Sökresultat:
674 Uppsatser om Skönlitterärt utbud - Sida 30 av 45
?TvÄ sidor för Angered och en liten spalt?
Titel:?TvĂ„ sidor för Angered och en liten spalt? En kvalitativ studie om ungdomars förhĂ„llningssĂ€tt till medier pĂ„ uppdrag av Sveriges Radio.Författare:Cecilia Pettersson, Maria Skoglund och Linn WargKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin:Höstterminen 2010Handledare:Ingela WadbringUppdragsgivare:Sveriges Radio Stockholm. Kontaktperson: Ingrid Ăstlund, Chef Publik & OmvĂ€rld.Sidantal och ord:62 sidor, exklusive bilagor. Totalt 19031 ordSyfte:Syftet Ă€r att studera individuella och strukturella faktorers betydelse för ungas förhĂ„llningssĂ€tt till medier.Metod och material:En kvalitativ metod i form av fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 18 ungdomar.Huvudresultat:Studien visar att bĂ„de strukturella och individuella faktorer har betydelse för ungas förhĂ„llningssĂ€tt till medier. Det finns dock en likvĂ€rdig tillgĂ„ng till medier oavsett social klass.
Bokbranschen : Hur kommunikation och samordning av information pÄverkar returflödet i varudistributionen
 Den hÀr uppsatsen handlar om bokbranschen som Àr en konkurrensutsatt marknad dÀr utbudet av böcker Àr större Àn efterfrÄgan vilket skapar returer och dÀrmed kostnader. Gapet mellan utbud och efterfrÄgan tenderar dessutom att bli större och detta medför ökade kostnader för varudistributionen. Idag Àr bokbranschens varudistribution komplex med mÄnga aktörer pÄ marknaden dÀr avstÄnden mellan dessa tenderar att öka. Förlagen pressas hÄrt frÄn olika hÄll inte bara av konkurrenter, författare och nya aktörer pÄ marknaden utan ocksÄ av bokhandeln via bokhandelskedjor och andra formationer som pressar priserna tillsammans. Detta gör att marginalerna minskar och förlagen tvingas omfördela sina kostnader för att vara konkurrenskraftiga och överleva pÄ marknaden.
Betydelsen av daglig fysisk aktivitet i skolan
SÀtten att titta pÄ TV-serier har utökats de senaste Ären i och med Internets allt mer centrala rolli vÄr mediekonsumtion. Sverige har gÄtt ifrÄn att vara ett land med en enda public service-kanaltill ett med ett stort utbud av kommersiella TV-kanaler med syfte att locka tittare och annonsörer.I vÄr studie har vi undersökt aspekter av TV-serier som ligger utanför sjÀlva texten. GerardGenette (1997) var den som myntade uttrycket paratext som bestÄr av de tvÄ delarna peritextoch epitext. Dock Àr det Jonathan Gray (2010) som pratar om paratexter i relation till TV-serier,medan Genette (1997) endast beskriver paratexter i samband med litteratur. Eftersom det finnssÄ mÄnga olika TV-serier och TV-kanaler Àr det viktigt för en ny TV-serie att sticka ut blandmÀngden, samt att skapa en bild av vilken typ av TV-serie den Àr innan den faktiskt börjat sÀndas.Vi har anvÀnt oss av tre olika metoder för att kunna besvara vÄra tvÄ frÄgestÀllningar som rörvilka epitexter TV-kanaler anvÀnder sig av och hurvida det finns ett intresse hos tittare att kunnaengagera sig vidare i en TV-serie.
Ett managementkoncepts livscykel -En studie om leans livscykel i olika kontexter
Managementmoden Àr svÀngningar i popularitet av managementkonceptoch sprids med hjÀlp av utbudsaktörer. Managementmodenslivscykel kan liknas vid en klockformad kurva och visar hurpopulariteten för ett managementkoncept ser ut under dess livslÀngd.Ett managementkoncept som blivit mycket uppmÀrksammatÀr lean som fick sitt genombrott inom bilindustrin i mitten av1990-talet. Inom tillverkningsindustrin har leans livscykel avvikitfrÄn den teoretiska definitionen och uppvisat en livscykel med tvÄklockformade kurvor (Larsson 2012). Konceptet har idag spriditstill andra kontexter och eftersom leans livscykel inom tillverkningsindustrinavviker frÄn den traditionella definitionen finns detanledning att undersöka hur att leans livscykel ter sig inom andrakontexter.FrÄgestÀllning ? Förekommer det underliggande livscykler för leankoncepteti olika kontexter?MetodUppsatsen bygger pÄ en pmi-studie som omfattar svensk populÀrpressunder Ären 1990-2012.
