Syftet med min studie har varit att undersöka hur undervisning organiseras och genomförs i landets fÀngelser. För att fÄ svar pÄ detta har jag intervjuat tvÄ lÀrare, en verksam i dag och en verksam för fyra Är sedan. FrÄgorna har utformats för att fÄ en förstÄelse av hur lÀrarrollen ser ut i de olika organisationerna. Jag har valt att göra bÄde en kvalitativ insamling av data via intervjuer och en kvalitativ analys genom meningskategorisering. Min studie Àr av jÀmförelsekaraktÀr.

Syftet med uppsatsen Ă€r att diskutera hur lĂ€rare i idrottsĂ€mnet frĂ„n Åland och Sverige förhĂ„ller sig till hĂ€lsa i undervisningen samt till Ă€mnet i stort. En jĂ€mförelse kommer Ă€ven att göras mellan styrdokumenten ur ett hĂ€lsoperspektiv. Studien har genomförts i form av en intervjuundersökning dĂ€r fyra Ă„lĂ€ndska lĂ€rare intervjuades, samt genom en analys av styrdokumenten.Resultatet visar att bĂ„de lĂ€rarna i Sverige och pĂ„ Åland frĂ€mst kopplar hĂ€lsa med den fysiologiska kroppen och den fysiska aktiviteten. De ser inte hĂ€lsa som ett begrepp i sig utan beskriver den genom faktorer som pĂ„verkar hĂ€lsan positivt. LĂ€rarna arbetar i stort sett pĂ„ samma sĂ€tt med hĂ€lsa i undervisningen, dĂ„ frĂ€mst genom den fysiska aktiviteten.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka en specifik lÀrobok i bild utifrÄn den gÀllande kursplanen i bild. Tidigare forskning visar att bildlÀrare Àr de lÀrare som sÀllan eller aldrig anvÀnder sig av lÀroböcker i undervisningen. Tidigare forskning visar Àven att bildlÀrare anser att det finns sÄ pass lite undervisningsmaterial inom bildÀmnet att de tvingas skapa eget undervisningsmaterial och de fÄ undervisningsmaterial som faktiskt finns lever inte upp till den standarden lÀraren vill ha pÄ undervisningen. För att undersöka detta djupare genomfördes en undersökning dÀr en lÀrobok i bild valdes ut och dÀrefter gjordes en kvalitativ innehÄllsanalys utifrÄn lÀroboken och den gÀllande kursplanen i bild. Resultatet visar att lÀroboken saknar vissa delar för att leva upp till kursplanens uppnÄendemÄl, men visar Àven att lÀroboken har ett rikt innehÄll..

Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka den muntliga interaktionens funktion och utrymme i sfi-undervisningen.  Uppsatsen har utgÄtt frÄn fyra forskningsfrÄgor, dÀr tvÄ riktar sig till sfi-lÀromedel, och tvÄ till sfi-lÀrare. För att besvara uppsatsens forskningsfrÄgor har vi intervjuat fyra verksamma sfi-lÀrare och gjort kvalitativa innehÄllsanalyser av deras lÀromedel. Vi har dÀrmed undersökt de aktuella lÀrarnas syn pÄ muntlig interaktion samt deras undervisningspraxis. I lÀromedelsanalyserna har vi undersökt hur stort utrymme den muntliga interaktionen fÄr, samt vilken karaktÀr och vilket syfte de muntliga övningarna har.Studiens resultat blev att bÄde de analyserade lÀromedlen och de intervjuade lÀrarna anvÀnde muntlig interaktion som metod för andrasprÄksinlÀrningen. De kvalitativa innehÄllsanalyserna visade att samtliga lÀromedel, i varierande utstrÀckning, uppmuntrar till interaktionella moment med innehÄll snarare Àn form i centrum.Resultatet frÄn intervjuerna visade att lÀrarna vÀrderar den muntliga interaktionen högt.

