hur de följer upp att barnen har befÀst kunskaperna. Genom kvalitativa intervjuer med sex lÀrare kom vi fram till att undervisningen ser relativt likartad ut för de olika lÀrarna. FörstÄelsen samt att utgÄ frÄn barnens erfarenhetsvÀrld Àr det viktigaste. Konkret undervisning prioriteras framför abstrakt tÀnkande, Àven om det abstrakta Àr ett mÄl pÄ lÀngre sikt.

Sammanfattning Ny skollag och nya Àmnesplaner Àr nÄgra av de förÀndringar som stÄr för dörren. För den svenska gymnasieskolan vÀntar en ny vardag. Historiemedvetande har funnits med i de gamla kursplanerna men lyfts fram Àn tydligare i de nya Àmnesplanerna. UtifrÄn de nya förutsÀttningarna som Gymnasieskola 2011 ger har ett undervisningsavsnitt planerats, genomförts och utvÀrderats. Uppsatsen Àr ett utvecklingsarbete som syftar till att fördjupa elevernas historiemedvetande.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om elevernas koncentration i de teoretiska Àmnena pÄverkas av huruvida eleverna exponeras för musik under dagen eller ej. Genom observationer av tre klasser och intervjuer med fyra klasslÀrare har jag försökt att ta reda pÄ om koncentrationsförmÄgan förbÀttras med hjÀlp av musik. Jag har rÀknat antalet koncentrationsrubbningar och jÀmfört resultaten frÄn de dagar dÄ eleverna inte utövar musik med de dagar dÄ de gör det. Litteraturöversikten handlar om hur musik pÄ olika sÀtt hjÀlper mÀnniskan att utvecklas som mÀnniska och tidigare forskning som kÀnns relevant för denna studie.       NÄgra slutresultat som jag har kommit fram till Àr att majoriteten av eleverna drabbas av fÀrre koncentrationsrubbningar under de dagar dÄ inslag av musik förekommer.

Detta Àr en undersökning kring ljudboken som pedagogiskt verktyg. En enkÀtundersökning har gjorts bland 66 gymnasieelever, samt en intervjustudie med tre lÀrare. LÀrarna undervisar i sprÄk pÄ gymnasiet. FrÄgestÀllningarna för denna uppsats var:? Vilken attityd har elever och lÀrare till ljudboken?? I vilken utstrÀckning och hur anvÀnds ljudboken i undervisningen pÄ gymnasiet?? Hur vÀl förstÄr eleverna innehÄllet genom att lyssna pÄ en ljudbok?Resultatet visar bland annat att majoriteten av eleverna i undersökningen anvÀnder ljudboken i vÀldigt liten omfattning eller aldrig har anvÀnt den.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ kunskap om hur tre KME-lÀrare definierar begreppet estetik, hur de vill anvÀnda sig av det i sin undervisning samt hur de sedan omsÀtter det till sin praktik. VÄr metod Àr att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer med tre KME- lÀrare. Det empiriska material vi samlar in kommer vi stÀlla i perspektiv till begreppen modest och radikal estetik. VÄrt arbete visar att retorik och praktik inte alltid överensstÀmmer. Det finns hos vÄra informanter en strÀvan om radikala ansprÄk pÄ estetik, men i undervisningen gÄr det att finna spÄr av modest estetik.

Det Àr ett övervÀgande antal flersprÄkiga elever av den grupp elever som inte uppnÄr godkÀnda betyg i skolan, vilket bland annat beror pÄ att undervisningen inte tar hÀnsyn till deras sprÄkutveckling. Det medför att mÄnga flersprÄkiga elever inte förstÄr undervisningen de deltar i. Genom förstÄelse inhÀmtar eleverna kunskap och utvecklar sitt sprÄk, vilket ger goda möjligheter att nÄ skol- framgÄng. I denna uppsats belyser jag problematiken runt undervisningen i vÄr mÄng­kulturella skola dÀr syftet Àr att söka svar pÄ vad en god undervisning innehÄller. En ledstjÀrna har varit vad Hajer & Meestringa (2010) talar om som ?sprÄkinriktad undervisning?.

Förskolans lÀroplan lyfter fram att ett tematiskt arbetssÀtt Àr en gynnsam undervisningsform för förskolebarns lÀrande. I denna studie undersöks förskolebarn och deras perspektiv pÄ lÀrande genom just denna undervisningsform. Syftet Àr att undersöka lÀrande genom tematisk undervisning hos en grupp 5 och 6-Äringar i förskolan. Undersökningen Àr kvalitativ till följd av att avsikten Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för lÀrande genom tematisk undervisning i förskolan. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr variationsteori utifrÄn ett utvecklingspedagogiskt perspektiv.

