LÀroplanen (Lpo 94) krÀver att skolans undervisning ska rikta sig mot varje enskild individs behov, bakgrund och förutsÀttningar för att pÄ bÀsta sÀtt förbereda och fostra varje elev till en framtida verksam medborgare. Forskning pÄ omrÄdet betonar Àven den om vikten av individanpassad undervisning. Problematiken ligger i att skolan Àr uppbyggd efter grupper vilket försvÄrar detta krav/mÄlsÀttning. Kunskapsskolan Àr en skolan som vÀxt upp till följd av Lpo 94 och har som mÄl att skapa en individuell lÀrandemiljö. Med utgÄngspunkt i detta Àr mitt syfte att undersöka hur medvetenheten Àr hos lÀrare pÄ Kunskapsskolan gÀllande individuellt lÀrande.

Ämnets kĂ€rna Ă€r att studera hur muslimska elever kommer i klĂ€m vid undervisningen i hem- och konsumentkunskap. Samt hur muslimska elever tycker och tĂ€nker i frĂ„gan om mat och matvanor men ocksĂ„ hur jĂ€mstĂ€lldheten ser ut i deras familjer. Uppsatsens frĂ€msta syfte Ă€r att studera vad muslimska elever anser om undervisningen i hem- och konsumentkunskap, sker undervisningen i deras hĂ€r och nu? Valet föll pĂ„ att anvĂ€nda en kvalitativ intervju för att lĂ€ra kĂ€nna eleverna bĂ€ttre och komma dem nĂ€rmre, vilket ocksĂ„ ger ett djup Ă„t uppsatsen. Metoden Ă€r vald med baktanken om vad som ger mest insikt i informanternas egna sĂ€tt att tĂ€nka, lĂ€ra, agera, uppleva och förstĂ„.Valet föll pĂ„ att djupintervjua fem muslimska elever, tre pojkar (Henrik, Leo och Max) och tvĂ„ flickor (Sara och Fia).

Dagens patient stÄr idag inför svÄra val av behandlingar och vÄrd. Det Àr dÀrför viktigt att patienten ges möjlighet att hantera det dagliga livets krav och att sjuksköterskan stödjer och stÀrker patientens kontroll över sjukdom och behandling. Patientundervisning Àr av central betydelse och bör integreras i den dagliga omvÄrdnaden av patienten och dennes anhöriga. Föreliggande studie syftar dÀrför till att studera de faktorer som pÄverkar sjuksköterskans roll i patientundervisningen och hur Internet kan integreras i undervisningen. Teoretisk ram för arbetet Àr Hildegard Peplaus terapeutiska interpersonella process.

Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om digitala verktygs och lÀromedels möjligheter och svÄrigheter i textilslöjdens undervisning. Studien behandlar vad nÄgra textilslöjdlÀrare i en mindre kommun i Sverige anser Àr för- och nackdelar med informations- och kommunikationsteknik (IKT) i textilslöjden. De frÄgestÀllningar som besvaras Àr vilka resurser som textilslöjdlÀrarna har tillgÄng till för att ha möjligheter att införa IKT i undervisningen, dels de materiella tillgÄngarna, men Àven deras egna tillgÄngar i form av kunskaper. HÀr undersöks ocksÄ vilken instÀllning textilslöjdlÀrarna har till att anvÀnda digitala verktyg i textilslöjdens undervisning. Metoden som anvÀnds i studien Àr kvalitativ intervju och intervjufrÄgorna Àr grundade pÄ min egen förförstÄelse av Àmnet.

ISBInstitutionen för samhÀlls- och beteendevetenskapExamensarbete10 poÀngSammanfattning_______________________________________________________Tina RiwikDatorunderstödd lÀsinlÀrning- Att skriva sig till lÀsningVÄren 2007 Antal sidor: 36 inklusive bilagor__________________________________________________________________________Syftet med denna studie var att belysa hur nÄgra yrkesverksamma förskollÀrare och lÀrare arbetar med lÀsinlÀrning, hur de anvÀnder datorn som hjÀlpmedel för att stimulera barnens sprÄkutveckling och lÀsinlÀrning. Syftet var ocksÄ att ta reda pÄ vilka förutsÀttningar som krÀvs för att undervisningen ska kunna bedrivas. Detta Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ sju intervjuer med yrkesverksamma förskollÀrare och lÀrare fördelade pÄ tvÄ skolor pÄ tvÄ mindre orter för att fÄ en inblick hur deras arbete Àr upplagt. En av de viktigaste punkterna som framkom var att barnen mÄste tillÄtas att leka fram sin kunskap och att det mÄste ske pÄ varje barns individuella sÀtt. Att det Àr bra att arbeta med datorn som ett hjÀlpmedel Àr nÄgot som framkommer i denna studie, och det Àr en metod som gÄr att anpassa till alla kunskapsnivÄer och intressen hos barnen.