Syftet med denna studie Àr att undersöka svensklÀrares förestÀllningar om lÀrobokens roll i svenskundervisningen pÄ gymnasieskolan. Enligt tidigare forskning dominerar lÀroboken i undervisningen i sÄvÀl Sverige som Norge men graden av lÀroboksanvÀndning kan vara kopplad till en rad olika faktorer. NÄgra av dessa Àr undervisningsÀmnets struktur, lÀrobokens status och lÀrarens individuella lÀrarstil. Fyra yrkesverksamma lÀrare har intervjuats om hur de i sitt arbete förhÄller sig till lÀroboksanvÀndning. Det tyngst vÀgande skÀlet mot att anvÀnda lÀroboken Àr att fÀrdigproducerat material upplevs hÀmma kreativiteten.

Syftet med denna studie Àr att undersöka gymnasielÀrares perspektiv pÄ ett Àmnesintegrerat arbete. Med hjÀlp av intervjuer undersöks sex gymnasielÀrares didaktiska uppfattning av möjligheter och hinder i den Àmnesintegrerade undervisningen. FörutsÀttningar, möjligheter och hinder tydliggör sedan bÀsta tÀnkbara situationen för Àmnesintegrering utifrÄn intervjumaterialet.Den didaktiska triangeln anvÀnds som analysredskap och illustrerar undervisningssituationen utifrÄn de tre viktiga grundpelarna lÀrare, elev och innehÄll. Tillsammans samspelar dessa grundpelare i dess kontext skolan. I kontexten finns ramarna för undervisningen.

Studien inriktar sig pÄ vilken roll modersmÄlsundervisningen har i andrasprÄksutvecklingen och tydliggör Àven om huruvida ett samarbete mellan Àmnet svenska som andrasprÄk och modersmÄlsundervisningen samt den övriga undervisningen Àr möjlig. En kvalitativ undersökning har genomförts med syftet att belysa sprÄkutvecklingen hos elever med svenska som andrasprÄk. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med lÀrare som undervisar i svenska som andrasprÄk. Valet av denna metod gjordes med anledning att fÄ möjligheten att lyfta lÀrarnas egna Äsikter och erfarenheter. Intervjuerna resulterade bland annat i beskrivningar av arbetssÀtt och pÄ vilket sÀtt modersmÄlet anvÀnds i undervisningen i svenska som andrasprÄk.

Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur lÀrare upplever anvÀndningen av skönlitteratur och romaner i undervisningen i allmÀnhet och i historieundervisningen i synnerhet, dÄ i form av historiska romaner. En kvalitativ undersökning har gjorts i form av fyra intervjuer som undersöker om historieundervisningen kan frÀmjas av historiska romaner som ett komplement i undervisningen och hur lÀrarna upplever den historiska romanens möjligheter att vÀcka elevernas intresse för Àmnet historia. I anslutning till detta har jag Àven gjort en mindre undersökning i form av en kvantitativ enkÀt om elevernas lÀsvanor. Undersökningen har sin utgÄngspunkt i de fyra inlÀrningsstilarna och i LÀrarnas Riksförbunds rapport som har undersökt elevers lÀsvanor. Undersökningens resultat visar pÄ att frÀmst bristen pÄ tid, lektionstimmar och de alltför stora klasserna gör att det Àr svÄrt att anvÀnda hela historiska romaner i historieundervisningen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka dels hur stor del problemlösning som eleverna fÄr arbeta med i nÄgra valda lÀromedel samt hur verksamma lÀrare arbetar med problemlösning..

I en inkluderande skola krÀvs att lÀraren kan bemöta alla elever. Det medför att undervisningen anpassas sÄ att eleverna kan ta del av den kunskap som förmedlas.  I och med det fÄr den specialpedagogiska kompetensen en betydelse. Uppsatsen syfte Àr att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen pÄverkar arbetet för en inkluderade skola. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Informanterna bestod av tvÄ lÀrare med skilda förkunskaper, dÀr den största skillnaden hos informanterna var den specialpedagogiska kompetensen.

