I detta arbete redovisas en undersökning av förskol- och grundskollÀrares uppfattning om det konkreta materialets betydelse för ökad kommunikation i klassrummet ? mellan lÀrare/elev och mellan elev/elev. Eftersom undersökningen Àven var en utvÀrdering av ett matematikprojekt som gjordes pÄ uppdrag av rektor pÄ den skola dÀr min studie genomfördes - var undersöknings­gruppen given. Nio lÀrare i förskoleklass respektive Ärskurs 1 och 2 deltog i intervjuer dÀr frÄgorna utgick frÄn seminarierna lÀrarna tog del av. Dessa seminarier syftade till att ge lÀrarna utbildning i hur kommunikationen i klassrummet kan öka genom att konkret material anvÀnds i undervisningen.

Syftet med detta examensarbete Àr att se om eleverna upplever att deras motivation och lÀrande pÄverkas genom att de fÄr inflytande och möjlighet att vÀlja arbetssÀtt i undervisningen. Undersökningen hade en kvalitativ karaktÀr och gjordes med hjÀlp av intervjuer och observationer. Tyngdpunkten lades pÄ intervjuerna. Observationerna gjordes under lektionstid. Vi lottade ut och intervjuade tio elever i Är 9.

I augusti 2013 talades det mycket i nyheterna om elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och hur pengar till specialundervisning för dessa elever dragits in av Stockholms kommun. Efter dessa nyheter började tankar komma kring hur lĂ€rarna nu i skolorna skulle stödja och utveckla dessa elever i den ordinarie undervisningen, dĂ„ lĂ€roplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem (2011) sĂ€ger att miljön skall anpassas till eleverna. Mot bakgrund av denna problematik har denna studie bedrivits med syfte att, utifrĂ„n fyra klasslĂ€rares undervisningspraktik undersöka, om och i sĂ„ fall hur inkludering sker för elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter i Ă„rkurs tvĂ„. För att belysa detta syfte anvĂ€ndes en kvalitativ metodansats dĂ€r fyra klasslĂ€rare intervjuades om deras syn pĂ„ inkludering och hur de sĂ„g pĂ„ detta begrepp i förhĂ„llande till sin undervisning med elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter. Även tvĂ„ lektionsobservationer gjordes hos varje klasslĂ€rare för att ta reda pĂ„ om och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt det fanns en inkluderande undervisning.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur en utvald grupp av pedagoger anvĂ€nde sig av barnlitteratur i undervisningen. I vĂ„r bakgrund har vi anvĂ€nt oss av forskningslitteratur som behandlat Ă€mnet barnlitteratur bĂ„de ur ett historiskt och ett modernt perspektiv. Vi anvĂ€nde oss av intervjuer som metod för att ta del av de olika pedagogernas instĂ€llning till anvĂ€ndandet av barnlitteratur i undervisning. De nio utvalda pedagoger som vi intervjuade var verksamma i förskoleklassen till och med Ă„r 3. Även observationer genomfördes i den miljön dĂ€r pedagogen var verksam, detta för att komplettera intervjuerna.

MÄnga forskare menar att det knappast gÄr att skilja lek frÄn lÀrande och att lek har betydelse för barns utveckling. Med utgÄngspunkt i detta har vi i vÄr studie undersökt hur leken kan förstÄs som ett redskap för barns lÀrande i undervisningen i grundskolan (Är 1-6). Det vi har fokuserat oss pÄ Àr lÀrandet som har karaktÀren av lek som till exempel spel, dramalek, sÄnglek, matte- och skrivlekar. Genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger har vi fÄtt ta del av dessa pedagogers tankar och idéer kring lek och lÀrande. Med vÄr studie fann vi att pedagogerna menade att leken har stor betydelse för barns lÀrande och genom att ta tillvara pÄ leken, ?naturens egen fiffiga pedagogik?, blir det roligare att lÀra sig.

Syftet med denna uppsats Àr att utforska tre kvinnliga tjetjenska vuxenelevers förestÀllningar om SFI-undervisningen med sÀrskilt fokus pÄ lÀrarens roll och undervisningsmetoder utifrÄn de erfarenheter de bÀr med sig frÄn skolan i hemlandet. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Vilken instÀllning har informanterna till lÀrarens förhÄllningssÀtt och undervisningsstrategier? Vilka uppfattningar har informanterna om undervisningsmetodik och undervisningsinnehÄll? Vilka uppfattningar har informanterna om regel- respektive kommunikationsstyrd undervisning? Vilka uppfattningar har informanterna om sin egen situation som vuxenstuderande pÄ SFI? För att utreda dessa frÄgor har jag anvÀnt intervjuer med en fenomenologisk infallsvinkel.UtmÀrkande för studien Àr att grammatik anses som det viktigaste momentet i spÄkundervisningen enligt informanterna, vilka frÄn skolan i Tjetjenien Àr vana vid en strukturerad undervisning som genomförs av auktoritÀra pedagoger och dÀr goda studieresultat Àr viktiga. HÀr i Sverige möts de av "snÀlla" lÀrare som beaktar faktorer som kan pÄverka deras inlÀrning. Informanterna kÀnner sig tudelade i sin instÀllning till de olika skolsystemen.