 SammanfattningEn lÀrare mÄste vara förberedd pÄ att i sitt klassrum möta elever som har olika behov och förutsÀttningar. Elever lÀr ocksÄ pÄ olika vis och behöver olika mycket stöttning. Detta gör att lÀraren mÄste ha kunskap till att anpassa undervisningen utefter individen och gruppens behov. NÀr man som lÀrare fÄr en elev till klassen som har ett ovanligt funktionshinder sÄ bör det stÀllas högre krav pÄ arbetssÀttet, för att eleven ska kunna tillgodogöra sig undervisningen pÄ bÀsta sÀtt.Syftet med undersökningen Àr att belysa hur pedagogerna i klassen uppfattar lÀrandet samt hur de anpassar undervisningen utefter individens behov och förutsÀttningar. Mina frÄgestÀllningar Àr hur bedrivs undervisning i ett klassrum i skolans tidigare Är dÀr det finns en synskadad elev? Samt vad innebÀr det för ett barn att ha en synskada?I mitt arbete har jag gjort en litteraturundersökning för att fÄ en vidgad bild pÄ ett synskadat barns behov.

I kursplanerna för gymnasieskolans omvÄrdnadsprogram förekommer begreppet ?erfarenhet? pÄ ett flertal stÀlle. Detta begrepp Àr inte definierat i styrdokumenten av skolverket vilket gjorde det intressant att studera nÀrmare. Syftet med denna studie Àr dÀrför  att beskriva yrkeslÀrares uppfattningar av kursplanernas begrepp ?erfarenhet? som ingÄr i gymnasieskolans omvÄrdnadsprogram. OmvÄrdnadsprogrammet förÀndrades under 1990-talet och praktiken ersattes av APU = Arbetsplatsförlagd utbildning.

Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrarna pÄ en skola anvÀnder sig av uterummet i undervisningen. Jag vill ta reda pÄ vilka fördelar respektive nackdelar lÀrarna pÄ skolan ser med att anvÀnda uterummet och att arbeta pÄ ett utomhuspedagogiskt arbetssÀtt. Jag vill Àven undersöka om lÀrarna Àr medvetna om de objekt som faktiskt finns i skolans nÀrhet vilket innebÀr att jag ocksÄ gjort en inventering av objekt i skolans nÀrhet som kan vara intressanta ur ett utomhuspedagogiskt perspektiv.DÄ min intention Àr att undersöka hur det kan se ut pÄ en skola har samtliga Ätta klasslÀrare pÄ skolan deltagit i min undersökning. Min studie har en kvalitativ karaktÀr trots att jag har genomfört en enkÀtundersökning eftersom min enkÀt endast innehÄller öppna frÄgor.Resultatet pekar pÄ att lÀrarna upplever det som positivt att anvÀnda nÀrmiljön och utomhuspedagogik i undervisningen. Detta innebÀr dock inte att det Àr nÄgot de gör speciellt ofta eller pÄ kontinuerlig basis.

Den hÀr studien behandlar sex pedagogers tankar och synsÀtt kring lÀsförstÄelse och varför de anser att det Àr viktigt samt deras arbete med lÀsförstÄelse i undervisningen. Vidare behandlar studien om pedagogerna upplevt nÄgon skillnad i synen pÄ lÀsförstÄelse under den tid de varit verksamma i sitt yrke. Studien belyser olika teoretiska utgÄngspunkter och förklarar viktiga begrepp inom lÀsförstÄelse.Studien tar Àven upp att det Àr en fördel för barn att lÀra sig olika strategier för hur de ska tÀnka nÀr de lÀser en text och om de stöter pÄ problem. Den vuxne eller lÀraren agerar modell genom att tÀnka högt och överföra sina lÀsförstÄelsestrategier till barnet. Att medvetandegöra barnet pÄ detta sÀtt, hur barnet kan möta hindren och komma förbi dem, Àr av stor vikt för framtida skolgÄng dÄ eleven kommer bekanta sig med mÄnga olika sorters texter.

Elever i den svenska grundskolan har olika förutsÀttningar och olika bakgrund. Vissa elever behöver en undervisning anpassad för den enskilda individen för att kunna uppnÄ uppsatta kunskapsmÄl inom olika Àmnen. I idrott och hÀlsa kan elever frÄn en annan kulturell eller religiös bakgrund möta svÄrigheter i vissa moment och under vissa tider av Äret. Syftet med studien Àr att belysa och att öka kunskaperna om de potentiella faktorer som undervisningen i idrott och hÀlsa handskas med i strÀvan mot att ge alla elever en likvÀrdig utbildning, oavsett religiös eller kulturell bakgrund. Kvalitativa intervjuer anvÀnds för att fÄ ett resultat. För att genomföra studien har fem lÀrare i idrott och hÀlsa och tre elever i Ärskurs nio intervjuats pÄ sammanlagt fyra skolor. Under intervjuerna framkom att lÀrare upplever att fÄ elever var frÄnvarande under ordinarie undervisning pÄ grund av religiös eller kulturell bakgrund.

