Syftet med studien att skildra hur idrottslÀrare undervisar om doping och hur dessa lÀrare uppfattar kunskapskravet gÀllande doping angivet i gymnasieskolans lÀroplan. FrÄgestÀllningarna i studien behandlar hur tvÄ lÀrare skildrar att de undervisar om doping och hur de uppfattar kunskapskravet angivet i gymnasieskolans lÀroplan. UndersökningssÀttet har varit semistrukturerad intervjumetod. I studien framkommer att lÀrarna undervisar om doping inom idrott och hÀlsa som en del av kost eller ANT- undervisning. LÀrarna anser att kunskapskravet i dopingundervisningen Àr komplext och tycker att kunskapskravet behöver bli mera tydligt.

Med grund i retorikens Äterkomst i Àmnesplanen för svenskÀmnet pÄ gymnasiet Àr uppsatsens syfte att genomlysa retorikens plats i undervisningen, att undersöka lÀrares förhÄllningssÀtt till och genomförande av undervisning i muntliga framstÀllningar. Syftet har konkretiseras genom de tvÄ frÄgestÀllningarna: Vilket förhÄllningssÀtt uppvisar svensklÀrare pÄ gymnasiet till muntliga framstÀllningar, med avseende pÄ betydelse för elevers betyg och kompetens samt dess relevans i förhÄllande till andra moment i kursen? Hur ser svensklÀrare pÄ organisationen av muntliga framstÀllningar i svenskÀmnet? För att leva upp till syftet och besvara frÄgestÀllningarna har tre halvstrukturerade djupintervjuer genomförts, och dessutom har tvÄ informanter lÀmnat in listor pÄ de begrepp som anvÀnds i undervisningen kring muntliga framstÀllningar. BÄde tidigare forskning och uppsatsens undersökning visar pÄ skilda förhÄllningssÀtt gÀllande muntliga framstÀllningar i svenskÀmnet och dessutom framkommer varierande organisation av undervisningen. Inget enhetligt resultat uppnÄs, istÀllet pÄvisar uppsatsen en bristande konsensus i frÄgan..

Vi har gjort en undersökning pÄ en sÀrskola i södra SkÄne, dÀr vi spenderade nÄgra dagar med att intervjua fem lÀrare och observera i verksamheten. VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur de pÄ denna skola arbetar, samt se om undervisningen Àr speciell pÄ nÄgot sÀtt. Vi vill Àven ta reda pÄ om sÀrskolans pedagogik skiljer sig gentemot grundskolans och se om det sker nÄgot samarbete mellan dessa skolformer. VÄra frÄgestÀllningar som vi utgÄtt ifrÄn Àr följande: Hur arbetar ett visst antal lÀrare pÄ en sÀrskola i södra SkÄne? Vilka Àr enligt dem de bÀsta tillvÀgagÄngssÀtten för att stimulera eleverna? Vad Àr speciellt med pedagogiken i sÀrskolan? Skiljer sig undervisningen pÄ nÄgot sÀtt i jÀmförelse med grundskolans? Vad vi kommit fram till i vÄrt resultat Àr att denna sÀrskola arbetar vÀldigt traditionellt men har ÀndÄ en utgÄngspunkt i elevernas speciella behov och förutsÀttningar, vilket gör att undervisningen ÀndÄ individualiseras efter varje individ.

Arbetets syfte Àr att ta reda pÄ hur lÀroböcker och lÀrarna i undervisningen av naturvetenskap, kemi, biologi och fysik, tar tillvara elevernas intressen. Elevernas intressen visade sig, enligt ROSE (2004) vara rymden, hÀlsa, vapen och hur pÄverkas kroppen av droger, sjukdomar och abort. För att se hur lÀrarna och böckerna bejakar elevernas intressen intervjuades tre NO-lÀrare samt analyserades tre lÀroböcker i kemi, biologi och fysik för grundskolans senare Är. Böckerna innehöll mycket lite fakta om elevernas intresse omrÄden och det som fanns problematiserades inte. De intervjuade lÀrarna anvÀnder och följer i stort sÀtt bara de analyserade lÀroböckerna.

