Bakgrunden till min studie kommer ursprungligen frÄn mitt eget intresse att diskutera Àmnesintegrerad undervisnings betydelse i skola och samhÀlle.Syftet med föreliggande studie Àr att utifrÄn ett multimodalt perspektiv ta reda pÄ hur en musiklÀrare och en specialpedagog i matematik samarbetar för att integrera matematik och musik i sin undervisning i Ärskurs 1-3. Jag har anvÀnt mig av observationer och samtal för att ta reda pÄ hur de arbetar, vilka redskap de anvÀnder sig av samt varför de arbetar som de gör.    Den undervisning jag har observerat kallas mattemusik och Àr en utarbetad metod för Àmnesintegrerat lÀrande. I resultatet visas att det Àr lÀroplanens mÄl och kunskapskrav i matematik och musik som styr undervisningen och att de tvÄ lÀrarna anser att det sÀtt som undervisningen bedrivs pÄ Àven uppfyller mÄnga sociala mÄl som till exempel samarbetsförmÄga, hÀnsynstagande och turtagning. Lektionerna i mattemusik utgick frÄn ett tema och sedan arbetade lÀrarna tillsammans med eleverna mot den nya kunskapen ifrÄn mÄnga olika hÄll och med flera sinnen involverade. Undervisningen var i mÄnga avseenden multimodal dÄ Àven momenten under lektionerna i sig sjÀlva var det.    Det jag tar upp i diskussionen Àr bland annat avsaknaden av det taktila sinnet som inte fanns representerat i lika stor utstrÀckning som de visuella, auditiva och kinestetiska sinnena..

Bakgrund: I dag anvÀnds datorn pÄ allt fler arbetsplatser runt om i hela vÀrlden, i olika sammanhang. Allt fler upptÀcker vilka fantastiska möjligheter datorn har att erbjuda. I skolan har inte genomslagskraften blivit sÄ stor och flera statliga och kommunala satsningar har gjorts utan nÄgon större framgÄng. SÀljö (2000) menar att det inte har kommit tillrÀckligt bra pedagogiska program för skolan. Med detta som bakgrund vill vi undersöka ifall arbetet med datorn utvecklas mer om en metod anvÀnds.

I den senaste PISA undersökningen frÄn 2012 testades elevernas kunskaper i matematik, lÀsning och naturvetenskap hos femtonÄringar runt om i landet. Sverige var det land som försÀmrat sina resultat mest av alla deltagande lÀnder inom samtliga omrÄden. Detta tyder pÄ att nÄgot mÄste göras. Vi har studerat hur man kan vÀcka intresse för Àmnena fysik och kemi inom naturvetenskapen. Detta för att öka de naturvetenskapliga kunskaperna hos eleverna i skolan.

I och med medias utveckling och förankring i vÄrt samhÀlle har pedagoger i dagens skola inte lÀngre monopol pÄ kunskapsförmedling. Detta examensarbete undersöker hur pedagoger talar om hur de arbetar med media i undervisningen. Undersökningen bygger pÄ 14 stycken kvalitativa intervjuer med pedagoger och elever ifrÄn tvÄ olika skolor i Malmö. Skolorna Àr belÀgna i tvÄ olika stadsdelar varav en av dem Àr prÀglad av mÄngkulturalitet och den andra Àr mer traditionell svenskt homogen. Empirin analyseras utifrÄn Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt tidigare forskning som bedrivits kring medias roll i skolan.