Syftet med min studie var att skapa förstÄelse för om pedagoger i grundskolans tidigare Är möjliggör en lÀrandemiljö pÄ lika villkor för alla elever samt utveckla förstÄelse för hur de gör detta. Jag har gjort tre kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom grundskolans tidigare Är samt tvÄ observationer. Min studie har baserats pÄ dessa intervjuer, observationer och pÄ tidigare forskning. Olika teoretiska perspektiv har anvÀnts som instrument för att analysera min studie. Pierre Bourdieu menar att den habitus som dominerar i klassen avgör hur undervisningen ser ut.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka vilken syn lÀrare och elever har pÄInternet som arbetsverktyg i undervisningen och skolarbetet. För att ta reda pÄ detta har vigenomfört kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielÀrare, varav tvÄ arbetar pÄ en kommunalskola och tvÄ arbetar pÄ ett friskolegymnasium. Dessutom har vi genomfört kvantitativaenkÀtundersökningar med 100 gymnasieelever, 50 pÄ vardera skola. VÄr undersökning visaratt lÀrarna och eleverna Àr positivt instÀllda till Internet i undervisningen, men den pÄvisarÀven att eleverna, sÀrskilt de pÄ friskolan, har en tendens att se Internet som sin enda kÀlla,vilket Àr nÄgot som bekymrar lÀrarna. De menar dÀrtill att kÀllkritik Àr nÄgot man som lÀraremÄste gÄ igenom kontinuerligt för att fÄ eleverna att förstÄ innebörden av det och hur viktigtdet Àr.

Syftet med vÄr uppsats har varit att undersöka hur lÀrare kan öka motivationen hos elever genom att ta upp aktuella hÀndelser i undervisningen. UtifrÄn detta syfte har vi lÀst litteratur och tagit del av olika ledarstilar för att analysera vad som ökar motivationen hos oss mÀnniskor. För att utreda om det Àr nÄgon skillnad pÄ elevers motivation ifall lÀraren tar upp aktuella hÀndelser eller inte, gjordes en undersökning. Undersökningen utfördes i Är nio pÄ grundskolan och i Är tre pÄ gymnasiet i LuleÄ kommun. Denna undersökning bestod av observationer, enkÀter och intervjuer.

Det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande har haft ett visst genomslag i kursplanerna för den svenska skolan. Grundtanken Àr att individens utveckling och lÀrande sker i interaktion med andra och dÀr har samtalet en stor betydelse. DÀrför har vi valt att genomföra en studie om samtalets betydelse för eleven i undervisningen och i detta arbete har vi till viss del fokuserat pÄ hur samtalet försiggÄr i svenskundervisningen. Vi har Àven diskuterat vilka aspekter det kan finnas att ta hÀnsyn till nÀr man som lÀrare planerar för samtal i undervisningen. Studien utgÄr frÄn lÀrarens perspektiv.

Min uppsats beskriver hur gymnasielÀrare i religionskunskap Är 2010 kan förhÄlla sig till livsfrÄgor i undervisningen och den didaktiska problematiken med livsfrÄgor i klassrummet.Som teoretisk ram har jag tagit upp nÄgra olika definitioner av livsfrÄgor, gjort nedslag i den didaktiska historiken över livsfrÄgepedagogik, samt visat pÄ de lÀroplansteoretiska utgÄngspunkterna för livsfrÄgor i undervisningen. Mitt perspektiv utgÄr frÄn grounded theory och utifrÄn en hermeneutisk förstÄelsehorisont har jag genomfört kvalitativa intervjuer med fem verksamma religionskunskapslÀrare under vÄrterminen 2010. Informanternas svar visar att livsfrÄgor kan tolkas pÄ olika sÀtt vilket pÄverkar didaktiken. Det framkom Àven att de omgÀrdar livfrÄgedidaktiken med försiktighetsÄtgÀrder vilka kan bero pÄ omsorg om eleven, rÀdsla, kontrollbehov, praktisk pedagogisk kompetens grundad pÄ erfarenhet, eller bristande kompetens. LivsfrÄgor introducerades i kursplanen för religionskunskap med intentionen att utgÄ ifrÄn elevens intressen och frÄgor. Men i praktiken kan det bli just de frÄgor som ligger eleven nÀrmast som anses för kÀnsliga och vÀljs bort i undervisningen..