Skolverket skickade ut ett pressmeddelande som ifrÄgasÀtter kvaliteten inom undervisningen av Àmnet svenska som andrasprÄk i grundskolan. Skolverket ville belysa den koppling som finns mellan modersmÄlsundervisning och goda resultat i svenskundervisning. I den hÀr studien studerades erfarna lÀrares förhÄllnings- och tillvÀgagÄngssÀtt i undervisningen av flersprÄkiga elever. LÀrarna studerades för att ta reda pÄ vad som kÀnnetecknar och stimulerar undervisning av flersprÄkiga elever. I studien anvÀndes kvalitativa intervjuer och observationer i kombination.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur grundskolelÀrarna upplever datorns konsekvenser för undervisningen samt för elevers lÀrande och hÀlsa. VÄr studie Àr av kvalitativ art och som forskningsredskap har vi anvÀnt oss av intervjuer.  Intervjuerna har gjorts med fem lÀrare som arbetar i grundskolor i GÀvleborgs kommuner. LÀrarna har dÄ svarat pÄ frÄgor om hur de arbetar med datorer, datorernas pÄverkansprocesser pÄ lÀrande och hÀlsa och dessutom hur de skulle vilja arbeta med datorer i undervisningen. Studien tar förutom det som syftet avslöjar bland annat upp delar ur ett historiskt perspektiv kring datorerna, datorernas anvÀndningsomrÄden i skolan samt för- och nackdelar med datorerna i skolan.

Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka hur verksamma gymnasielÀrare har för uppfattning av de mÀnskliga rÀttigheternas stÀllning i Àmnet samhÀllskunskap och om lÀraren anser att undervisningen om de mÀnskliga rÀttigheterna utvecklar elevernas demokratiska kompetens. Uppsatsen tar Àven upp hur mÀnskliga rÀttigheterna framtrÀder i styrdokumenten. Det framgÄr att dess position har förÀndrats över tid och har i de nya kurs och lÀroplanerna fÄtt en allt mer tydlig position. Undersökningen skedde med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lÀrare.Samtliga lÀrare som jag har intervjuat anser att demokrati och mÀnskliga rÀttigheter Àr nÄgot som hör ihop med demokrati och att undervisning om mÀnskliga rÀttigheter utvecklar elevernas demokratiska förmÄga. Kvantiteten och typ av undervisningen varierar mellan lÀrarna men ingen av lÀrarna undervisar mÀnskliga rÀttigheter pÄ regelbunden basis.Det vanligast förekommande Àr att undervisningen sker i samband med att lÀraren undervisar om demokrati. .

Kulturstudier i undervisningen i moderna sprÄk och huruvida de förekommer Àr det huvudsakliga temat som behandlas i rapporten. Syftet var att undersöka hur kulturstudier förekom i sprÄkundervisningen, pÄ vilket sÀtt det skedde, och om lÀrarna ansÄg det viktigt att undervisa i kulturstudier. NÄgra lektioner avsattes till observation och en enkÀt delades ut till de sprÄklÀrare som arbetade pÄ den skola dÀr undersökningen genomfördes. Studien visar att lÀrarna tyckte att det var viktigt att ha kultursudier i sprÄkundervisningen eftersom det ökar förstÄelsen för andra kulturer och respekten för oliktÀnkande. Kanske nÄgot motsÀgelsefullt, för man kunde vidare konstatera att kulturstudier förekom, men inte som ett planerat moment i undervisningen, utan det skedde snarare under mera spontana former.

Syftet med studien var att undersöka nÄgra verksamma lÀrares syn pÄ individualisering och individualiseringens möjligheter och dilemman. Studien genomfördes med hjÀlp av intervjuer av lÀrare, pÄ tvÄ skolor i Mellansverige. Resultatet visade att samtliga respondenter anvÀnder sig av individualisering i undervisningen, i den mÄn de anser sig hinna med dÄ tiden Àr ett stort dilemma för de medverkande lÀrarna. I resultatet framkom det ocksÄ att hastighetsindividualisering och materialindividualisering var de mest förekommande arbetssÀtten och att det Àr en fördel att eleverna fÄr arbeta pÄ sin nivÄ och i sin takt. Vidare tas Àven de dilemman, fördelar och olika arbetssÀtt för individualiserad undervisning upp i en diskussion..