Sociala Medier som marknadsföring - FrÄn ett organisationsperspektiv
I dagslÀget pratar man alltmer om sociala medier och hur anvÀndandet av sociala medier kanhjÀlpa företag med sin marknadsföring. Sociala medier Àr inte renodlade reklamkanaler,de Àr kommunikationskanaler som framförallt kan och ska anvÀndas för att bygga förtroendeoch stÀrka relationer mellan företag och individ. Vi stÄr mitt i en nyordning somförvandlat anvÀndaren till en mer aktiv del av nÀtets utbud. Det Àr dÀrför viktigt att företagenanpassar sig och gör sig tillgÀngliga pÄ nÀtet.För att se vilka faktorer som driver utvecklingen framÄt, har vi tittat pÄ teknikerna bakomsociala medier och hur företag idag arbetar med sociala medier, hur organisationen ser ut runtom kring och vilka positiva och negativa erfarenheter som personer med uppgift att ledaprojekt med sociala medier har redovisat. I studien har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metodmed Ätta stycken intervjuer med ansvariga för sociala medier pÄ respektive företag.De drivande faktorerna bakom anvÀndandet av social media som marknadsföring Àr, som vihar sett, att stÀndigt vara tillgÀnglig och nÀrvarande.
SÄ mycket mer Àn bara en klapp pÄ axeln: En kvalitativ studie om hur fysiskt aktiva individer fÄr stöd av sociala medier för att fortsÀtta vara fysiskt aktiva
Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva individer fÄr stöd av sociala medier för att fortsÀtta vara fysiskt aktiva. Inom ramen av sociala medier inkluderades Facebook, Instagram, Twitter, Youtube, bloggar, forum och hemsidor. Sammanlagt deltog 30 fysiskt aktiva individer i Äldrarna 1856 Är. Metoden som anvÀndes var enkÀter med öppna frÄgor som delades ut till frivilligt deltagande individer pÄ tre olika friskvÄrdsanlÀggningar i norra Sverige. Insamlat textmaterial analyserades med en manifest innehÄllsanalys som resulterade i fyra huvudkategorier; Framsteg ger motivation, Inspiration, BekrÀftelse som en klapp pÄ axeln och Möjligheter till förbÀttring.
Om alla för alla för alla- eller? : En studie av nyhetsinnehÄllet pÄ SVT Rapport och de redaktionella strukturerna pÄ SVT Riksnyheterna ur ett mÄngfaldsperspektiv.
Uppsatsen Àr en mÄngfaldsundersökning av Sveriges Televisions (SVT) nyhetsprogram Rapport och Àr genomförd som en fallstudie under vÄren 2012. Syftet med studien Àr att undersöka vilka som fÄr komma till tals i nyheterna och utifrÄn vilket perspektiv: i avseendet representationen av kvinnor, mÀn och personer med minoritetsbakgrund. DÀrtill har studiens syfte varit att undersöka vilka faktorer i de redaktionella strukturerna och journalistiska villkoren pÄ SVT Riksnyheternas redaktion som kan bidra till att pÄverka nyhetsinnehÄllet ur ett mÄngfaldsperspektiv.En av studiens teoretiska utgÄngspunkter Àr att medierna har en sammanhangsskapande funktion och att en rÄdande maktstruktur reproduceras genom tillskrivandet av en marginaliserande och generaliserande roll till minoriteter. Som Sveriges största nyhetsprogram Àr det intressant vilken verklighet som SVT Rapport förmedlar i sitt nyhetsinnehÄll. DÀrtill har mÄngfald pÄ SVT varit ett intressant undersökningsomrÄde dÄ det som public serviceföretag har ett uppdrag att tillhandahÄlla ett utbud som prÀglas av mÄngfald och svarar mot demokratiska behov.I studien kombineras en kvantitativ undersökning, som innebar kodning av Rapports 19.30-sÀndning i tre sammanhÀngande veckor och en kvalitativ undersökning, som innefattar observationsstudie pÄ SVT Riksnyheter under tvÄ arbetsveckor samt 12 intervjuer med redaktionsmedarbetare.Resultatet visar att Rapport uppnÄr en relativt jÀmn könsfördelning i nyhetsinnehÄllet i avseendet presentationen av kvinnor och mÀn, men att nyhetsinnehÄllet Àr könsmÀrkt och att etniska och kulturella minoriteter tilldelas en undanskymd roll.
