SammanfattningSyftet med denna uppsats var att undersöka hur lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa arbetar med hÀlsa i Àmnet samt att skapa en bild över vad hÀlsa Àr för dem. Jag valde tvÄ olika skolor, skolorna Àr relativt nÀrliggande men ligger i olika kommuner. En skola ligger i Stockholms kommun, den andra i norrförort till Stockholm.Jag anvÀnde mig av kvalitativ metod i form av intervjuer, fyra utbildade lÀrare har jag intervjuat. Alla var de behöriga frÄn förskoleklass upp till Ärskurs nio. TvÄ av lÀrarna undervisade bÄde de yngre och Àldre Äldrarna.

Elever lÀr pÄ olika sÀtt och lÀraren mÄste dÀrför tillÀmpa varierande inlÀrningsmetoder som möjliggör för eleverna att uppnÄ mÄlen i lÀroplanen. Utomhuspedagogik kan vara en alternativ inlÀrningsmetod, för att fÄ en varierad undervisning. Syftet med studien var att undersöka hur sex lÀrare i grundskolans tidigare Är ser pÄ utomhuspedagogik som metod. Studien baserades pÄ en kvalitativ undersökning dÀr strukturerade intervjuer utgjorde huvudmetoden.  Resultatet av studien visade att lÀrarna uppfattade utomhuspedagogik som ett komplement till klassrumsundervisningen, dÀr ett praktiskt, utforskande och upplevelsebaserat lÀrande sker. Utomhuspedagogik som metod anvÀnds för att konkretisera undervisningen och skapa en djupare förstÄelse.

Det hÀr examensarbetet har haft som avsikt att försöka förstÄ det vidgade textbegreppet genom att synliggöra begreppets innebörd i kursplanen och lÀromedel för engelska Ärskurs nio. Vidare har arbetet syftat till att ta reda pÄ huruvida lÀroböcker för engelska Ärskurs nio Àr anpassad till att undervisa utifrÄn det vidgade textbegreppet. Kvantitativ och kvalitativ textanalys har anvÀnds som metod för att undersöka tre valda lÀromedelspaket: Spotlight 9 (Randall et al, 2010), Good Stuff D (Coombs et al, 2004) och PrimeTime Main 3 (Bermheden & Winblad, 2010). Dessa har jÀmförts och analyserats ur tvÄ huvudaspekter; nÀmligen vilka texttyper förekommer i samtliga lÀroböcker och hur Àr det tÀnkt att samtliga texter ska bearbetas. Resultatet har lett till tvÄ viktiga slutsatser: Den första slutsatsen Àr att det förekommer en hel del vidgade texter i samtliga lÀroböcker. DÀremot anvÀnds dessa texter huvudsakligen i syfte för att bearbeta traditionella texter. Vilket innebÀr att vidgade texter inte har ett eget vÀrde och har en underordnad position i jÀmförelse med traditionella texter.

Uppsatsen belyser musikens plats i skolverksamheten och musikundervisningens utformning pÄ tre grundskolor Ärskurs 3-5 i Kristianstads kommun. Syftet med studien Àr att undersöka hur musikundervisningen utformas i de tre skolorna, om den eventuellt införlivas i den övriga undervisningen, samt hur Àmnet utvecklats sedan den senaste lÀroplanens intrÀde. Den insamlingsmetod som har anvÀnts har varit kvalitativa intervjuer med rektorer och lÀrare. Dessa har sedan relaterats till relevanta litteraturstudier och tidigare forskning. Resultatet visar en bristande prioritering vad gÀller musikens plats i undervisningen, ofta finns brister i form av materiella och tidsmÀssiga aspekter.

Syfte med denna studie Àr att ta reda pÄ hur elever som befinner sig i lÀs- och skrivsvÄrigheter anser att undervisningen i svenska bör lÀggas upp sÄ att den passar dem. Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer med tre gymnasieelever som befinner sig i lÀssvÄrigheter. Resultatet visar att det var först under högstadietiden som de intervjuade eleverna upplevde att de befann sig i lÀssvÄrigheter. Orsaken till att de hamnade i svÄrigheter med lÀsningen ansÄg de fanns i bristen pÄ anpassning av texter. Texterna de presenterades för under denna tid var antingen för svÄra eller ointressanta.