Datorspel och TV-spel utgör idag en betydande del av ungdomskulturen samt en viktig del av fritiden för fler och fler ungdomar. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka spelintresserade gymnasieelevers allmÀnna uppfattningar och attityder till anvÀndandet av kommersiella spel i undervisningen samt deras syn pÄ vad de lÀr sig av sitt spelande. En webbaserad enkÀtundersökning genomfördes med gymnasieelever frÄn Ärskurs 1-3 pÄ IT-programmet vid ett John Bauergymnasium. UtifrÄn enkÀtsvaren framgÄr att en övervÀgande majoritet av eleverna gör kopplingar mellan sitt spelande och det egna lÀrandet, sÄvÀl lÀrande i vardagslivet som i skolan. SÀrskilt framtrÀder ökade kunskaper i det engelska sprÄket.

Med hÀnsyn till antalet invandrare i Sverige idag Àr det viktigt att denna delen av vÄr befolkning lyfts fram och fÄr möjligheten att komma till tals. Skolan Àr en central mötesplats för mÀnniskor frÄn skilda kulturer. LÀrare har dÀrför ett viktigt uppdrag i att frÀmja det mÄngkulturella samhÀllet och öka förstÄelsen för lik- och oliktÀnkande. Detta examensarbete, gjort pÄ lÀrarutbildningen vid Linköpings Universitet, syftar till att ge en bild av hur lÀrare vÀrdesÀtter och anvÀnder sig av invandrarelevers kunskaper och erfarenheter i undervisningen. Arbetet bestÄr av tvÄ delar.

Denna studie handlar om anvÀndningen av lÀroboken i svenska pÄ gymnasiet. Forskningen sÀger att undervisningen lÀnge och fortfarande Àr styrd av lÀroboken. Jag ville ta reda pÄ om det fortfarande var sÄ. Genom enkÀtundersökningar bland lÀrare och elever pÄ en gymnasieskola har jag tagit reda pÄ vilka förestÀllningar som finns bland dem. Jag har ocksÄ frÄgat lÀrarna om deras anvÀndande om IKT i undervisningen.

SammanfattningSyfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med denna undersökning Ă€r att ta reda pĂ„ vad hĂ€lsa innebĂ€r för lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa, vad de anser om undervisningen i hĂ€lsa och hur de undervisar i hĂ€lsa i skolĂ€mnet idrott och hĂ€lsa.Följande frĂ„gestĂ€llningar anvĂ€ndes för att ta reda pĂ„ detta:?Vad innebĂ€r hĂ€lsa för en lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa??Vad anser lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa om undervisningen i hĂ€lsa? Är hĂ€lsa viktigt??Tycker de att undervisningen i hĂ€lsa har förĂ€ndrats? I sĂ„ fall hur??Hur undervisar de i hĂ€lsa och vad innehĂ„ller undervisningen?MetodJag har i min undersökning gjort kvalitativa intervjuer med fyra lĂ€rare som undervisar i Ă„rskurs 1 ? 6 i idrott och hĂ€lsa. Intervjuerna bandades och gjordes i respektive lĂ€rares skola.ResultatResultatet av undersökningen visade att lĂ€rarna tycker att hĂ€lsa Ă€r viktigt och att den, med tiden, har fĂ„tt större betydelse i skolan men medger samtidigt att hĂ€lsodelen fĂ„r (betydligt) mindre tid Ă€n andra delar. Samtliga menade att mĂ„let med hĂ€lsoundervisningen Ă€r att eleverna ska mĂ„ bra bĂ„de fysiskt, psykiskt och socialt och att bĂ„de teoretisk och praktisk undervisning behövs. NĂ„gra anser vidare att lĂ€roplanen, nĂ€r det gĂ€ller hĂ€lsa, Ă€r otydligare och mindre konkret Ă€n andra delar i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa.

Syftet med arbetet var att med hjÀlp av en kvalitativ analys av intervjuer genomförda pÄ en medelstor svensk gymnasieskola undersöka hur personalen uppfattar att sex- och samlevnadsundervisningen ser ut pÄ skolan samt vilka möjligheter som finns för utveckling av arbetet. Sex och samlevnadsundervisningen fungerar hÀr som ett exempel av den Àmnesövergripande undervisningen och framför allt den Àmnesövergripande undervisning som ligger under rektors ansvar. Tre lÀrare, tvÄ rektorer samt skolsköterskan intervjuades i vardera ungefÀr en timme. Resultaten visar att det finns en klar sex och samlevnadsundervisning pÄ skolan men att styrning och utvÀrdering av arbetet Àr bristfÀllig. Det finns ett behov av att styra upp och ta tillvara de resurser som existerar pÄ skolan.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger verksamma inom sÀrskolan arbetar sprÄkutvecklande i undervisningen. För att ta reda pÄ det har jag intervjuat sex pedagoger som alla arbetar inom sÀrskolan. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer. Med kvalitativ metod menas att jag Àr mer intresserad av djupet Àn av bredden. Resultatet visar att i arbetet med sÀrskoleelever Àr det viktigt för pedagogen att vara konkret i sin undervisning. Undervisningen bör vara varierad men med fokus pÄ det individuella arbetet eftersom eleverna befinner sig pÄ olika nivÄer och har olika behov..