Sammanfattning VÄrt val av undersökningsomrÄde grundar sig i att vi bÄda bor och kommer att vara verksamma pedagoger i en miljö dÀr flersprÄkighet förekommer. VÄr lÀrarutbildning vid Malmö högskola har belyst vÄrt mÄngkulturella samhÀlle och flersprÄkighet har varit tydliga inslag i nÄgra kurser som vi lÀst. VÄrt syfte med uppsatsen var att undersöka hur undervisningen i Svenska som andrasprÄk (SVA) bedrivs pÄ tvÄ grundskolor i SkÄne. För att uppnÄ syftet mötte vi pedagoger, elever och skolledning samt tog del av deras erfarenheter, upplevelser och tankar kring Àmnet. Resultatet visar att eleverna var relativt medvetna om att de fÄr SVA-undervisning, men visar Àven att pedagogerna arbetar tydligt och konkret i mötet med SVA-elever.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur tre lÀrare i Idrott och hÀlsa lÀgger upp sin undervis-ning samt sju elevers upplevelse av detsamma med utgÄngspunkt i sjÀlvbestÀmmandeteorin. De frÄgestÀllningar som ska besvara syftet Àr följande: Vilka olika arbetssÀtt genomsyrar undervisningen bland lÀrarna i Idrott och hÀlsa? Vilka faktorer i undervisningen korrelerar med tillfredsstÀllelsen av  elevernas autonomi-, kompetens- och tillhörighetsbehov?Hur motiveras eleverna till att vara delaktiga i undervisningen? Metod: Till denna kvalitativa studie genomfördes semistrukturerade intervjuer med tre idrottslÀrare pÄ grundskolan och sju elever i skolÄr nio. Intervjuerna spelades in pÄ en digital diktafon. Resultat: Samtliga idrottslÀrare arbetar pÄ skilda sÀtt. En idrottslÀrare arbetar i block dÀr olika moment lÀses i tvÄ till tre veckor.

Att demokrati och en förstÄelse för mÀnskliga rÀttigheter och mÀnniskovÀrde skall genomsyra skolans verksamhet Àr de allra flesta lÀrare bekanta med. Vissa arbetsomrÄden stÀller detta mer pÄ spets Àn andra, dÀribland undervisningen om folkmord i Àmnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. UtgÄngspunkten tas i lÀrarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har nÄgon betydelse för demokratiuppdraget.

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur nÄgra utvalda lÀrare med lÄng erfarenhet bakom sig resonerar och motiverar sina didaktiska val i undervisningen. FrÄgestÀllningarna som vi utgÄtt ifrÄn Àr: Hur beskriver lÀrarna sina didaktiska val i undervisningen och hur motiverar lÀrarna dessa? Vilken valfrihet har lÀraren i sina didaktiska val? Forskningen visar att det inte kommer kunna skapas en fÀrdig lösning i form av undervisningsmetoder eller teknologier som pÄ ett mirakulöst sÀtt fungerar för alla individer. Hur mÀnniskor lÀr kan aldrig begrÀnsas till en frÄga enbart om teknik eller metod. Det finns mÄnga olika sÀtt lÀraren kan vÀlja i utformningen av sin undervisning och hur lÀrare vÀljer att lÀra ut Àr bland annat beroende av den utbildning man gÄtt, ens sociala och kulturella bakgrund och den kultur som rÄder pÄ skolan.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare förhÄller sig till Internet i undervisningen samt hur de förhÄller sig till kÀllkritik i Internetundervisningen. Fyra lÀrare frÄn tvÄ olika skolor, undervisande i Ärskurserna 5-6, intervjuas i studien. I studien framkommer att en majoritet av lÀrarna stÀller sig positiva till Internet i undervisningen samt att det rÄder en oklarhet bland lÀrarna vad kÀllkritik för InternetkÀllor innebÀr. Majoriteten av lÀrarna undervisar dock eleverna i kÀllkritik, men dÄ framför allt kÀllkritik av andra kÀllor Àn hÀmtade frÄn Internet. KÀllkritik av InternetkÀllor sker nÀr lÀrarna anser att eleverna kommer i kontakt med information pÄ Internet som inte anses etisk hÄllbar eller som anses mindre trovÀrdig.

Litteraturstudiens syfte Àr att undersöka betydelsen av det specialpedagogiska arbetet med elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd i undervisningen. Fokus i studien Àr att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka lÀrarens betydelse för att alla elever inkluderas i en skola för alla. Att undersöka vilka metoder som förekommer i arbetssÀtten med elever som krÀver sÀrskilt stöd i undervisningen. I resultatet och diskussionen undersöks pedagogens specialpedagogiska kompetens och vilken betydelse den har i verksamheten. HÀr undersöks Àven hur lÀrare och elever möter olika arbetssÀtt och metoder dÀr de förhÄller sig ur ett inkluderande, integrerande, segregerande eller exkluderande perspektiv..