Den lojala resenÀren : en studie om varumÀrkeslojalitet inom resebranschen
I denna uppsats har vi undersökt charterresenĂ€rers köpbeslutsprocess vid val av researrangör om de reser som: KompisgĂ€ng, Yngre Par, Barnfamilj, eller Ăldre Par. I förlĂ€ngningen syftar detta till uppsatsens egentliga mĂ„l, nĂ€mligen att undersöka om dessa fyra olika typer av grupper Ă€r varumĂ€rkeslojala eller inte med avseende pĂ„ researrangör samt vad detta beror pĂ„. För att uppnĂ„ uppsatsens syfte har vi genomfört kvalitativa undersökningar. Totalt har vi genomfört 12 fokusgrupper ĂĄ 5 personer med de fyra olika kundgrupperna och tre semi-strukturerade intervjuer med representanter frĂ„n Sveriges fyra största researrangörer. Barnfamiljer visade sig frĂ€mst prioritera kvalitĂ© samt var den mest lojala kundgruppen.
Travronden ? dess lÀsare och den interna kommunikationen
Travet stÄr inför en demografisk förÀndring av sin publik och aktiva och marknaden kring travet kommer i framtiden se annorlunda ut. Det stÀller krav pÄ facktidningen Travronden som mÄste förbÀttra sin förstÄelse över marknaden och vad kunderna efterfrÄgar. KÀnner de inte till vad sina nuvarande kunder har för intressen Àr det svÄrt att framstÀlla en produkt sÄ att tidningen kan behÄlla sina gamla kunder samtidigt som de rekryterar nya sÄdana. Syftet med uppsatsen Àr att lÀra kÀnna Travrondens lÀsare och upptÀcka eventuella gap som kan finnas mellan ledning, medarbetare och lÀsarnas syn pÄ Travrondens viktigaste utbud pÄ hemsidan. Arbetet ska Àven genomföras med en förhoppning om att det ska skapa en förstÄelse över det val lÀsarna gör mellan tidning och hemsidan och dÀr hitta nya kunder.
FörÀndringsarbetet i banker : en kvalitativ studie om teknologisk utveckling och utsikt mot ett kontantlöst samhÀlle
Den teknologiska utvecklingen har under de senaste decennierna fa?tt en allt sto?rre betydelse i samha?llet. Som en naturlig fo?ljd av detta har bankernas verksamhet fo?ra?ndrats, bland annat genom o?kat utbud av tekniska tja?nster och produkter. Tidigare studier pa?visar att ma?nniskans beteende har fo?ra?ndrats i takt med samha?llets utveckling och ma?ste idag va?nja sig vid att allt mer kommer att hanteras via de teknologiska distributionskanalerna.
SmÄ ridskolorssyn pÄ marknadsföring
Den svenska ridskolan Àr vÀrldsunik dÄ det inte finns liknande omfattning av ridskolor i andra lÀnder. Den svenska ridskolan Àr ocksÄ unik genom sitt anpassade utbud av ridundervisning till barn, ungdomar och vuxna oavsett social bakgrund. Ridskoleridning Àr idag en folksport och har dÀrigenom en stor social betydelse för dagens samhÀlle.Tidigare studier belyser att det Àr svÄrt att nÄ lönsamhet för smÄ ridskolor. Kopplat till detta lyder studiens frÄgestÀllningar: Hur mycket resurser lÀgger mindre ridskolor pÄ sitt marknadsföringsarbete? Finns det en medveten strategi nÀr det gÀller val av kundgrupp och verksamhetsinriktning? Finns det en koppling mellan lönsamhet och medvetet marknadsföringsarbete?Studiens syfte Àr att undersöka hur mindre ridskolor anvÀnder, och kan anvÀnda sig av marknadsföring för att förbÀttra lönsamheten.Djupintervjuer har anvÀnts för att kunna jÀmföra och analysera olika ridskolors situationer.
"Att avgÄ frivilligt, helt ofrivilligt" : Mediedrev eller granskande journalistik?