I dagen samhÀlle Àr de allra flesta medvetna om att det mÄste till en förÀndring av vÄrt beteende för att hejda den alltmer negativa miljöpÄverkan pÄ vÄr jord. I skolan har hem- och konsumentkunskapsÀmnet en stor funktion att fylla, dÄ ett av Àmnets fyra perspektiv Àr resurshushÄllning. ResurshushÄllning Àr enligt kursplanen ett samspel mellan mÀnniska, samhÀlle och natur. En förstÄelse av detta samspel krÀvs för att eleven skall kunna forma en livsstil som leder till ett hÄllbart samhÀlle. I lÀrarnas arbetsuppgifter ingÄr att tolka kursplaner som sedan skall förankras i undervisningen.

Erfarenheten av och forskning om sex- och samlevnadsundervisningen i skolan pekar pÄ att undervisningen inte Àr till belÄtenhet hos eleverna. För att utröna detta ytterligare valdes en studie med syftet att undersöka flickors och pojkars uppfattningar om innehÄll och undervisningsmetoder inom sex- och samlevnadsundervisningen i skolÄren 7-9. Hur undervisningen skall vara utformad för att kÀnnas meningsfull för eleverna Àr av intresse i studien. Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ ansats med enkÀter och gruppintervjuer som metod att skapa ett empiriskt material. Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ skolor.

Problem: Har arbetet för hÄllbar utveckling inletts och i vilken grad frÀmjas den i kommunikationen mellan lÀrare och student pÄ Handelshögskolan vid UmeÄ Universitet?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att övergripande avbilda hur implementeringen av hÄllbar utveckling i undervisningen pÄ Handelshögskolan vid UmeÄ Universitet. För att avbilda studieobjektets verklighet sÄ vÀl som möjligt kommer vi undersöka ett antal delsyften; om vad som kommunicerats, hur det kommunicerats och hur relevant kommunikationen uppfattas i undervisningen. Detta kommer undersökas genom att titta pÄ lÀrares uppfattning för att jÀmföras med hur studenterna uppfattar implementeringen av vÄr problem formulering.Teori: Teorikapitlet har sin grund frÄn vetenskapliga arbeten och Àr baserad pÄ tre teorier. En teori handlar om hur man strukturerar arbete för hÄllbar utveckling i en universitets kontext.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur lÀrare i Ärskurs 5 uppfattar och beskriver verklighetsanknytning samt omsÀtter det i handling i sin NO- undervisning.  Med utgÄngspunkt i vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar undersöktes detta genom att intervjua fyra lÀrare och vidare observera deras NO-lektioner. Resultatet visade att lÀrarna hade intensioner att verklighetsanknyta sin NO- undervisning för att öka förstÄelsen. DÀremot ansÄg de att flertalet faktorer pÄverkar möjligheten, vilket Àven synliggörs vid observationerna. LÀrarna uppfattade sig verklighetsanknyta i nÄgon grad samt pÄ olika sÀtt. DÀremot synliggjordes det vid observationerna att lÀrarna mÄnga gÄnger vid anvÀndandet av verklighetsanknytningar inte nÄr Ànda fram eller sin fulla potential.

Syftet med vÄrt examensarbete var att se om individualiserade koncentrationsstÀrkande övningar kan bidra till en god lÀrandemiljö. God lÀrandemiljö anser vi Àr goda förutsÀttningar att följa med i undervisningen, stÀrkt sjÀlvförtroende hos barnen samt en lugn fysisk miljö. Vi har anvÀnt oss av intervjuer, observationer och dagboksanteckningar för att göra undersökningen. Utvecklingsarbetet har vi genomfört pÄ tvÄ skolor i Norrbottens lÀn under sju veckor med barn i Äldrarna 8-11 Är. Vi har sett indikationer pÄ att koncentrationsstÀrkande övningar kan bidra till bÀttre förutsÀttningar att följa med i undervisningen.

