Sök:

Sökresultat:

372 Uppsatser om Skćnska kriget - Sida 2 av 25

Sveriges vapenexport till USA under Irakkriget

År 2003 gick USA och dess allierade in i Irak med motiveringen att Irak hade massförstörelsevapen, detta utan att FN:s sĂ€kerhetsrĂ„d utfĂ€rdat ett mandat. Kriget kritiserades hĂ„rt av mĂ„nga lĂ€nder, bland annat Frankrike, Tyskland och Ă€ven Sverige.Den svenska lagen sĂ€ger att vapenhandel inte fĂ„r bedrivas om det strider mot svensk utrikespolitik men fĂ„r bedrivas om det finns sĂ€kerhets- eller försvarspoli-tiska skĂ€l till det. Trots att Sverige kritiserade kriget fortsatte vapenhandeln med USA under tiden det fortgick. År 2003 exporterade Sverige krigsmateriel till USA för ett vĂ€rde av 0,62 miljarder kronor. Sett till Sveriges kritik mot kriget skulle handeln inte ha fortsatt, men dĂ„ USA Ă€r bland de största importörerna av svenska vapen skulle det vara ett hĂ„rt slag mot försvarsindustrin att förlora en sĂ„ stor handelspartner..

Krigets vinster. En studie om makthavarnas personliga incitament för att inleda och bedriva det andra Tjetjenienkriget

Konflikten i Tjetjenien har blivit ett ihÀrdigt problem för sÄvÀl ryssar som tjetjener. Konflikten kan delas in i tvÄ faser, det första och det andra kriget. VÄra studier av det empiriska materialet ledde till en misstanke om att det fanns luckor i den befintliga forskningen, i synnerhet gÀllande det andra kriget. Resultatet blev en teoriutvecklande studie om det andra Tjetjenienkrigets uppkomst och fortgÄng dÀr vÄr hypotes grundar sig pÄ att det Àr ledande, centrala individer pÄ vardera sidan som har ett intresse av att se till att det föreligger en konflikt folken emellan. De tvÄ ledande individerna har identifierats som Sjamil Basajev och Vladimir Putin.

?Det moderna Europa? : krig i Bosnien

Konflikter i forna Jugoslavien har varit föremÄl för stor uppmÀrksamhet under det sista Ärtiondet. Kriget har vÀckt förvirring och hat. Inbördeskriget i Bosnien kan nog sÀgas vara ett av de mest brutala som nÄgonsin Àgt rum. Civilbefolkningen har i högsta grad drabbats i form av folkmord och etnisk rensning. För varje dag som gÄr blir döden, misshandel, vÄldtÀkt, tortyr och koncentrationslÀger alltmer vÀldokumenterade i Bosnien.Som förklaring till kriget talas ibland om sekelgammalt hat som efter socialismens fall har brutit fram med full kraft, eller om aldrig helt lÀkta sÄr efter andra vÀrldskriget.

Indianen och kalla kriget : Audiovisuella representationer av kalla kriget 1965-1986

The similarity between the Russian and the Indian, in a Cold War context, may be ambiguous considering the ethnic-social variables and the period in time from where the Indians relate. However, by analyzing these, as well as other, characters in the exhibition of movies, we could learn something about the ideology of the time from which the movies derive.This study examines ideology and movies in the Cold War era and concludes that the Indian, for example, may be representing the values of the common public enemy, originating from the Cold War ideology. The movies examined, regardless of influence of distinct Cold War themes or lack of such themes, carry attributes that give evidence of typical Cold War ideology. The fear of communism and common enemies connected to a Cold War context, the thought of America as the land of the free ? with the horizon in the ending of the movies as metaphoric to freedom ? and the moral rhetoric that connects to the American thought of a duty as a global savior, are all signs of the Cold War ideology.Even though the messages are somewhat clearer and more distinct in the movies with Cold War motifs, the fact that ideology is projected through other movies as well should be considered essential for the continuing study of movies as cultural artefacts..

Ur ett COIN perspektiv : Kriget mellan Israel och Libanon 2006

I uppsatsen som följer har jag anvÀnt mig av David Galulas COIN teori. Jag har sedan anvÀnt den teorin och analyserat kriget mellan Israel och Libanon 2006. Kriget blev kÀnt som ett misslyckande ur israelisk synpunkt, dÄ de inte lyckades att besegra Hezbollah eller stoppa deras raketskjutningar in i Israel. Detta trots att de har den mest högteknologiska armen i mellanöstern och hade luftoperativkontroll. I denna uppsats sÄ har jag fört ett resonemang för att svara pÄ frÄgestÀllningen: GÄr Galulas teorier att anvÀnda mot en organiserad motstÄndare som Hezbollah? Efter att ha skrivit denna uppsats sÄ har jag inte kommit fram till ett absolut svar, men Àr personligen övertygad om att det gÄr.