Studiens syfte Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt samtal med matematiskt innehÄll Àr en planerad aktivitet i matematikundervisningen, hur elever upplever olika undervisningssÀtt och vilka uppfattningar eleverna har om konsekvenserna av dessa. Definitionen av begreppen kommunikation och samtal föregÄr en beskrivning av lÀroplaner, kursplaner och undervisningen i dagens skola samt en beskrivning av samtalets olika funktioner i undervisningen. De metoder som anvÀnts för undersökningen Àr intervjuer med lÀrare och gruppintervjuer och enkÀter med elever i Ärskurs nio. Undersökningen visar att samtal Àr en planerad aktivitet i samtliga undersökta grupper, men att samtal planeras in pÄ olika sÀtt. Samtliga elever inbjuds till att samtala om matematik vid genomgÄngar och nÀr de behöver hjÀlp med att finna lösningar vid individuellt rÀknande i matematikböckerna.

Embrin, Liz & Hansen, Lina. (2010). Hur integrerar skolorna hÀlsa och livsstil i undervisningen? ? En undersökning om integration av hÀlsa och livsstil i undervisningen för grundskolan. (How do schools integrate health and lifestyle in the education system? - A survey about the integration of health and lifestyle in the educational system in primary school).

Syftet Àr att fÄ insikt i om skÀrmfÄngad video kan vara ett komplement till undervisningen? Vad kan det erbjuda eleverna i form av anpassning av undervisningen till varje elevs förutsÀttningar och behov? Hur kan det utformas för att komplettera undervisningen? Detta arbete beskriver vad forskning och undersökning pÄ omrÄdet kommit fram till och vad regelverken i skolan sÀger. Jag har med hjÀlp av sex utvalda elever genomfört kvalitativa intervjuer för att bringa svar pÄ mina frÄgor. Sammanfattningsvis kom jag fram till att skÀrmfÄngad video Àr ett utmÀrkt komplement i datoriserade hantverksmÀssiga kurser som webbdesign, men det krÀvs att lÀrarrollen utvecklas. Eleven erbjuds en individuell studietakt och anpassning till dennes förutsÀttningar och behov. SkÀrmfÄngad video skall utformas efter elevernas krav pÄ god bild och ljudkvalité.

Uppsatsen Àr en intervjustudie som genom att analysera respondenternas svar med hjÀlp av diskursanalys som teori och metod svarar pÄ frÄgestÀllningarna "Hur ser diskurserna ut om internet bland lÀrare i samhÀllsorienterade Àmnen pÄ gymnasieskolan? Vilken Àr dominerande och varför? Vad kan antas att detta leder till för undervisningen?"I resultatdelen visas att diskurserna om internet ser olika ut beroende pÄ vilka diskursiva konstruktioner av eleven och lÀraren som anvÀnds. NÄgot entydigt svar pÄ vilken diskurs som Àr dominerande ges inte, det handlar snarare om olika aspekter av internetanvÀndande och vilka konsekvenser för undervisningen de diskurser som hittats kan tÀnkas fÄ. .

SammanfattningMed denna studie vill vi undersöka hur ett antal pedagoger resonerar kring datorer och IT (Informations teknologi) i undervisningen som social och didaktisk artefakt i Äk 3-6 . Vi vill visa att dator och IT (informations teknologi) kan vara ett hjÀlpmedel som man kan anvÀnda sig mer i undervisande avsikt. Vi tycker att det Àr viktigt att pedagoger i skolor tar del av den kunskap som finns om datorer och IT. Pedagogerna bör vara öppna för de nya verktygen, datorer och IT, som Àr bidragande faktorer till lÀrande och kunskap för lÀrare sÄvÀl som elever och dÀrmed inte vara kritiska mot det.Studien Àr av kvalitativ art och vi har anvÀnt oss av intervju som forskningsredskap. Vi har intervjuat sex lÀrare som Àr verksamma pÄ tre olika skolor som arbetar i skolÄr 3-6.Datorer och IT Àr de nya pedagogiska verktygen anser vi, hjÀlpmedel som kan anvÀndas som en god inlÀrning för eleverna.