I skolan idag bygger lÀrandet frÀmst pÄ texter och genom boklig kunskap och alltmer sÀllan pÄ förstahandsupplevelser. Syftet med undersökningen Àr att ta del av nÄgra verksamma pedagogers tankar kring utomhuspedagogik. Vilka fördelar respektive nackdelar anser de verksamma pedagogerna att det finns med att bedriva undervisningen utomhus och finner det ocksÄ intressant att se pÄ vilket sÀtt som de verksamma pedagogerna anvÀnder sig av naturen och utomhuspedagogiken som ett komplement till den vanliga undervisningen som ofta sker inom fyra vÀggar.För att nÄ undersökningens syfte har strukturerade intervjuer genomförts med fem verksamma pedagoger som arbetar i Äldrarna ett till fem. Intervjuerna genomfördes pÄ tre olika skolor inom samma kommun pÄ de verksamma pedagogernas arbetsplats. BÀrbar bandspelare anvÀndes för att dokumentera data.Resultatet av de fem intervjuerna pÄvisar att de verksamma pedagoger som intervjuats Àr eniga om att de skulle vilja vara utomhus mer och de anser att utomhuspedagogik kan anvÀndas som ett komplement till den vanliga undervisningen pÄ ett flertal sÀtt, hÀr nÀmns att det blir mer verklighetsbaserat, de olika sinnena aktiveras och eleverna fÄr möjlighet att tillgodogöra sig kunskap pÄ flera olika sÀtt.

Bodell, Malin & Norell, Merja (2008): Åtta gymnasielĂ€rares didaktiska tankar om samhĂ€lls- och historieundervisning och en nutidshistorisk hĂ€ndelse. Examensarbete i didaktik. LĂ€rarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i GĂ€vle.

Denna uppsats handlar om bildÀmnets roll i undervisningen. Den huvudsakliga frÄgestÀllning som arbetet cirkulerar kring kan uttryckas pÄ följande vis hur hanteras arbetet med bilder, och bildÀmnet i synnerhet, av lÀrare i yngre Ärskurser, i den svenska grundskolan? Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod och min intervjuguide var semistrukturerad, dÄ jag ville att intervjuerna skulle upplevas som samtal snarare Àn en utfrÄgningsprocess. Min undersökning visar att bildÀmnets status kan anses som relativt lÄg utifrÄn den tid som lÀggs pÄ Àmnet samt graden av utbildning i bildÀmnet som lÀrare har. Framförallt i jÀmförelse med andra Àmnen som matematik och svenska.

Syftet i denna uppsats Àr att fÄ insikt i hur skolor undervisar om homosexualitet i Ärskurs 7-9 inom kunskapsomrÄdet sex och samlevnad. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr ett queerteoretiskt perspektiv.En av de tvÄ metoder som anvÀnts i uppsatsen Àr kvalitativ innehÄllsanalys. Metoden har tillÀmpats för att se vilken syn skollagen och lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet har pÄ sexualiteter och vilka formuleringar som finns om detta samt hur det ska arbetas med sexualiteter utifrÄn kursplanen i biologi och SO. Skollagen, lÀroplanen och kursplanerna har visat sig reproducera en heterosexuell norm.Den andra metoden som nyttjats Àr kvalitativ intervju. Intervjuer har genomförts med sju biologilÀrare och tvÄ SO-lÀrare som undervisar i sex och samlevnad pÄ nio olika skolor.

Denna uppsats behandlar elever med lÄgt deltagande i Àmnet Idrott och hÀlsa. Tio elever pÄ tvÄ gymnasieskolor har intervjuats om varför de har lÄg nÀrvaro vid idrottslektionerna. Syftet med arbetet Àr att undersöka vad i Àmnet Idrott och hÀlsa som gör att vissa elever vÀljer att inte delta. Fokus ligger pÄ vilka skÀl eleverna anger för att inte delta, samt hur dessa elever skulle vilja förÀndra undervisningen i Idrott och hÀlsa för att deras deltagande ska öka. Resultatet pekar pÄ att de skÀl eleverna anger för lÀraren inte alltid stÀmmer överens med de faktiska skÀl som eleverna har.