Mitt syfte med denna studie var att undersöka om lÀrarrollen pÄverkats samt i sÄdana fall pÄ vilket sÀtt lÀrarrollen kan ha pÄverkats i och med anvÀndandet av en interaktiv tavla undervisningen. Mina frÄgestÀllningar syftade till att ta reda pÄ, konkretisera och problematisera tvÄ lÀrares uppfattningar och tankar kring deras lÀrarroll bÄde före och efter anvÀndandet av en interaktiv tavla som pedagogiskt hjÀlpmedel i undervisningen. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag intervjuat tvÄ stycken lÀrare som arbetade pÄ samma skola i en större kommun i mellersta Sverige under vÄren 2007. UtifrÄn mina intervjuer har jag kommit fram till att lÀrarna anser att undervisningsmiljön och lÀrarrollen har förÀndrats sen den interaktiva tavlan introducerades i deras klassrum. De anser att undervisningen har blivit mer effektiv samt att lÀrarrollen blivit mer flexibel genom tavlans multifunktionella funktioner.

Detta examensarbete uppmÀrksammar andrasprÄkselevers svÄrigheter med att ta till sig undervisningsinnehÄllet pÄ ett sprÄk de Ànnu inte behÀrskar till fullo samt vad man som lÀrare kan göra för att undervisningen ska fungera trots sprÄkliga begrÀnsningar. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng och en intervjuundersökning. LitteraturgenomgÄngen redogör dels för forskning kring andrasprÄkselevers sprÄkliga förutsÀttningar och hur undervisning för andrasprÄkselever bör utformas, dels för synpunkter frÄn lÀrare med erfarenhet av att undervisa andrasprÄkselever. HÀr framkommer bl.a. att en bristande ordförstÄelse utgör det största hindret för förstÄelsen av Àmnesundervisningen och att elever som lÀr sig ett andrasprÄk i skolÄldern sÄledes snabbt mÄste utveckla ett stort ordförrÄd.

I denna uppsats ska jag titta nÀrmare pÄ religionskunskapsÀmnet och avsnittet islam. Syftet med undersökningen Àr att se hur undervisningen bedrivs pÄ skolor med olika förutsÀttningar nÀr det gÀller klassammansÀttningen. Med detta menar jag klassernas etniska och religiösa bakgrunder. Huvudsyftet med uppsatsen Àr att försöka utröna om det finns skillnader i arbetssÀttet vid skolor med fÄ eller inga alls med invandrarbakgrund och skolor med en stor andel med muslimsk bakgrund. Vilka lÀromedel anvÀnder skolorna och hur presenterar de islam? Görs jÀmförelser med kristendomen och i sÄ fall hur ser de ut? Hur arbetar lÀraren konkret och vad Àr det eleverna ska kunna om islam? Vad Àr mÄlet med undervisningen? Jag kommer Àven att titta pÄ tidsramarna, intresset och attityden kring islam frÄn bÄde lÀrare och elevers synvinklar.

Detta examensarbete handlar om att införa populÀrkulturen i den naturvetenskapliga undervisningen. Jag inriktade mig pÄ att fÄ eleverna engagerade i sagofilmen Narnia. PÄ detta sÀtt fÄngade jag deras uppmÀrksamhet och förklarade naturvetenskapliga begrepp utifrÄn filmen. Genom att anvÀnda mig av frÄgestÀllningar utifrÄn filmen ville jag öka deras engagemang och intresse av naturvetenskap. Metoden jag anvÀnt Àr att utifrÄn ett kvalitativt angreppssÀtt försöka förstÄ hur eleverna tillgodogjorde sig undervisningen i naturvetenskap samt ett kvantitativt angreppssÀtt dÀr jag analyserade elevernas skriftliga svar utifrÄn naturvetenskapliga frÄgestÀllningar. Resultat av undersökningen visar att genom att anvÀnda sig av sagofilm i relation till relevanta frÄgestÀllningar och diskussioner ökar elevernas engagemang och intresse för naturvetenskap..

