Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka undervisningsmetoder pedagogerna pÄ en utvald skola anvÀnder sig av i undervisningen för att öka elevernas motivation och bejaka deras olikheter för inlÀrning. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med fokusgruppsamtal, intervjuer och observationer som metod. SÄledes ligger intresset i att ta reda pÄ vilka undervisningsmetoder pedagogerna anvÀnder sig av för att öka elevernas motivation och bejaka deras olikheter för inlÀrning. Vi har funnit det relevant att bÄde intervjua samt observera elever och pedagoger i Ärskurs tre. Resultatet visar att eleverna i studien lÀr in ny och svÄr kunskap pÄ olika sÀtt om de ges möjlighet till det.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka arbetssÀtt och metoder som anvÀnds i klassrummet för att frÀmja flersprÄkiga elevers sprÄkutveckling samt hur skolan tar tillvara olika kulturer som finns i elevernas hem i undervisningen. Observationer och intervjuer har genomförts med fyra lÀrare pÄ fyra olika skolor i Mellansverige. Av resultatet framgÄr det att skolorna anvÀnder varierande arbetssÀtt för att frÀmja andrasprÄksinlÀrning men ocksÄ vilka arbetssÀtt som anvÀnds mest. Resultatet visar ocksÄ att skolorna har en positiv syn pÄ olika kulturella bakgrunder men Àven att skolorna anvÀnder sig av kulturerna i mindre utstrÀckning Àn vad studerad litteratur rekommenderar.Arbetets slutsatser Àr att lÀrarna Àr medvetna om arbetssÀtten och hur de gynnar flersprÄkiga elever samt att de Àr medvetna om att olika kulturer ocksÄ bör ha en större roll i undervisningen Àn de ges nu..

Syftet med den hÀr studien var att undersöka gymnasielÀrare anvÀndning av och uppfattningarom digitala lÀrresurser i historieundervisningen utifrÄn ett didaktiskt och ett fenomenografisktperspektiv. Studiens frÄgestÀllningar var sÄledes: vad framhÄller lÀrare om de didaktiska frÄgornaavseende digitala lÀrresurser i undervisningen i undervisningen? och vilka uppfattningar har lÀrareav sina val av didaktiska frÄgor gÀllande digitala lÀrresurser? För att kunna behandlafrÄgestÀllningarna sÄ har bÄde enkÀt och intervju anvÀnts som metod. Genom anvÀndandet avenkÀt sÄ har en kvantitativ analys av empirin kunnat göras medan intervjuresultatet har analyseratskvalitativt med hjÀlp av fenomenografin som teoretisk ram. Empirin grundades pÄ 30enkÀtrespondenter och fem intervjuinformanters utsagor.

SyfteEn utgÄngspunkt för hela uppsatsen Àr att lÀra mig mer om formativ utvÀrdering (kontinuerlig framÄtstrÀvande utvÀrdering/reflektion) som undervisningsmetod. Min avsikt blev dÀrför att studera om det fanns nÄgra kopplingar till lÀrares bakgrund/ arbetsförutsÀttningar (lÀrarens engagemang för ÀmnesinnehÄllet, planeringsrutiner inkl. utvÀrdering, Är i yrket, utbildning) till hur de upplever och genomför sin undervisning? Vad Àr lÀraren sjÀlv nöjd med i sin undervisning? FrÄgor jag stÀllde mig var: Hur undervisar lÀrare i NO? Hur utvÀrderar lÀrare sin NO-undervisning? Finns det Mina förhoppningar Àr Àven att min studie kan leda till ett utvecklingsarbete för NO-undervisningen i stadsdelen dÀr jag arbetar. MetodJag genomförde en sÄ kallad ostrukturerad enkÀtstudie, d.v.s.

Syftet med denna uppsats har varit att underso?ka hur geografiska informationssystem (GIS) uppfattas av elever och la?rare och hur dessa implementerats i geografiundervisningen pa? gymnasieskolor i Uppsala. Tva? separata studier har genomfo?rts, en med tydligare fokus pa? la?rares undervisning med GIS samt en elevstudie da?r deras erfarenheter, kunskaper och uppfattningar kring geografiska informationssystem belysts.Resultaten har samlats in fra?n semistrukturerade intervjuer da?r elever och la?rare pa? fyra gymnasieskolor deltagit i studien. Intervjuerna har gett exempel pa? hur la?rare och elever arbetar med GIS och vilka kunskaper och uppfattningar detta har genererat.