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares uppfattning om hur undervisningen anpassas efter klassernas gymnasieprogram. Studien har med ett didaktiskt perspektiv fokuserats pÄ om lÀrarna uppfattar uppdraget att anpassa undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A, om lÀrarna uppfattar behovet av anpassning av undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A samt hur lÀrarna beskriver sitt arbete med anpassning av undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A. Med en tolkande ansats som utgÄngspunkt har fyra lÀrare intervjuats i en kvalitativ intervjustudie.LÀrarna Àr medvetna om uppdraget att anpassa efter gymnasieprogrammets inriktning och upplever att det finns behov av anpassning efter gymnasieprogrammets inriktning. Men de uttrycker att det finns ocksÄ behov att göra andra anpassningar sÄ som individanpassning. LÀrarna beskriver sitt arbete med anpassningar och det viktigaste att anpassa tycker de Àr att prata sÄ alla förstÄr samt att det Àr en tryggmiljö i klassrummet.

Jag har i denna studie valt att titta pÄ hur slöjdlÀrare arbetar och planerar sin undervisning i slöjd. Syftet var att se i vilken mÄn det finns utrymme till teoretiska avsnitt i undervisningen. Jag har fokuserat pÄ hur slöjdlÀrarna lÄtit eleverna planera och utvÀrdera och reflektera över sina arbeten och försökt att se vilket utrymme teori ges i undervisningen. Jag har Àven försökt att se om slöjdÀmnet Àr integrerat med andra Àmnen vilket i sÄ fall skulle kunna öppna för en större variation i Àmnet. Jag har gjort litteraturstudier som knyter an till Àmnet och sjÀlv gjort fem kvalitativa intervjuer med utbildade slöjdlÀrare.

Denna uppsats Àr en litteraturstudie som behandlar hur man kan jobba med att frÀmja elevers medvetande om det egna lÀrandet. Syftet med arbetet Àr att förbÀttra kunskapen om att arbeta med metakognition hos blivande lÀrare samt redan verksamma lÀrare. Materialet för analysen har bestÄtt av litteratur skriven av fyra författare inom omrÄdet, nÀmligen Howard Gardner, Peter GÀrdenfors, Ference Marton et al. samt Roger SÀljö. Metoden jag har anvÀnt mig av Àr en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet har delats in i tre metodkategorier; variation, struktur- och mönsterskapande samt dialog.

Genom intervjuer och observationer har innehÄllet i tre specialpedagogers matematik-undervisning, enskilt eller i liten grupp, studerats utifrÄn vad de arbetar med, varför och hur. Det visade sig att specialpedagogerna anser att de arbetar med uppnÄendemÄlen istÀllet för strÀvansmÄlen medan observationer visar att Àven strÀvansmÄlen finns med i arbetet. Det matematiska innehÄllet som frÀmst behandlas Àr taluppfattning. Faktorer som konkretisering, organisation, motivation, sjÀlvkÀnsla och att anvÀnda tiden till lÀrande Àr ocksÄ viktiga faktorer i undervisningen. Pedagogerna kÀnner stort stöd frÄn forskningsbaserade handböcker.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare tÀnker kring genusperspektiv i mellanstadiets historieundervisning. DÄ lÀroboken ges stort utrymme som lÀromedel i undervisningen utgÄr vÄr undersökning Àven frÄn vilken syn lÀrarna har pÄ historielÀroboken som en del i undervisningen. Vi tagit reda pÄ detta genom att besvara frÄgan huruvida och pÄ vilket sÀtt det finns ett genusperspektiv i historieundervisningen pÄ mellanstadiet. Svaret kom vi fram till genom bearbetning och analys av fem semistrukturerade intervjuer med lÀrare som undervisar i historia pÄ mellanstadiet. De genusteorier som ligger till grund för hur man vÀljer att se genusperspektivet Àr avgörande för vad som innefattas.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka om det Àr möjligt att med enkla medel fÄ in mer fysisk aktivitet för eleverna under en skoldag i Ärskurserna F-3 och vilka pedagogiska vinster det kan föra med sig. Genom observationer, elevintervjuer och egna genomförda aktiviteter bÄde inomhus och utomhus, kom vi fram till vÄrt resultat. VÄrt resultat visar pÄ att det Àr möjligt att med enkla medel fÄ in mer fysisk aktivitet dagligen i skolan, utan att det pÄverkar undervisningen och eleverna negativt. VÄr slutsats Àr att det fungerar bra för en lÀrare att ta 10 minuter frÄn lektionen till en organiserad lek eller att genomföra en lektion ute pÄ skolgÄrden med enkla medel. Detta för att eleverna ska fÄ in sin dagliga fysiska aktivitet pÄ schemat, vÀcka nyfikenhet och lust till att lÀra och Àven att elevernas koncentrationsförmÄga ökar..