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka vad lÀrare i Tanzania har för tankar kring utomhusundervisning. Det har vi jÀmfört med en tidigare gjord undersökning av vad lÀrare i Sverige har för uppfattningar om utomhuspedagogik. Vi ville ocksÄ undersöka vilka skÀl för att utnyttja utemiljön i undervisningen som litteraturen ger. Femton lÀrare frÄn fyra olika skolor i Tanzania har svarat pÄ en enkÀt. De frÄgor vi ville fÄ svar pÄ var om de ville undervisa utomhus och i sÄdana fall varför, vad de anser kan vara positivt och negativt med att undervisa utomhus, vilka delar av undervisningen som utförs utomhus och hur de genomför dessa.

Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur sex- och samlevnadsundervisningen gestaltar sig och upplevs av lÀrare i tvÄ olika gymnasiesÀrskolor i Sverige. Centrala frÄgestÀllningar Àr:? Hur gestaltar sig undervisningen?? Hur upplevs undervisningen av lÀrarna.? Vad Àr syftet och mÄlen med aktuella undervisningen enligt lÀrarna?Teori: Som utgÄngspunkt har ett sociokulturellt perspektiv och ett kommunikativt relationsinriktad perspektiv anvÀnts. SprÄket Àr centralt i det sociokulturella perspektivet och enligt Vygotskij (2001) Àr mÀnniskan skapare av sprÄkliga verktyg. Kommunikation och lÀrande Àr centralt i det kommunikativa relationsinriktade perspektivet.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare relaterar sin undervisning i naturvetenskap till samhÀllet. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ vad de tyckte om att relatera sin NO-undervisning till samhÀllet. Med utgÄngspunkt i vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar valde vi att göra kvalitativa intervjuer med sju lÀrare som undervisar i NO i grundskolans tidigare Är. Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna gÀrna gör studiebesök i samhÀllet i samband med temaundervisning. DÀremot finns inte vÀrderingsövningar med stÀllningstagande med i deras planeringar.

Syftet med studien Àr att belysa synen pÄ hÀlsa samt perspektiv pÄ hÀlsoarbete i den ÄlÀndska lÀroplanen och undervisningen pÄ högstadiet. Vidare undersöks lÀrares uppfattningar om hÀlsoundervisningen idag och om hÀlsokunskap införs som ett nytt Àmne i grundskolan. Studien har genomförts genom analys av lÀroplanen och arbetsplaner samt en enkÀt med högstadielÀrare.Resultatet visar att hÀlsobegreppet inte definieras i lÀroplanen. I bÄde lÀroplanen och undervisningen ses en betoning pÄ hÀlsofostran med fokus pÄ förebyggande av ohÀlsa. Bland lÀrarna ses en utbredd uppfattning att tiden för hÀlsoundervisningen bör utökas.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur studenter, elever och pedagoger ser pÄ lÀrande och ungdomskultur i relation till datorspel, i synnerhet spelet World of Warcraft. Detta undersöks utifrÄn frÄgorna kan WoW pÄverka utövande studenters/elevers lÀrande? GÄr WoW anvÀnda som ett lÀrandeverktyg? GÄr det anvÀnda datorspel i undervisningen? Och hur arbetas det med att framhÀva dagens ungdomskulturer i skolan? Den undersökningsmetod som anvÀnds Àr halvstrukturerade intervjuer dÀr studenter, elever och pedagoger redogör för den inverkan spelet (WoW) har pÄ deras/deras elevers lÀrande. Dessutom redogör de för sina Äsikter kring anvÀndandet av datorspel i undervisningen. Sammanlagt deltar tvÄ pedagoger, fyra studenter och tvÄ elever i studien.