I detta examensarbete har fokus rört elevers olika inlÀrningssÀtt. Syftet med detta examensarbete var dels att finna exempel pÄ inlÀrningssÀtt och dels att empiriskt undersöka hur lÀrare tillgodosÄg dessa i den aktuella undervisningen. Uppsatsens empiriska del var av kvalitativ karaktÀr och innehöll tvÄ delar. En enkÀtundersökning som syftade till att kartlÀgga vilka olika inlÀrningssÀtt som existerade i den aktuella klassen, samt fyra observationer som syftade till att undersöka huruvida lÀrarna tillgodosÄg dessa. Resultatet av undersökningarna pÄvisade att det dominerande sÀttet att lÀra sig bÀst pÄ utifrÄn de sociala faktorerna var att arbeta med en kamrat.

Uppsatsen syftar till att undersöka attityden hos pedagoger och vuxna auktoritetsfigurer angÄende ungdomars dator/tv-spelsvanor. KÀllmaterialet bestÄr av artiklar frÄn pedagogiska tidskrifter mellan Ären 1993-2007. Metoden som anvÀnds Àr en kvalitativ diskursbeskrivning dÀr olika attityder identifieras och analyseras. Teorin baseras pÄ Niklas Luhmanns tankar angÄende psykiska och sociala system. Resultatet ÄskÄdliggör att pedagoger sedan 2000-talets början har visat en alltmer positiv attityd angÄende dator/tv-spelsvanor hos ungdomar.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur det Ă€r stĂ€llt med det informella elevinflytandet i en av Sveriges storstadsregioners skolor. Med det informella inflytandet avses inflytande i planering och genomförande av undervisningen. MĂ„let Ă€r att ta reda pĂ„ om elever och lĂ€rare har en likartad syn pĂ„ vad elevinflytande Ă€r och hur vĂ€l detta uppnĂ„s och tillĂ€mpas pĂ„ skolan, samt se till hur implementeringen av Lgr11 har förĂ€ndrat lĂ€rares sĂ€tt att arbeta med elevinflytande. Genom intervjuer med lĂ€rare och enkĂ€tundersökningar med elever framkommer att lĂ€rare och elever Ă€r upplever elevinflytandet och dess roll i skolan olika. Även lĂ€rarna emellan gĂ„r meningarna isĂ€r, vilket frĂ€mst beror pĂ„ instĂ€llning till elevinflytande.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lÀrare och skolans bibliotekarier uppfattar skolbiblioteket och dess roll i undervisningen pÄ högstadiet. Studien baseras pÄ intervjuer som gjorts med lÀrare och bibliotekarier pÄ tvÄ skolor. Vi har inspirerats av fenomenografin men anvÀnder en deskriptiv metod och beskriver i vÄrt resultat fyra delar: anvÀndning av skolbiblioteket, undersökande arbetssÀtt, skolbibliotekets roll och dess miljö och skolans bibliotekariers roll. I resultatet kommer vi fram till att skolbiblioteket har en viktig roll och att det finns en positiv instÀllning till skolbiblioteket. Skolbiblioteket anvÀnds till studier, arbete och skönlitterÀr lÀsning.

VÄrt syfte med denna uppsats var att var att beskriva hur lÀrare i Är 2-3 ser pÄ anvÀndandet av ett mÄngdimensionerat arbetssÀtt i den egna undervisningen, med fokus pÄ matematikundervisning. Det mÄngdimensionerade arbetssÀttet Àr en tes som vi utformat. Det finns tre faktorer som en lÀrare bör ta hÀnsyn till för att ett mÄngdimensionerat arbetssÀtt ska kunna fungera. Dessa Àr: elevers erfarenheter/intressen, lÀrstilar och den egna lÀrarrollen. Litteraturstudierna i bakgrunden behandlade pedagogisk forskning och tankar som stödjer vÄr tes för det mÄngdimensionerade arbetssÀttet.