De hjÀltemodiga, de vÀrnlösa och de gudalika : En studie av hur Afghanistaninsatsen framstÀllts pÄ bild i Dagens Nyheter, The Times och Politiken

Syftet med studien Àr att undersöka hur insatsen/kriget i Afghanistan framstÀlls pÄ fotografisk bild i dagstidningarna Dagens Nyheter (Sverige), The Times (Storbritannien) och Politiken (Danmark). Tidningarna Àr ledande i respektive land och bilderna de publicerar nÄr mÄnga lÀsare. För att nÀrma oss en förstÄelse för hur insatsen/kriget framstÀlls pÄ bild i respektive tidning har vi anvÀnt oss av delfrÄgor som: I vilken omfattning har bilder frÄn insatsen/kriget i Afghanistan publicerats i de tre tidningarna? Vilka teman, aktörer, kÀllor och nationaliteter gÄr att finna till bilderna i respektive tidning? Hur framstÀlls soldater/civilbefolkning/elitpersoner pÄ bild i de tre tidningarna? Finns det likheter och skillnader mellan de tre tidningarna.Undersökningen Àr en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie. Som grund har vi den kvantitativa delen för att inventera och ge en överblick över det publicerade materialet. Det visar bland annat vilka aspekter av kriget/insatsen och aktörer som förekommer och i vilken frekvens och omfattning.

Synen pÄ det stora nordiska kriget 1700-1721. : En komparativ lÀromedelsanalys om hur det stora nordiska kriget behandlas i olika lÀroböcker, 1924-2012.

Denna studie jÀmför kvalitativt och kvantitativt fördelningen mellan evidentialer i de uraliska sprÄken med Andersons (1986) kriterier som utgÄngspunkt och grammatikor skrivna om sprÄken som material. Strategierna för att förmedla evidentialitet bestÄr sÄvÀl av fristÄende partiklar som modus och tempus, med en större tendens mot modus i den östra Ànden av det uraliska sprÄkomrÄdet, tempus i de centrala delarna och partiklar i de vÀstra sprÄken. Samtliga av dessa konstruktioner har i stort sitt ursprung i grammatikaliseringsprocesser, med undantag för eventuella sprÄkkontaktsliga inlÄnsprocesser i vissa sprÄk..

Hur skapar skiftarbetare en fungerande work-life balance? : En kvalitativ studie gjord pÄ förÀldrar som arbetar skift och har hemmavarande barn

Under det kalla kriget var en av huvudanledningarna till dimensioneringen av och upptrÀdandet hos det militÀra försvaret att det skulle verka avskrÀckande för en eventuell angripare. Trots ett betydligt mindre försvar idag Àn under det kalla kriget, kvarstÄr fortfarande mÄlet för de vÀpnade styrkorna att skapa avskrÀckning. Hur kan det komma sig att det anses möjligt att Ästadkomma samma effekt fast med betydligt fÀrre resurser idag i jÀmförelse med dÄ?Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om dagens syn pÄ avskrÀckning skiljer sig frÄn den som existerade under det kalla kriget, vilket i sÄ fall skulle kunna bidra till att förklara den ovanstÄende problemformuleringen. Undersökningen har genomförts i form av en jÀmförande fallstudie med hjÀlp av kvalitativ textanalys.

Den ideologiska kampen : En jÀmförande studie av korstÄgen och kriget i Afghanistan

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka vilka likheter och skillnader, trots olika tidsepoker, mellan korstÄgen som i sin tid fick sin legitimitet genom tron pÄ Gud, och konflikten i Afghanistan som i nutid fÄr sin legitimitet genom tron pÄ demokratin.För besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av litteratur, tidningsartiklar och kÀllor pÄ Internet. För att fÄ en sÄ nyanserad bild som möjligt har vi försökt att begrÀnsa oss till InternetkÀllor med sÄ god trovÀrdighet som möjligt. Den litteratur vi anvÀnt oss av Àr skriven av vÀlkÀnda författare.Resultatet visar att den mest framtrÀdande likheten Àr att bÄda krig har anvÀnt sig av samma argument för att legitimera kriget. DÀr USA var ute efter att skapa en demokrati samt att vinna ekonomiska fördelar ville den katolska kyrkan stÀrka pÄvemakten samt Äterta det Heliga landet. Vi har kommit fram till att tron fortfarande Àr vÀldigt viktigt i krig.