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka om anvÀndning av OneDrive Àr ett fungerande hjÀlpmedel i andrasprÄksundervisningen, och mina forskningsfrÄgor Àr formulerade utifrÄn Steinbergs (2013:7?10) premisser för effektiv anvÀndning av digitala verktyg i undervisningen: Vilken pedagogisk grundsyn intar pedagoger och elever till anvÀndning av OneDrive? Hur fungerar anvÀndning av OneDrive i praktiken inom den undersökta skolverksamheten? Hur fungerar OneDrive som ett verktyg för lÀrande i undervisningen i svenska som andrasprÄk?Studien bygger pÄ en kvalitativ metod och genomfördes med tre pedagoger samt tre elever. TvÄ av pedagogerna undervisar i svenska som andrasprÄk medan en tredje pedagog arbetar som IKT-pedagog. Alla elever i studien lÀser svenska som andrasprÄk.I resultatet av studien framgÄr det att pedagoger har sÄvÀl lika som olika syn pÄ hur man kan anvÀnda OneDrive. Pedagogerna kÀnner till fler funktioner som kan anvÀndas i undervisningen med OneDrive, och pedagogerna kÀnner Àven till att elever och pedagoger har olik behörighet till OneDrive i verksamheten dÀr intervjuerna genomförts.

VÄrt övergripande syfte med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger i grundsÀrskolan och trÀningsskolan ser pÄ anvÀndningen av begÄvningsstöd och begÄvningshjÀlpmedel i undervisningen i den obligatoriska sÀrskolan. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om anvÀndningen av begÄvningsstöd och begÄvningshjÀlpmedel i sÀrskolan. Med hjÀlp av intervjuer ville vi se hur pedagoger i grundsÀrskolan och trÀningsskolan ser pÄ anvÀndningen av begÄvningsstöd och begÄvningshjÀlpmedel i undervisningen i den obligatoriska sÀrskolan. Vi har intervjuat tio specialpedagoger/speciallÀrare som arbetar i den obligatoriska sÀrskolan i region SkÄne. Resultatet av vÄrt arbete visar att samtliga specialpedagoger var positiva till anvÀndandet av begÄvningshjÀlpmedel. Men i vardagen anvÀndes det inte sÄ mycket hjÀlpmedel.

Undersökningen syftar till att synliggöra hur vÀrderingar och normer tar sig uttryck i bild och text i tre svenska lÀroböcker i historia för gymnasiet. Tanken pÄ bilden som ett redskap och vilka effekter bilden har för undervisningen vad gÀller perspektiven miljö och jÀmstÀlldhet Àr frÄgor som behandlas. Hur kommer perspektiven till uttryck i bild och text i lÀroböckerna? Hur vÀl korresponderar uttrycken med de skrivningar som finns i skolans styrdokument vad gÀller miljö och jÀmstÀlldhet? Dessa frÄgor har genom en kvantitativ men framförallt kvalitativ metod för text- och bildanalys angripits och analyserats. Resultatet visar att lÀrobokens bilder, dess funktioner och möjligheter att fungera som ett redskap för att lyfta ett miljö- och jÀmstÀlldhetsperspektiv i undervisningen Àr ytterst begrÀnsat..

Syfte:Undersökningen handlar om att ta reda pÄ om eleverna i Är 3 fÄr med sig goda grunder i aritmetik. Grunder som skall ge eleven möjlighet att framledes nÄ mÄlen för matematik i Är 9.Syftet Àr att kartlÀgga grunderna inom aritmetik för Är 3, samt undersöka vilka faktorer som styr och pÄverkar undervisningen. Med utgÄngspunkt i ovan nÀmnda, analysera om eleverna i Är 3 i en vÀstsvensk kommundel har rimliga förutsÀttningar att nÄ mÄlen för Är 3 i matematik inom omrÄdet aritmetik. Syfte leder fram till följande forskningsfrÄga:Har eleverna i Är 3 i en given vÀstsvensk kommundel, rimliga förutsÀttningar att nÄ mÄlen för Är 3 i matematik inom omrÄdet aritmetik, utifrÄn de ramar som pÄverkar undervisningen?Teori:Den teori som ligger till grund för kartlÀggningen Àr didaktisk Àmnesteori för matematik, vilken behandlas i litteraturgenomgÄngen.

Nio lÀrare har intervjuats om sina förvÀntningar inför och upplevelser och erfarenheter av att lÀrare och elever skall fÄ tillgÄng till iPads i undervisningen. Ansatsen Àr livsvÀrldsfenomenologisk. Studiens syfte Àr att undersöka vilken betydelse de nio lÀrarna som undervisar eleverna förvÀntar sig att införandet av iPad kommer att ha för det dagliga arbetet i skolan. Dessutom undersöks om och i sÄ fall hur lÀrarna upplever att deras arbete i klassrummet förÀndrats efter att eleverna haft tillgÄng till iPads i undervisningen under nÄgra mÄnader.Studiens frÄgestÀllningar Àr; ?Vilka förvÀntningar har lÀrarna pÄ införandet av iPad i det vardagliga arbetet i skolan?? och ?Vilken betydelse upplever lÀrarna att iPad har haft för lÀrarna och eleverna i undervisningen??LÀrarna upplevde att med iPadens hjÀlp skulle de kunna arbeta pÄ ett sÀtt som liknar det eleverna Àr vana att möta utanför skolan.