Syftet med denna studie var att undersöka vad ett urval högstadielÀrare i idrott och hÀlsa har för uppfattningar om och erfarenheter av motivationsarbetet och dess betydelse. FrÄgestÀllningarna som besvarades var, vilka uppfattningar lÀrarna i vÄr studie har om motivationsarbetets betydelse för elevernas deltagande samt vad lÀrarna har för erfarenheter av att motivera elever till att delta i undervisningen. Studien har utgÄtt frÄn sjÀlvbestÀmmandeteorin. För att besvara frÄgestÀllningarna har intervjuer genomförts med fem lÀrare. Intervjuerna spelades in och transkriberades ortografiskt, det vill sÀga att uttalandena skrevs ned ordagrant.

SammanfattningI det hÀr examensarbetet undersöker vi IT som verktyg i skolan.  Hur lÀrare anvÀnder sig av dator, smartboard, smartphone, surfplatta eller digital kamera, dessa kallar vi digitala redskap, i undervisningen. En smartboard Àr en interaktiv tavla med touchfunktion som Àr kopplad till en dator och projektor. VÄrt syfte Àr att undersöka i vilken omfattning de digitala redskapen integreras i undervisningen och de frÄgor vi stÀller oss Àr: I hur stor omfattning anvÀnder sig lÀrare av digitala redskap i undervisningen? Hur beskriver lÀrare sina möjligheter- tankar kring-att anvÀnda IT i undervisningen? Det material studien bygger pÄ Àr inhÀmtat genom intervjuer och observationer pÄ tvÄ skolor. IntervjufrÄgorna Àr utformade efter den litteratur vi lÀst och utifrÄn det vi vill undersöka.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur bilden anvÀnds i skolan som verktyg för lÀrande. Vi vill Àven undersöka vilka möjligheter och begrÀnsningar som finns för bilden och bildÀmnets anvÀndande i undervisningen. För att göra detta har vi anvÀnt oss av relevant litteratur, olika forskningsteorier och för skolan gÀllande styrdokument. I den empiriska delen har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer anvÀnts. Intervjuerna har genomförts med sex lÀrare pÄ fÀltet.

Denna uppsats behandlar varför nÄgra utvalda pedagoger arbetar tematiskt samt deras förhÄllningssÀtt till den tematiska undervisningen. I uppsatsen stÀller jag frÄgor om vad de intervjuade pedagogerna anser att en tematisk undervisning kan ha för konsekvenser pÄ elevers inlÀrning. Undersökningen omfattar Àven om pedagogerna tror att lÀsutvecklingen kan gynnas genom tematisk undervisning. Definitionen av vad tematisk undervisning Àr har hÀmtats ur litteratur om Àmnet och utgörs av att Àmnen integreras, en erfarenhetsbaserad undervisning och att inte ha en lÀromedelsstyrd undervisning.Jag anvÀnt mig av kvalitativa samtalsintervjuer som metod för min undersökning. I det huvudsakliga resultatet syns att de medverkande pedagogerna anser att tematisk undervisning kan vara gynnsamt för elevers inlÀrning.

Syftet med undersökningen Àr att se om det finns nÄgra skillnader mellan flickors och pojkars attityd och engagemang i klimatförÀndringsfrÄgan gÀllande Ärskurs 9. Jag vill Àven studera hur pass integrerade klimatfrÄgorna Àr i skolan med fokus pÄ hur undervisningen ser ut gÀllande konsekvenser och ÄtgÀrder med fokus pÄ undervisningen i samhÀllskunskap. För att genomföra undersökningen har jag anvÀnt mig av tvÄ metoder: intervjuer och enkÀter. EnkÀtundersökningen gjordes med 108 elever och intervjun med fyra slumpmÀssigt valda elever. Undersökningen har utgÄtt ifrÄn frÄgorna: hur förhÄller sig eleverna till klimatförÀndringsfrÄgan? Syns det nÄgon skillnad i hur pojkarna och flickorna förhÄller sig till begreppet klimatförÀndringar? Hur upplever eleverna att klimatförÀndringsfrÄgorna behandlas i skolan/undervisningen? Och hur upplever eleverna att klimatförÀndringsfrÄgorna behandlas i samhÀllskunskapen? Resultatet visade att majoriteten av eleverna har fÄtt information om begreppet klimatförÀndringar frÀmst genom TV och i tidningen.