Med anledning av att allt fÀrre elever vÀljer sprÄk som tillval pÄ gymnasiet sÄ Àr syftet med detta examensarbete att ta reda pÄ vad som pÄverkar gymnasieelever att vÀlja, respektive vÀlja bort, sprÄk som tillval. Det jag frÀmst vill undersöka Àr ifall det finns skillnader i motivation, attityder och nöjdhet/missnöje med undervisningen mellan de som har valt sprÄk och de som har valt bort sprÄk som tillval. Vidare syftar undersökningen till att ta reda pÄ vilka förbÀttringar bÄde elever och lÀrare tycker vore nödvÀndiga. Metoden som anvÀndes var bÄde kvalitativ och kvantitativ i form av intervjuer och tvÄ olika enkÀter. Fyra elever och tvÄ lÀrare intervjuades och enkÀterna besvarades av 34 elever med sprÄk som tillval och av 40 elever med andra tillval.

Varje Ă„r producerar Hollywood flertalet filmer med utgĂ„ngspunkt i historien och dessa formar den allmĂ€nna uppfattningen om historiska hĂ€ndelser och personer. Även i klassrummen har filmen hittat in och blivit en naturlig del av undervisningen för mĂ„nga historielĂ€rare. Det Ă€r dock, som tidigare forskning har visat, oklart huruvida dessa filmvisande lĂ€rare har en pedagogisk tanke bakom att trycka pĂ„ Play. Denna uppsats syftar till att ge en bild av historielĂ€rares didaktiska syn pĂ„ att visa film i undervisningen utifrĂ„n frĂ„gorna vad, hur och varför de gör det. Kvalitativa djupintervjuer efter en intervjuguide har genomförts med fem gymnasielĂ€rare.

Syftet med arbetet Àr att undersöka om, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, samhÀllskunskapsutbildningen pÄverkas av Sverigedemokraternas framgÄngar i skolvalet och riksdagsvalet, utifrÄn ett lÀrarperspektiv. Vi undersökte ocksÄ om lÀrarna har upplevt nÄgon attitydförÀndring hos eleverna vad det gÀller frÀmlingsfientlighet, intolerans och rasism samt tittat pÄ vad lÀrarna anser om den nya lÀroplanen dÀr samhÀllskunskapsÀmnet blir mindre pÄ yrkesförberedande linjer. Detta görs med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra samhÀllskunskapslÀrare och resultatet analyseras utifrÄn teorier om olika demokratimodeller samt ett ?vi och dom? tÀnkande. Resultatet visar att undervisningen ser olika ut beroende pÄ vilken demokratimodell som prÀglar lÀrarnas arbetsmetoder samt att lÀrarna ser olika pÄ betydelsen av Sverigedemokraternas framgÄngar och vilken inverkan den har pÄ undervisningen..

Den hÀr studiens syfte har varit att undersöka lÀrares uppfattningar om den fysiska aktivitetens betydelse för skolarbetet. Som metod anvÀndes intervju i bÄde undersökandet av ett befintligt rörelseprojekt och lÀrarnas uppfattningar. En deltagande observation utfördes ocksÄ för att kunna observera fysisk aktivitet i ett klassrum. Resultatet visar att lÀrarna upplever rörelseprojektets utformning tillfredstÀlland och material och övningar dÀrifrÄn hjÀlper eleverna att utveckla kroppsuppfattning, sjÀlvkÀnsla, samarbetsförmÄga, koncentrationsförmÄga och motorik. LÀrarna anser att fysisk aktivitet Àr en nödvÀndighet i undervisningen för eleverna nÀr det Àr lÄngpass i skolan.