I denna studie kan du lÀsa om hur lÀrare i grundskolans yngre Äldrar uppfattar nivÄgruppering och ser pÄ den individualiserade undervisningen i skolan. Vi har gjort en kvalitativ undersökning som grundar sig pÄ intervjuer med fyra lÀrare som Àr verksamma pÄ tvÄ olika skolor. TvÄ av dessa lÀrare Àr vana vid att anvÀnda sig av nivÄgruppering i undervisningen medan de andra tvÄ har valt att inte göra det. Uppsatsen inleds med en kortfattad begreppsförklaring, styrdokument och sammanstÀllning av tidigare forskning kring nivÄgruppering i matematik. Vi presenterar resultatet av vÄra intervjuer som dÀrefter diskuteras och stÀlls emot tidigare forskning.

Syftet med min undersökning har varit att ta reda pÄ hur lÀrare och specialpedagoger pÄ en skola definierar begreppet inkludering och hur de tÀnker kring och arbetar med inkludering av elever med diagnosen ADHD. Vidare har Àven syftet varit att ta reda pÄ hur skolformen har sett ut för elever med ADHD sedan diagnosen kom. Min undersökning har varit av kvalitativ art med ostrukturerade intervjuer som metod. Mina teorier har jag tagit frÄn relevant litteratur om ADHD, pedagogik/specialpedagogik och inkludering. Teorierna och svaren frÄn informanterna stÀmmer vÀl överens.

Syftet med denna uppsats Àr att synliggöra huruvida undervisningen anpassas vid de samhÀllsorienterande Àmnena i en mÄngkulturell klass, dvs. vilka aspekter som pedagogerna tar hÀnsyn till i samband med sin undervisning. VÄrt arbete syftar till att undersöka huruvida pedagoger arbetar inkluderande med sprÄkinriktad undervisning i samband med de samhÀllsorienterande Àmnena. Uppsatsen utgÄr frÄn vÄra frÄgestÀllningar: Vilka pedagogiska aspekter finns att ta hÀnsyn till i samband med undervisning för andrasprÄkselever vid de samhÀllsorienterande Àmnena? Följande underfrÄgestÀllningar tillkommer; I vilken utstrÀckning tillÀmpas det sociala samspelet för att gynna sÄvÀl första- som andrasprÄkselever i samband med den samhÀllsorienterande Àmnesundervisningen? Vad för resurser tillÀmpas för att uppnÄ en likvÀrdig utbildning? Empirin Àr inhÀmtad frÄn verksamma pedagoger i grannkommuner till Malmö och i Malmö Stad.

Denna studie undersöker lĂ€rares attityder, förestĂ€llningar och undervisning om livsfrĂ„gor inom Ă€mnet religionskunskap. HuvudfrĂ„gorna fokuserar pĂ„ hur lĂ€rare resonerar kring sin undervisning, vilket material som anvĂ€nds och hur undervisningen kan se ut. Studien lyfter Ă€ven vad barns livsfrĂ„gor Ă€r utifrĂ„n ett lĂ€rarperspektiv. Åtta mellanstadielĂ€rare frĂ„n tvĂ„ olika skolor i södra Sverige har intervjuats. Resultatet visar bland annat att livsfrĂ„geundervisningen till stor del flyter ihop med vĂ€rdegrundsundervisningen, bĂ„de begreppsmĂ€ssigt och i den praktiska undervisningen.

IKT och digitala redskap Àr nÄgot som stÀndigt förÀndras, utvecklas och blir en allt större del av undervisningen i den svenska skolan. Syftet med studien Àr att undersöka hur IKT anvÀnds i undervisningen och hur eleverna ser pÄ anvÀndningen av IKT, bÄde fördelar och nackdelar. I studien anvÀnds en kvantitativ metod i form av enkÀtundersökning med smÄ inslag av kvalitativa frÄgor som vi lÀt 83 elever besvara. Eleverna gÄr pÄ högstadiet eller gymnasiet i södra Sverige. I resultatet presenteras hur IKT anvÀnds i skolan, vilka fördelar och nackdelar IKT har enligt de tillfrÄgade eleverna.