Att rÀttfÀrdiga ?kriget mot terrorismen?: en komparativ
studie av amerikansk propaganda, the Just War Theory och
folkrÀtten

Terroristattackerna mot USA i september 2001 blev startskottet för USA:s krig mot terrorismen. I detta krig kom Afghanistan att utgöra det första slagfÀltet. Detta trots att USA ansÄg att de ansvariga bakom dÄden var terroristnÀtverket al-Qaida. USA försökte med olika medel rÀttfÀrdiga ett krig som skulle föras mot en organisation men i en stat, vilkens regim misstÀnktes hÀrbÀrgera de skyldiga. Uppsatsens syfte Àr sÄledes att undersöka hur denna nya typ av krig rÀttfÀrdigas.

En lÀroboksanalys ? nÀr SkÄne blev svenskt

Sammanfattning Jönsson, Fredrik och Kostadinovski, Jovan. Det skÄnska kriget och försvenskningen i lÀroböckerna. (A textbook analysis ? when Scania became Swedish) Individ och samhÀlle, LÀrarutbildningen, 180 poÀng, Malmö högskola 2007. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur det skÄnska kriget och försvenskningen behandlas i nÄgra av grundskolans vanligaste lÀroböcker. Vi ville Àven veta vilken betydelse lÀroboken har för genomförandet av undervisningen. Arbetet ger en sammanfattning av SkÄnes historia och en överblick av hur vi som lÀrare kan motivera studier om SkÄne utifrÄn vÄra nuvarande styrdokument. Uppsatsen tar sin teoretiska utgÄngspunkt i historiedidaktiken och betydelsen av ett historiemedvetande.

De starkaste armar blev slitna frÄn plogen : Krig, pest och missvÀxt i GÄrdby socken 1695-1721 ur ett bÄtsmansperspektiv

Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att studera hur tre olika aspekter pÄverkade GÄrdby socken och dess bÄtsmÀn under Stora nordiska kriget, nÀmligen krig, pest och missvÀxt. Med hjÀlp av de kÀllor jag har studerat, militÀra rullor, kyrkoböcker och mantalslÀngder, har jag fÄtt fram hur livet kunde te sig för de indelta bÄtsmÀnnen men ocksÄ hur pestens verkningar pÄverkade socknen mer lÄngsiktigt Àn vad krigets utskrivningar gjorde. Jag har Àven studerat hur missvÀxten föll ut i GÄrdby och jÀmfört detta med till exempel byn Andersvattnet, Stockholm och övriga riket..

Den onde, den gode, den osynlige : En lÀroboksanalys om synen pÄ kalla krigets aktörer i historielÀroböcker för gymnasiet frÄn 1960-talet till idag.

Denna uppsats behandlar hur aktörerna under det kalla kriget framstÀllts, och framstÀlls, i historielÀroböcker för gymnasiet frÄn 1960-talet fram till idag. Syftet med undersökningen Àr att behandla hur aktörerna i kalla kriget framstÀlls. Det vill sÀga vilka som ses som aktiva i form av aktörerna öst och vÀst samt vilka attribut som tillskrivs de olika aktörerna i de olika lÀroböckerna över tid. Efter attribut delas sedan aktörerna in i tre teman; den onde, den gode, den osynlige. Det Àr ocksÄ uppsatsens syfte att redovisa hur mycket plats som ges Ät kalla kriget i lÀroböckerna.

Kriget i Afghanistan - ett nödvÀndigt ont? : En kritisk diskursanalys av New York Times stÀllningstagande till och framing av kriget i Afghanistan

AbstractTitle: The war in Afghanistan ? a necessary evil? (Kriget i Afghanistan ? ett nödvÀndigt ont? En kritisk diskursanalys av New York Times stÀllningstagande till och framing av kriget i Afghanistan)Number of pages: 41 (41 including enclosures)Authors: Jenny HÀggmark, Madeleine JanssonTutor: Christian ChristensenCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Fall term 2011University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/aim: Our main goal with this paper is to examine and describe how The New York Times have framed the war in Afghanistan in their editorials, and how their position on the war is reflected in the editorials. We are also interested in finding out if their position on the war has changed during the ten years of war. Are the New York Times editorials characterized by peace or war journalism?Material/Method: To fulfill our aim with this paper we are going to use a qualitative method of content analyzes, the critical discourse analysis, when we analyze the editorials selected.

Tidskriftshantering pÄ specialbibliotek

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, sÀrskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berÀttartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsÀttet om kriget studeras sÀrskilt. Minnet och tiden uppmÀrksammas.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->