Syftet med studien var att synliggöra hur sÄnglÀrare i gymnasieskolan beskriver sitt behov av och förhÄllningssÀtt till att anvÀnda sÄnglÀroböcker i sin undervisning med utgÄngspunkt i aktuella styrdokument. För att undersöka fenomenet har kvalitativa forskningsintervjuer anvÀnts dÀr fem sÄnglÀrare intervjuats. Informanterna Àr, eller har varit, verksamma i gymnasieskolan som sÄnglÀrare. Resultatet och analysen sker med ett hermeneutiskt och fenomenografiskt förhÄllningssÀtt ur ett sociokulturellt perspektiv.Resultatet visade att sÄnglÀroboken kan fungera som en artefakt för eleverna i sÄngundervisningen. LÀroboken kan förstÀrka och fördjupa innehÄll som behandlats i undervisningen sÄsom synliggöra och tydliggöra sambandet mellan teori och praktik.

Syftet med detta arbete har att varit att undersöka vilka faktorer som pĂ„verkar bildlĂ€rarens förutsĂ€ttningar att arbeta utifrĂ„n den reviderade kursplanen i bild (Lgr11).  Jag har anvĂ€nt mig av en kvalitativ intervjumetod dĂ€r informanten Ă€r en bildlĂ€rare som Ă€r verksam pĂ„ en högstadieskola. Jag valde att utgĂ„ ifrĂ„n ett ramfaktorperspektiv dĂ€r jag undersökte i vilken utstrĂ€ckning olika ramfaktorer hjĂ€lpte eller begrĂ€nsade bildlĂ€raren. Att jag Ă€ven anvĂ€nde mig av Marner och Örtegrens forskning om skolĂ€mnesparadigm gav mig ytterligare ett forskningsperspektiv och anvĂ€ndbara begrepp gĂ€llande underökningen av bildlĂ€rares attityder och instĂ€llning till digitala medier. Attityd kan ses sĂ„som en mĂ€nsklig resurs som alla bildlĂ€rare anvĂ€nder sig av i undervisningen och i verksamheten.

Klasserna i dagens skolor blir allt större eftersom ekonomin stramas Ät. Antalet elever per pedagog blir fler och fler, vilket ocksÄ innebÀr att fler elever med sÀrskilda behov finns i varje klass. Det forskas en hel del om dyslexi men forskningen Àr Ànnu inte fullstÀndig. Det kommer hela tiden nya sÀtt att se pÄ dyslexi och var dess svÄrigheter finns och beror pÄ. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur skolans pedagoger och specialpedagoger arbetar med elever som har dyslexi för att dessa elever ska uppnÄ mÄlen i matematik.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilken syn lÀrare i Idrott och hÀlsa pÄ gymnasiet har pÄ genus i förhÄllande till undervisningen samt hur de vÀljer att arbeta konkret med att motverka stereotypa könsroller. I och med införandet av Gy11 tillkom i Àmnesplanen för Idrott och hÀlsa kravet pÄ att undervisningen skall syfta till att medvetandegöra och motverka stereotypa förestÀllningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt, samt att eleverna ska ges förutsÀttningar att etiskt ta stÀllning i frÄgor om könsmönster och jÀmstÀlldhet i relation till idrotts- och motionsutövande. Att rÄdande styrdokument lÀgger stor vikt pÄ jÀmstÀlldhetsfrÄgor Àr tydligt, men hur tolkar de yrkesaktiva lÀrarna de nya direktiven? För att fÄ en inblick i hur lÀrare resonerar kring förÀndringarna i Àmnesplanen samt vilka tolkningsmöjligheter som finns har vi valt att intervjua 5 lÀrare i Idrott och hÀlsa om hur implementeringen av de nya direktiven gÄtt till. För att fÄ en inblick i hur styrdokumenten behandlar jÀmstÀlldhet och genus, samt för att visa pÄ de förÀndringar som genomförts har vi granskat tidigare lÀroplaner och kursplaner och jÀmfört dessa med Gy11 och Lgr11.I studien framkommer med tydlighet att lÀrarna som intervjuats vÀljer att fokusera undervisningens innehÄll pÄ de delar som Àr betygsgrundande och vÀljer snarast att behandla mÄlen i syftet som övergripande mÄl som ska genomsyrar undervisningen.