Bakgrunden till uppsatsen Àr att skribenternas intresse vÀckts dÄ de i lÀrarutbildningen lÀst musik och fÄtt verktyg för att arbeta med musik i andra Àmne. Ett varierat arbetssÀtt fÄngar fler elever Àn om pedagogen hÄller sig till ett och samma arbetssÀtt. Syftet Àr att undersöka pedagogers anvÀndning av musik som ett pedagogiskt hjÀlpmedel i undervisningen i matematik, svenska och engelska i Ärskurserna fyra till sex. Datainsamlingen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger i Ärskurs fyra till sex. Resultatet visar att pedagogerna ansÄg sig sakna kompetens för att anvÀnda musik för att stödja undervisningen.

I arbetet kring lÀroplanen och lÀrares tolkning av lÀroplanen var mÄlet att fÄ en bredare bild av vilken plats lÀroplanen har hos en yrkesverksam lÀrare. Vi ville fÄnga tankarna kring processen frÄn tolkning till fÀrdigt klassrumsmaterial i Àmnet svenska. Vi valde att genomföra tvÄ intervjuer samt tvÄ observationer med tvÄ lÀrare som Àr verksamma och undervisar i Ärskurs tvÄ. Under arbetets gÄng framkom svar pÄ mÄnga frÄgor som berör arbetet kring och med lÀroplanen och hur olika och ibland lika den tolkas. I den ena intervjun framkom att man arbetade med utgÄngspunkt i en pedagogisk planering.

Idag stÄr vi inför utmaningen att leva inom vÄr planets grÀnser. För att uppnÄ en hÄllbar utveckling krÀvs det en förÀndring i tankesÀtt, vÀrderingar och livsstil menar UNESCO-UNEP. Detta kan Ästadkommas genom en fundamental förÀndring i utbildningen frÄn tidig barndom. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur hÄllbar utveckling tolkas i den svenska grundskolan. TvÄ Àmnen har valts; biologi och hem- och konsumentkunskap.

Barn och unga av idag Àr digitalt infödda i förhÄllande till oss vuxna som Àr invandrade i dagens digitala samhÀlle. DÄ skolan speglar samhÀllet Àr det en högaktuell frÄga hur vi tar tillvara elevernas digitala kunskap i skolans lÀrande. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur iPad kan anvÀndas som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen med avseende pÄ multimodalitet, motivation och social interaktion i lÀrandemiljöer. UtgÄngspunkten i undersökningen har varit ett aktionsforskande förhÄllningssÀtt dÀr jag tillsammans med lÀrare och elever i sÀrskild undervisningsgrupp har undersökt iPad som pedagogisk verktyg i lÀrandet. Genom observationer och intervjuer pÄ arbetsplatsen, studiebesök inom förskolan, en tematisk planeringsdag för pedagoger samt ett rikt omfÄng av aktuell forskning kring iPad i undervisningen kan man konstatera att iPad i sig sjÀlv inte Àr ett pedagogiskt verktyg utan kan ses som ett tomt skal som Àr multimodalt förberett men som kan fyllas med appar som Àr helt individuellt anpassade utifrÄn den enskilde elevens behov.

DÄ mÄlen i nuvarande lÀroplan, Lpo 94 inte preciserar vilka avsnitt som ska tas upp i kemiÀmnet i grundskolan har jag i denna studie undersökt detta. Studien omfattar en enkÀtundersökning som besvarats av lÀrare i Ärskurserna 7-9 och en litteraturstudie. I litteraturstudien har jag studerat lÀromedel och kemiundervisningen i gamla styrdokument sÄsom lÀroplaner, studieplaner, undervisningsplaner och kursplaner frÄn 1919 och framÄt. Resultatet frÄn enkÀtstudien visar bl.a. att de flesta skolorna som deltagit i min studie lÀser kemi som ett separat Àmne och utgÄr frÄn nÄgon lÀrobok nÀr de lÀgger upp undervisningen.