SÀtten att titta pÄ TV-serier har utökats de senaste Ären i och med Internets allt mer centrala rolli vÄr mediekonsumtion. Sverige har gÄtt ifrÄn att vara ett land med en enda public service-kanaltill ett med ett stort utbud av kommersiella TV-kanaler med syfte att locka tittare och annonsörer.I vÄr studie har vi undersökt aspekter av TV-serier som ligger utanför sjÀlva texten. GerardGenette (1997) var den som myntade uttrycket paratext som bestÄr av de tvÄ delarna peritextoch epitext. Dock Àr det Jonathan Gray (2010) som pratar om paratexter i relation till TV-serier,medan Genette (1997) endast beskriver paratexter i samband med litteratur. Eftersom det finnssÄ mÄnga olika TV-serier och TV-kanaler Àr det viktigt för en ny TV-serie att sticka ut blandmÀngden, samt att skapa en bild av vilken typ av TV-serie den Àr innan den faktiskt börjat sÀndas.Vi har anvÀnt oss av tre olika metoder för att kunna besvara vÄra tvÄ frÄgestÀllningar som rörvilka epitexter TV-kanaler anvÀnder sig av och hurvida det finns ett intresse hos tittare att kunnaengagera sig vidare i en TV-serie.
Gymnasierektorers tolkningar av sitt speciella ansvar för sex- och samlevnadsundervisningen : Hur de konkretiserar sitt ansvar samt beskriver hur sex- och samlevnadsundervisningen Àr organiserad pÄ sin skola
I lÀroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, stÄr det att rektorn har, nÀr det gÀller gymnasieskolan, ett sÀrskilt ansvar för att elever ska fÄ kunskaper om sex och samlevnad samt att kunskapsomrÄden ska samordnas, inkludera flera Àmnen och utgöra en helhet för eleven. Enligt skollagen ska alla elever ha rÀtt till en likvÀrdig utbildning. Om inga tydliga mÄl stÀlls upp av skolledaren och ingen samordning finns för sex- och samlevnadsundervisningen sÄ finns det en risk att inte alla elever fÄr ta del av den. Den avgörande faktorn för hur och om undervisningen i sex och samlevnad sköts, Àr hur vÀl rektorn tar sitt ansvar, styr och samordnar det hela.Uppsatsen handlar om hur olika gymnasierektorer talar kring och tolkar sitt speciella ansvar för sex- och samlevnadsundervisningen samt hur de har konkretiserat sitt ansvar. För att undersöka det har vi valt att göra en kvalitativ studie dÀr vi har intervjuat rektorerna.
CSR ? Ett kreativt ansvar
Dagens textil-och modebransch Àr utspridd över ett globalt nÀtverk och har en stor pÄverkanpÄ mÀnniska och miljö. Hur företagen tar sitt ansvar för sin inverkan pÄ samhÀllet och visardet utÄt blir allt viktigare. Det hÀr refereras till Corporate Social Responsibility, CSR, somidag kan sÀgas vara ett viktigt verktyg för att uppnÄ differentiering. För mindre modeföretagkan CSR vara en utmaning pÄ grund av begrÀnsade resurser, men genom att se det som enkÀlla till möjlighet och innovation bör det implementeras i verksamheten för att pÄ sikt kunnaleda till ökad lönsamhet. Syftet med undersökningen var att undersöka hur mindremodeföretag pÄ svenska marknaden kan implementera CSR och uppfylla CSR-kriterier.
IdrottslÀrares upplevelser kring elevers delaktighet i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ högstadiet: hinder och möjligheter ur ett sjukgymnastiskt perspektiv
Ăvervikt och ohĂ€lsa bland barn och ungdomar har blivit ett allt större problem de senaste Ă„ren, den frĂ€msta orsaken Ă€r att de lever ett stillasittande liv. LektionstillfĂ€llena för Ă€mnet idrott och hĂ€lsa har blivit fĂ€rre och detta Ă€r nĂ„got som ses som ett hot mot den allmĂ€nna folkhĂ€lsan i ett framtidsperspektiv. Syftet med studien var att beskriva idrottslĂ€rares upplevelser av vilka hinder (svagheter, hot) och nya möjligheter (styrkor, möjligheter) som frĂ€mjar elevers delaktighet och intresse för Ă€mnet idrott och hĂ€lsa i högstadiet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex idrottslĂ€rare pĂ„ högstadieskolor i LuleĂ„ och Bodens kommun. Intervjuerna bandades och transkriberades dĂ€refter.