Blomqvist, Kristina (2007): AnvÀnds elevers förkunskaper i undervisningen? ? En enkÀtstudie av nÄgra avgÄngsklasser vid tvÄ gymnasieskolor.Examensarbete i didaktik. LÀrarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i GÀvle.

Smartboard Àr en modern teknik som blir allt vanligare i vÄra svenska klassrum. Studiens syfte Àr att studera hur lÀrare i förskoleklass och Ärskurs 1-2 pÄ en skola anvÀnder smartboard som ett verktyg/lÀromedel för barns sprÄkutveckling. Undersökningen utgÄr ifrÄn en kvalitativ studie dÀr observation och intervju anvÀnds för att tolka och förstÄ mÀnniskors uppfattningar. Observationer genomförs vid tre lektionstillfÀllen dÀr smartboard anvÀnds som ett verktyg i undervisningen. Intervjuer sker med sex lÀrare som anvÀnder sig av smartboard i sin undervisning.

Skolans vÀrdegrund Àr en viktig del av skolans arbete och kan inte ses som nÄgonting som Àr frikopplat frÄn bildningsuppdraget. VÀrdegrunden innefattar ett antal stÀndigt aktuella omrÄden ? demokrati, mÄngfald, tolerans, jÀmstÀlldhet för att nÀmna nÄgra. Vi har i denna uppsats valt att fokusera pÄ den demokratiska kompetensen, mÄngfald/etnicitet, jÀmstÀlldhet och tolerans. OmrÄden som aktualiserats eftersom Sverige har blivit allt mer mÄngkulturellt.

SammanfattningHÀlsoundervisning Àr en uppsats pÄ avancerad nivÄ som Àr skriven under höstterminen 2012 vid Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm som omfattar 15 högskolepoÀng.Syfte och frÄgestÀllningarStudiens syfte Àr att undersöka hur högstadielÀrare, i Àmnet idrott och hÀlsa, arbetar med hÀlsobegreppet i sin undervisning utifrÄn deras synsÀtt pÄ hÀlsobegreppet. UtifrÄn syftet har dessa frÄgestÀllningar vuxit fram:Vad har lÀrare i idrott och hÀlsa för synsÀtt pÄ hÀlsobegreppet?Hur undervisar lÀrare i idrott och hÀlsa sina elever i och om hÀlsobegreppet?MetodJag har anvÀnt mig av den kvalitativa ansatsen med fokus pÄ intervjuer. Urvalet Àr fem stycken lÀrare som undervisar i idrott och hÀlsa pÄ högstadiet. Metoden har anvÀnts för att fÄ stora och djupa svar pÄ frÄgestÀllningarna.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka varför pojkarna i en mellanstadieklass presterar bÀttre Àn flickorna i engelska. Det Àr enligt lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo94) viktigt att all undervisningen i skolan Àr könsneutral och att skolan ska motverka traditionella könsmönster. Undersökningen bygger pÄ 6 stycken kvalitativa intervjuer med elever ifrÄn en fjÀrdeklass i en grundskola utanför Malmö. Det empiriska materialet har analyserats utifrÄn Judith ButlerŽs teori om att skillnaderna mellan könen endast beror pÄ sociala orsaker istÀllet för biologiska. Materialet har Àven analyserats utifrÄn de teorier som finns om hur man bÀst lÀr sig ett frÀmmande sprÄk samt tidigare forskning som bedrivits kring könsskillnader inom undervisningen.

ResuméStudiens syfte var att se om det fanns möjligheter till att kunna anpassa undervisningen i ett klassrum för alla de individuella behov som ryms dÀr. För att finna ett lÀmpligt svar pÄ ovanstÄende fundering, beslutade författarna sig för att ta reda pÄ vilka olika undervisningsÀtt det finns för de elever som lÀr kinestetiskt, alltsÄ genom att fÄ röra pÄ sig i undervisningen. Detta gjordes genom att lÀrarna fick ett fiktivt case att utgÄ ifrÄn.Studien genomfördes med en kvalitativ inriktning mot ett fenomenografiskt angreppsÀtt. Författarna valde att göra kvalitativa intervjuer med lÀrare i skolan.Författarnas tolkningar av lÀrarnas svar Àr att de gÀrna skulle vilja arbeta mer i grupper inom klasserna för att kunna tillgodose alla elevers lÀrande. Detta gÀller inte enbart det kinestetiska lÀrandet.