Arbetet behandlar Howard Gardners teorier om de sju intelligenserna, tillÀmpningar av dessa i matematikundervisning, kopplingar till lÀroplanen samt en undersökning om dessa anvÀnds i praktiken. De pedagoger som beskriver praktisk tillÀmpning av Gardners teorier menar att det till stor del handlar om ett nytt förhÄllningssÀtt till undervisning. En förutsÀttning att anpassa undervisningen till dessa teorier Àr att den fysiska miljön möjliggör gruppindelning. LÀroplanen ger stöd för arbetssÀtt som kan kopplas till Gardners teorier. Det gÄr att lÀsa att undervisningen ska anpassas till elevernas förutsÀttningar och behov.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att fÄ syn pÄ elevinflytandets eventuella betydelse för arbetsro och ordning i klassrummet utifrÄn tio elevers subjektiva upplevelser kring elevinflytande och ordning. Vi utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande med teorier av bland andra John Dewey, Olga Dysthe, Gunvor Selberg och Christer Stensmo. För att fÄ en inblick i elevernas subjektiva upplevelser och erfarenheter har en kvalitativ metod anvÀnts i form av halvstrukturerade intervjuer för att samla in empiri till studien. Vi har tolkat elevernas utsagor som att det bÄde finns ordningsproblem i deras klassrum samt brist pÄ elevinflytande i undervisningens innehÄll. Vi har ocksÄ uppmÀrksammat och pÄpekat att följden av det kan vara att eleverna tar mindre ansvar, tappar tilltron pÄ sin egen förmÄga och inte blir motiverade att delta i undervisningen.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka hur olika lÀrare tÀnker kring att arbeta med hÄllbar utveckling i sin undervisning utifrÄn dess tre dimensioner, social-, ekonomisk-och ekologisk hÄllbarhet. Vi ville se hur lÀrare arbetar med dessa tre dimensioner i sin undervisning. Vi har anvÀnt oss av en intervjustudie med fyra lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. LÀrarna undervisade i olika Àmnen, sÄsom svenska, samhÀllsoriterande Àmnen och naturorienterande Àmnen.Vi har anvÀnt oss av Deweys teori om praktisk utbildning och begreppet ?learning by doing?.

Syftet med den hÀr studien var att se vilka uppfattningar lÀrare har om att eleverna i en klass befinner sig pÄ olika kunskapsnivÄer kopplat till matematik. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare som arbetar i Ärskurs 6. Litteraturen tydliggör vikten av att alla elever fÄr möjligheter att utvecklas utifrÄn sina egna förutsÀttningar och behov. Hur undervisningen lÀggs upp och hur grupperna ser ut varierar, men dialogen mellan lÀrare och elev samt en varierande pedagogik Àr tvÄ betydelsefulla inslag som lyfts fram. Resultatet visar att lÀrarna ser stora fördelar med att ha elever som Àr pÄ en jÀmn kunskapsnivÄ, men de vÀnder ocksÄ skillnaderna till nÄgot positivt och utnyttjar det i undervisningen.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka undervisningsmetoder pedagogerna pÄ en utvald skola anvÀnder sig av i undervisningen för att öka elevernas motivation och bejaka deras olikheter för inlÀrning. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med fokusgruppsamtal, intervjuer och observationer som metod. SÄledes ligger intresset i att ta reda pÄ vilka undervisningsmetoder pedagogerna anvÀnder sig av för att öka elevernas motivation och bejaka deras olikheter för inlÀrning. Vi har funnit det relevant att bÄde intervjua samt observera elever och pedagoger i Ärskurs tre. Resultatet visar att eleverna i studien lÀr in ny och svÄr kunskap pÄ olika sÀtt om de ges möjlighet till det.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka arbetssÀtt och metoder som anvÀnds i klassrummet för att frÀmja flersprÄkiga elevers sprÄkutveckling samt hur skolan tar tillvara olika kulturer som finns i elevernas hem i undervisningen. Observationer och intervjuer har genomförts med fyra lÀrare pÄ fyra olika skolor i Mellansverige. Av resultatet framgÄr det att skolorna anvÀnder varierande arbetssÀtt för att frÀmja andrasprÄksinlÀrning men ocksÄ vilka arbetssÀtt som anvÀnds mest. Resultatet visar ocksÄ att skolorna har en positiv syn pÄ olika kulturella bakgrunder men Àven att skolorna anvÀnder sig av kulturerna i mindre utstrÀckning Àn vad studerad litteratur rekommenderar.Arbetets slutsatser Àr att lÀrarna Àr medvetna om arbetssÀtten och hur de gynnar flersprÄkiga elever samt att de Àr medvetna om att olika kulturer ocksÄ bör ha en större roll i undervisningen Àn de ges nu..

Syftet med den hÀr studien var att undersöka gymnasielÀrare anvÀndning av och uppfattningarom digitala lÀrresurser i historieundervisningen utifrÄn ett didaktiskt och ett fenomenografisktperspektiv. Studiens frÄgestÀllningar var sÄledes: vad framhÄller lÀrare om de didaktiska frÄgornaavseende digitala lÀrresurser i undervisningen i undervisningen? och vilka uppfattningar har lÀrareav sina val av didaktiska frÄgor gÀllande digitala lÀrresurser? För att kunna behandlafrÄgestÀllningarna sÄ har bÄde enkÀt och intervju anvÀnts som metod. Genom anvÀndandet avenkÀt sÄ har en kvantitativ analys av empirin kunnat göras medan intervjuresultatet har analyseratskvalitativt med hjÀlp av fenomenografin som teoretisk ram. Empirin grundades pÄ 30enkÀtrespondenter och fem intervjuinformanters utsagor.